Redan47's samlade pärlor-resan efter plus

Tack! Är så nervös så jag smäller av! Har inte riktigt vågat bli glad el känna något än. Har nog inte ens fattat det än Vet någon när man brukar kunna se ett hjärta? Jag är runt 6+0, 6+1, 6+2 någonting tror jag. Sen är ju min gyn rätt så grym på att se det. Han sa på första ul med sonen att jag var i 6+6 och det stämde både på kub och på stora ultraljudet sen

Häpp! Tydligen så är jag bara i v 5 så det syntes inget hjärta än. Får en ny tid efter påsk för att se om det finns något då. Han tyckte att allt såg mycket bra ut för övrigt och han tyckte inte att jag skulle vara orolig. Det är väl bara att hoppas att det lilla hjärtat börjar slå då i nästa vecka <3

Hej, äntligen kan jag hoppa in här! Plussade i måndags med hcg 126 och igår var hcg 382. Då vågar jag säga att jag är gravid. Det tog 7 år, 13 ÄD försök och några tusenlappar men nu är jag här. Det vore kul att följas åt. oavsett hur det här slutar 

Jag känner några namn genom åren här på trådarna...

Åh så fantastiskt, supergrattis. Var d nåt ni gjorde annorlunda denna gång?

Åååååå så fantastiskt glad jag blir för din/er skull! Har följt dig sedan vi själva startade våran långa resa o du har alltid funnits där stöttat med din stora kunskap/erfarenhetsbank o aldrig har du givit upp hoppet. Du är SÅ värd detta! Går du fortfarande på Serum med Peny eller bytte du till Dr D? Många kramar!

Jippi så glad jag blev över din uppdatering ikväll så himla fantastiskt ju.
Också nyfiken intresserad över vad som tros vara det vinnande konceptet lösningen på gåtan vid detta försök?
Njut vännen verkligen er väl förunnat.

Ninacamilla!!!!! Det är sant!!!! Ett helt normalt hcg!!!! Herregud va glad jag blev !!! Vågade knappt fråga hur det gått....
Vad går du på för behandling nu? Så spännande ! Välkommen . Kraaaam

Hej, det var ett tag sen ...

Grattis till alla nya gravida!

Kikar lite här o där i trådarna, då försiktigt börjar tänka på om man vågar sig på syskonförsök så småningom. Vår lilla skatt är nu c 8 mån. Hon är vårt allt, och världens härligaste bebis. Envis som synden, en kämpe och superaktiv. Och, hon kan vissla. Kryper runt och visslar. Mer än en person har höjt på ögonbrynen och skrattar :)

Tyvärr verkar mitt immunförsvar helt ballat ur efter amningen. Pressade mig rätt hårt för att försöka helamma. Fått tillbaka eksem jag inte haft sen tonåren, haft infektioner i luftrören, bihålorna i tre mån nu. Antibiotikan biter inte på det, och jag är supertrött av det. Fick kräksjukan också ovanpå det, som sänkte mig rejält. Mina mensblödningar har varit på c 20 dgr varje gång sen de kom igen efter amningen. Vet inte var jag ska börja reda ut problemen ... Tänker att måste ju ta tag i menscykeln, om vill göra nytt försök. Men, immunförsvaret är väl grundläggande orsaken till ohälsan. Har ni också haft svårt att komma tillbaka i form? Var ska man börja ...? Var hos gyn men hen vill avvakta med åtgärd, vilket jag antar blir hormoner. Är jättejättetrött jämt och vill så gärna bli frisk och gå vidare.

Som jag också redan sagt till dig NinaCamilla, så är jag så otroligt glad och lycklig över att du/ni orkade kämpa och att du nu lyckats bli gravid på första ÄD-försöket hos Dr D. Du är så värd detta! Du har en sådan spännande tid framför dig. Även om oron håller ett hårt grepp om dig (så är det för de flesta kämpare), så försök att ändå njuta. Jag hade svårt att njuta fullt ut, vilket jag kan känna mig lite ledsen över, när jag tänker tillbaka. Har svårt att komma ihåg hur det var att vara gravid, t o m svårt att förstå att gulleplutten överhuvudtaget legat därinne.

Lycka till också till alla andra kämpare, gravida och nyblivna mammor.

Tänker särskilt på dig Dreamz och hoppas allt går bra för dig. Likaså tänker jag på och undrar hur det gått för er Swede (osäker på nick-name)?

Tackar alla!

Serum ville inte till slut hjälpa oss utan sa att vi skulle göra dubbeldonation. Det var något som min sambon absolut inte ville och jag tänkte på att Dr D har mer aktiv roll under ruvningen. Han använder både neupogen mycket mer än Serum (en hel ampull istället för 50IU (1/5 del ampull Serum) och sedan IL mycket mer och oftare. Vi träffade Dr D i januari innan vi bestämde oss och hans teori var att även om vi hade haft många donatorer, var det helt omöjlig att vi inte hade fått någon perfekt embryo under dessa år. Hans teori var att sambons simmare trickar igång immunförsvaret och då spelar det ingen roll om det är jag som bär barnet eller en surrogat. Han hade haft ett fall var ett par hade till slut använd en surrogat som fick riktig stora problem efter embryo insättning. Annars hade hon inte haft några problem med immunologi.

Dr D var nervös och kände nog lite press för vårt 13 gg. Jag sa att vi ger neupogen en chans som jag hade inte haft innan. Inte på samma sätt som Dr D ordinerar. Jag fick ta 2 ampuller neupogen dagen innan insättning och vid insättningsdagen. Sedan mycket IL-dropp.

Dr D är mirakelmannen måste jag säga! Hans kunskap om olika par och olika problem är guldvärd. Bara att han sa att det är ju helt omöjligt att bevisa att starka simmare kan vara en orsak för immunattack. Sambos simmare är ju många och mycket rörliga men jag reagerar på dessa. 

Jag ska ta nya hcg på måndag igen med alla andra prover.

Jag är överlycklig att vara här - ÄNTLIGEN! Även om lååååång väg till prickande hjärta etc.