Varför vågar inte svenska män gå fram till tjejer på stan?

Jag gillar inte alls när snubbar bara går fram och pratar med mig. Ibland är det dock okej när det finns ett särskilt skäl till det, som när man frågar hur dags bussen går. Men jag har råkat ut för män som bara går fram och säger att man är snygg och så börjar de ragga, det gillar jag INTE.

När bjuder du på något att dricka då??????

???????

Men det är väl alldeles underbart att man som kvinna slipper den typen av påträngande karlar i Sverige! Låt oss för guds skull hoppas att fasonerna à la strandraggare vid Medelhavet inte blir någon vana här!

Jag har nog aldrig uppskattat svenska killar så intensivt som efter tre veckor i Frankrike när jag var 16, när det till och med kunde komma fram främmande killar och börja prata med mig trots att jag var ute och promenerade med en annan kille! Skitjobbiga typer!

Jag tackar nej om jag blir bjuden av en man som visar intresse men som jag inte är intresserad av, så slipper han göra av med pengar i onödan. Jag bjuder om och när jag har råd och känner för det.

Nu var det några år sedan jag var på krogen sist, då jag lever i ett förhållande.

Kanske för att hon ringer på Polis när ngn tokstolle blir efterhängsen på stan?

"Invandrare vågar gå fram till tjejer på stan, varför vågar inte svenska män det?"

Doubt it. Med rätt stor säkerhet vill jag påstå att denna "feghet" är global.

Ärligt talat tror jag ej att det handlar om respekt för kvinnan som tidigare skribenter har berört, utan snarare en osäkerhet på sig själv och på situationen i fråga. Rädslan att bli avvisad är väl helt enkelt större än det potentiella nöjet associerad med en framgångsrik approach. 

Ensamma eller i grabbgäng?

Håller helt med. Jag var faktiskt i Frankrike förra veckan, har även en hel del italienare på mitt jobb. Usch!

Det behöver ju inte vara osäkerhet heller. De svenska männen är kanske inte heller är särskilt förtjusta i att främlingar kommer fram och pratar med dem på öppen gata utan synbar anledning, och så kör de helt enelt efter devisen att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.

OBS - de allra flesta har inga problem med att småprata med främlingar om det finns ett givet samtalsämne. Till exempel är det helt naturligt att man får nyfikna frågor från förbipasserande om man till exempel håller på att sätta upp årets julgran på torget, medan det skulle kunna vara creepy om någon kom fram och började prata med en när man satt på en parkbänk och läste bok - utan att den som kommer fram har en vettig fråga - exempelvis hur man hittar till tågstationen.

Det handlar knappast om att våga.

Viken tjej vill ha en påflugen typ efter sig vart de går?

Med begreppet invandrare som TS har då är vissa invandrare respektlösa och påflugna.