Sluta amma en 2 åring ? Orkar inte mer men jag är så "blödig".

Och det har hon väl fått av flera? Jag t ex rekommenderar att hon agerar som en vuxen och visar sin lilla dotter vägen istf att låta barnet styra. Vilka råd tycker du man ska ge? Finns det ngn som säkert kan säga vilka råd som är bra resp dåliga? När frågan slungas ut så besvaras den och om man får svar man inte gillar och rentav blir sårad av så kanske man inte skulle ställt frågan alls?

Jag vet inte om du såg mitt tidigare inlägg men jag kan repetera, jag tycker att folk kan hålla sig till frågan utan att börja argumentera för eller emot om hennes dotter mått dåligt av att hon ammat i två år. Det var ju inte det hon frågade. Men det är ju min personliga åsikt, alla har ju rätt att skriva vad dom vill.

Jag skrev ett inlägg i tråden om hur jag var som barn och ett inlägg om att jag tyckte det var tråkigt att det är smutskastning hit och dit och sånt. Jag ser inte det som ett problem. Jag uttryckte min åsikt som alla andra.Om folk vill lämna tråden för det så är det deras val.

Att du är konsekvent med att "nu är det dags att sluta amma"

Ju längre du väntar med det ju svårare blir det troligtvis.

Vart jag tog vägen? Jag läser era svar men orkar inte diskutera med vissa av er som hittar på en massa om att de o de är dåligt o att jag gör si o så trots att ni egentligen inte vet ett skit om mig och min dotter. Vad behöver jag svara på? Ingenting. Bara läsa om ni har några råd och det enda jag tar till mig är hur jag kan trappa ner den och verkligen bestämma mig för att nu är det finito. Alla andra råd har jag inte bett om . Jag är en person som har lärt mig att inte ta åt mig skit! Därav att jag inte är med på era dumheter.

Vadå att jag har själv gjort så att bara jag som kan ta hand om dottern? Asså, hur vet du det? Känner du mig? Vilka jävla idioter som bara tror sig veta allt om alla människot och dömer dom innan man hinner säga bu.

Ett tips i all välmening och med en massa styrkekramar och kärlek och blablabla, Lär dig att fatta egna beslut och känn efter i ditt inre vad som är rätt och fråga INTE kreti och pleti till råds om du inte vill ha råd du inte gillar! Enkelt men genialt.

Känner igen situationen väl TS, har en 2-åring som inte slutat amma helt än och som också har ratat sin pappa i de flesta lägen. Men amningsavslutet börjar närma sig och jag tror att vi är redo för det, nu återstår bara ett tillfälle på kvällen. Lösningen för oss blev att dela på föräldraledigheten så att vi båda arbetade halvtid cirka ett halvår innan inskolningen och det blev på så sätt en väldigt mild utfasning + att pappan och barnet lärde känna varandra bättre när inte jag fanns tillgänglig. Matintaget ökade vårt barn dock inte upp förrän hon började på förskola vid 20 månader - men då blev det plötsligt hela portioner både på förskolan och hemma från den ena dagen till den andra. Jag hade svårt för att lämna över ansvaret till pappan, jag hade dåligt samvete för att jag visste att jag var förstahandsvalet och det kändes som att jag stötte bort henne men så här med facit i hand var det nog det bästa jag kunde göra - nu har hon två föräldrar på riktigt. Lycka till, det kommer att gå bra oavsett lösning, är säker på att ni hittar en lösning som passar er.

OBSERVERA!

Återgå till topic!
Diskutera sakfrågan och respektera varandras åsikter.

Varför har du ammat henne så länge? Det känns nästan som något sexuellt. :S

Det är klart att hon inte vill vara med pappan då ni på ett så tydligt sätt har delat upp det så att du (för din dotter) uppfattas som den enda föräldern. Ett barn vill inte bli lämnad till en total främling.