Har du förtroende för regeringen?

Mm, det är mycket med det jordiska, typ 

MM, jag tror att det någonstans finns drömmar som snuddar vid tanken på hur Sveriges geografiska gränser en gång såg ut.

"Då ärat ditt namn flög över jorden".

Det handlar ju om nationalister

Kanske inspirerat från Björklunds tid som militär då han uppmanade soldaterna att runka upp stridskukarna. När han inte orsakade trafikkollaps i Stockholm förstås då militären hade övning och Björklund ledde aktiviteten

Nja, jag påpekade att det inte finns någon vedertagen definition av kulturmarxism och tog Wikipedia som ett exempel på hur somliga definierar begreppet.

Så statsvetaren har placerat åsiktskorridoren i Wikepedia, ja jag säger då det.

Jag är ärligt talat inte så intresserad av hans version av Kejsarens nya kläder utan föredrar att vara mer framåtblickande.

Idag sa Jomshof att det kommer att kräva ett formaliserat samarbete för att ge sitt stöd till en alliansregering efter nästa val. Dessutom sa han att han bedömer att det inte går att samarbeta med moderaterna så länge Kinberg Batra är partiledare.

Det måste vara ett tydligt budskap, så tydligt att till och med de inte alltför begåvade representanterna för skrikhögern som brukar gorma om att man inte får säga det man får säga uppfattar det.

Gissar att skrikhögern snart kommer att börja jämra sig om att M borde byta partiledare. Somligt har alltid varit i säck innan det kommer i påse.

Själv anser jag nog att en ren S-regering som söker breda politiska lösningar kommer att vara det bästa, och kanske det enda, realistiska politiska alternativet i 
Sverige under en överskådlig framtid.

Hm, jag kommer osökt att tänka på den där figuren som koketterade med att hen var så politiskt inkorrekt. Hen som hade en sidfot med budskapet att hen alltid köpte blandfärs för då kunde hen vara säker på att minst två djur slaktats.

En kokett ordning som inte sällan ansåg att andra satt sig på höga hästar gentemot hen.

Skrikhögern är väl överhuvudtaget lite koketterande i sin framtoning.

Nåja, det var en petitess i sammanhanget. Lyssna gärna på intervjun med Jomshof. Hotet från SD att fälla varje framtida regering som inte går rasismen tillmötes lever vidare. Nu kräver de närmast att Batra ska avgå som partiordförande också.

Ja, det är väl en smula förmätet av ett parti ingen vill samarbeta med att förklara att de inte kan samarbeta med Batra - men däremot med M som gjort sig kvitt Batra. Jag menar Batra är den partiledare som har störst förtroende och förtroendet för henne ökar.

Man skulle ju kunna tro att Jofshof hade käkat blandfärs tillsammans med FL:s spetskompetens inom skrikhögern innan han blev en smula ultimativ till humöret.

Själv ser jag gärna att SD håller sina löften och hotar att fälla varje framtida regering som inte går dem tillmötes.

Jag skulle gärna se ett slut på blockpolitiken.

I desperation skulle jag tro. När de kom in i riksdagen sa de sig vara beredda att samarbeta med alla partier, och var det säkert också. Under den första mandatperioden blev det konkreta resultatet av deras riksdagsinflytande att alliansen valde att samarbeta med MP i SD:s  enda viktiga fråga: alltså politiken blev mer invandringsliberal med SD i riksdagen än den blivit om alliansen själva fått utforma politiken utan att behöva förhandla med MP.

Och så blev det val igen och SD gjorde ett strålande sådant och fick 13 procent av rösterna. De hotade att fälla varje regering som inte adopterade deras rasism. Konsekvensen blev Decemberöverenskommelsen. Och de stod helt utan inflytande igen och dessutom med huvudfienden MP i regeringen.

Ett MP som på grund av flyktingkrisen sen tvingades stå bakom en hårdare asylpolitik än åtminstone jag trodde var möjlig med en S & MP-regering.

Politikens paradoxer.

Jag kan förstå att SD är desperata nu. Stödet börjar minska, andra partier har på ett helt annat sätt en tidigare börjat diskutera invandring och integration mer kritiskt men naturligtvis utan rasistiska förtecken.

Tacka fan för att de är desperata, snart har de bara rasismen att locka med - och med den vinner man inte många röster. Det är ur detta perspektiv jag ser skrikhögerns vädjanden om att gå den opinion som lockats till SD tillmötes, fortsätter de anständiga partierna med att oberoende av SD utveckla skilda invandringspolitiska program kommer SD att fortsätta att minska och möjligheten att alliansen ska börja samarbeta med SD att minska ju mindre SD blir.

En efterkonstruktion.

Man kan kanske tycka att regeringen reagerade för långsamt, men då handlar det om någon månad bara och utifrån den givna ordningen att de myndigheter som hade till uppgift att definiera situationen som hanterbar eller inte skulle rapportera fortlöpande.

Däremot så fanns det en opinion som ansåg att Sverige tog emot för många flyktingar långt tidigare, men för den opinionen var väl varje flykting en för mycket.

Vilket i så fall är en indirekt konsekvens av att SD blev riksdagsparti - annars hade aldrig alliansen behövt söka samarbete med MP.

Tillvaron bjuder på vissa spratt stundtals - det är inte fel att påstå att konsekvensen av att SD kom in i riksdagen blev att vi fick en period med mycket liberal asylpolitik. Men det är klart, mycket kan man anklaga SD för men inte detta

Medan däremot konsekvensen av att MP blev ett regeringsparti blev den omvända, de blev tvungna att anpassa sig till S-politik.

Politik är det omöjligas konst

Jag gillar den ursprungliga betydelsen bättre, det vill säga en korridor för möjliggör utbyte av åsikter. Den tillför ju språket något.

Däremot anser jag att det är onödigt med en synonym till PK. Den kommer bara att orsaka en massa tautologier - som "Du är så PK att du tycker åsiktskorridoren är för bred"