jannepapp skrev 2015-10-15 12:32:04 följande:
I år ligger vi på 800%, men då är det en som pluggar. Tre barn, BR-lägenhet i centrala Stockholm. Å andra sidan är det kanske inte alltid intäkterna man ska jämföra sina skulder med, utan tillgångarna. Det spelar ju ingen roll om du har 1 miljard i skulder, så länge du har mer än 1 miljard i tillgångar. Eller hur? Intäkterna kan ju gå lite upp och ner.
Så om man räknar på det sättet, alltså skulder/tillgångar, blir det omkring 20% för oss.
Visst kan intäkterna gå lite upp och ner, men det kan även tillgångarna, aktier, fonder, bostadsrätt, villa etc.
Tillgångens värde kan också minska. Huspriset dalar, fonderna går sämre, aktien lika så. Men skulden, den består. Har man ett bra förhållande mellan tillgångarna och skulderna så är det oftast ingen ko på isen.
Skuldkvoten är ett trubbigt exempelvärde att använda sig av, men dock en bra fingervisning över hur ett hushålls ekonomi mår. Skuldkvoten (skulderna delat med årsnettoinkomsterna inkl bidrag) kan man gott använda för att göra egna modeller i sin hushållsekonomi. I modeller så är det många "what if" antaganden man kan göra. Exempelvis vad händer om en i hushållet inte har nått arbete att gå till, eller båda. Eller hur ser det ut om jag byter till det där jobbet som ger en högre lön. Vad blir skuldkvoten om vi köper ett sommarhus etc.
Som sagt, att mäta skuldkvot är ganska så trubbigt. Skuldkvoten ökar om man köper sommarhuset, men det gör även tillgångarna. Skuldkvoten ska mer ses som hur utsatt hushållsekonomin är för utomstående händelser.
Det är viktigare att titta på den totala skulden i sig istället. Ett hus man har lån på låt säga 4 miljoner (80% belåning), huset betingar ett marknadsvärde idag på 5 miljoner. Går husmarknaden ned med 30% så har man 4 miljoner i lån på en tillgång värd 3,5 miljoner. Sitter man still i båten och inte behöver sälja så är det ingen större fara. Däremot om man behöver sälja så sitter man med 500 000 i skuld efter det man sålt huset. Skuld kvar, noll i tillgång.
Om ett fall på tillgångssidan (minskat börsvärde, husprisfall etc) inträffar så drabbar det även realekonomin där uppsägningar och arbetslöshet kan bli aktuella. Då är skuldkvoten mycket intressant måttstock. Ju lägre skuldkvot man har desto mindre känslig blir man av yttre händelser.
Räntekvoten (räntekostnaden / inkomster) är också en intressant parameter. Hur stor del av inkomsten går till att betala räntorna. Denna parameter är också bra att ta med i en modell. Vad händer om/när räntan går upp/ned?
Ekonomin är sammankopplad på många plan. Får vi ett boprisfall som en del tror så kan det även trigga så att konsumtionen går ned då hushållen känner sig mindre förmögna/kan inte öka låneutrymmet för att baka in billånet etc. Det blir en bilförsäljning mindre, bilsäljaren väljer att inte renovera köket, köksförsäljaren köper billigare mat och drar in på biobesöken. Om man själv är snickare (lägg in valfritt yrke) så blir man drabbad av att bilförsäljaren, kökssäljaren, kassapersonalen på ica, biobiljettsrivaren väljer att avvakta med att beställa snickartjänsten. Då är jobben i fara. Bolåneräntan ökar då bostadsobligationer blir ett riskpapper på grund av fallet och upplåningskostnaderna för bankerna ökar.
Skulden på en miljon är kvar, räntan stiger och jobbet är borta. Storleken på skulden är viktig att ta hänsyn till.
