Har du förtroende för regeringen?

Ok då finns det alltså personalbrist i både Sverige och Norge. Jag har visat att det inte stämmer att en barnmorska i bara har hand om en födande åt gången och att Sverige har som mål att varje födande kvinna  ska ha en barnmorska under förlossningen. Det verkar inte vara särskilt stor skillnad på förlossningsvården om man ser till personalbehov/ antal barnmorskor.

Ja inte lär det bli enklare om delar av personalen börjar vårdvägra.

Varken punkt 1 eller punkt 2 i Europakonventionens paragraf 9 är giltiga på svenska arbetsplatser och därför får vårdanställda i Sverige inte vägra att ge vård till patienter. Därför är det inte meningsfullt att hänvisa till denna konvention.

Det är inte ett dugg svårt - om man vill.

Jag hade en hel del mycket givande och intressanta diskussioner på ett annat forum med en vänsterpartist. Vi var i princip inte överens om någonting men bägge parter hade respekt för att den andre hade en annan åsikt och försökte förstå de bakomliggande orsakerna till att man hamnat i den ståndpunkten man  hade. Jag tror att det var så enkelt som att båda parter visade respekt för den andre. Pajkastning, medvetna missförstånd och förvrängningar lös med sin frånvaro.

Hm, jag tycker dels att argument av typen "Se på dina skor - andra gör det" eller kommentarer kring hur många som gillar ett inlägg här på FL ger vid handen att man är en smula osjälvständig.

Vad gäller Norge så har landet en del oljetillgångar vilket innebär att de liksom andra oljestater har ganska gott om resurser. 

Norge saknar alltså fullständigt relevans i detta sammanhang - det går lika bra att fnoskigt argumentera för att deras släpphänta inställning till kvinnors integritet har inneburit att arbetsorganisationen för barnmorskor är så komplex att man behöver ha en personaltäthet som mest påminner om en myrstack.

Själv anser jag att man ska freda kvinnor som behöver råd eller vård kring abort eller preventivmedel från godhetsapostlar som behöver markera att de inte befattar sig med dessa kvinnor.

Samvetsfrid för den ena ska inte bygga på att man ska göra kvinnors beslut kring abort svårare än de redan är.

Nja, nu var det ju du som svarade på mitt inlägg och jag som replikerade, du kan kontrollera detta genom att skrolla bakåt eller klicka på visa endast.

Och bara oss emellan så är ju FL ett offentligt forum där man inte kan begära att ständigt bli krafsad på ryggen av likasinnade.

Att jämföra barnmorskornas situation i Norge med den i Sverige och att utgå från att skillnader i personaltäthet och liknande är relaterat till att man tillåter godhetsapostlar i Norge kan liknas med att jämföra äpplen med päron och sen kalla det plommonpuré.

Har man bara en gnutta arbetslivserfarenhet så inser man att det inte är någon större hit med personal som inte kan eller vill utföra de arbetsuppgifter som faller sig naturligt i yrket.

Det finns ingen som helst anledning att skattebetalarna ska behöva supporta KDSD:ares behov att slippa befatta sig med kvinnor som kan komma att göra abort - och framförallt finns det ingen anledning att Sverige ska kompromissa med svenska värderingar som kvinnors rätt till abort bara för att godhetsapostlarna vill sola sig i sin förmenta moraliska överlägsenhets glans.

Mm, lite därför ditt svar förvånade mig. Jag hade inte sorterat in dig i gruppen "Nu ska jag lämna den här tråden" - en förvånansvärt stor grupp där man kan vara lika säker som amen i kyrkan att det kommer fler inlägg trots den stolta deklarationen om att sista inlägget ska bli det sista.

Vad gäller trådens tillfälliga ämne så anser jag att det inte finns någon som helst anledning att anpassa kvinnosjukvården till klibbigt snömos med antiabortsmak från KDSD.

Religion hör privatlivet till - inte arbetslivet, i synnerhet inte om det handlar om att de här människorna vill ha rätt att vägra ge vård till kvinnor som har rätt till vård.

Men det är väl bara för dig att avstå från dina personangrepp om du vill leva som du lär. Visst noterar jag påståenden om att jag är narkoman, bor i en kvart, bör samla ihop mina kanyler, är påtänd, etcetera - men det är inget jag bryr mig om, jag är väl medveten om att KDSD:are kan ha vissa humörsvängningar.

Nåväl - om du kan hålla dig till ämnet så är min inställning rätt tolerant gentemot människors tro eller icketro så länge den inte drabbar andra.

Du har helt rätt i att jag inte är särskilt förtjust i mångkultur - men helt fel ändå. Jag ogillar begreppet i och med att det enbart fokuserar på etnicitet. Sverige har aldrig varit en monokultur, men de olika kulturer som tillsammans formar Sverige är för mig inte grundade på huruvida man har invandrarursprung eller inte. Jag har t ex mycket mer gemensamt med min kollega med rötter i Irak än med dig - sett till hur vi förhåller oss till andra.

Jag har inte ens en aning om hur troende han är eftersom han precis som jag anser tro vara en privatsak och inget man måste pådyvla andra.

Läs gärna Margit Silbersteins svar till Ebba Busch Thor som tangerar samma frågeställning - hur vi ska förhålla oss till godhetsapostlar som predikar vad som är rätt. I det fallet Ebba Busch Thors påbud om hur judar skall fira jul för att de ska uppfattas som svenskar av henne.

[Tillhörande text återfinns precis ovan.]

Bra - i den mening att vi (en annars väldigt extrem folkgrupp) normaliseras något samt bra för integrationen liksom för vården som får något fler händer.