Har du förtroende för regeringen?

Därför bedömer forskarna att Dogger Bank-projektet inte är lönsamt

Huruvida projektet är lönsamt beror på avkastningskravet. Jämfört med IEA:s (International Energy Agency) avkastningskrav från 2018 på 6,55 procent är Dogger Bank-projektet inte lönsamt. Inte heller om man tillämper med det föreslagna avkastningskravet på 6 procent från 2020, som satts av brittiska UK Department for Business, Energy & Industrial Strategy (BEIS).

Även om det är brukligt att använda en och samma räntesats, argumenterar forskarna för två räntesatser för denna typ av projekt. En för de första 15 åren med fasta elpriser som ges av de brittiska kontrakten (CfD, contracts for difference) beräknat till 3,9 procent och en för marknadsprisperioden (6,5 procent). Forskarna drog slutsatsen att projektet med dessa antaganden är olönsamt, med ett förväntat nettonuvärde på minus 970 miljoner pund.

Det brittiska lösenpriset har fallit drastiskt, från 114,39 pund per megawattimme i CfD-auktionen 2015 till 39,650 pund per megawattimme för fas A och 41,611 pund per megawattimme för faserna B och C (alla i 2012 års priser) för Dogger Bank-auktionen 2019.

Andra forskare, som har observerat den dramatiska minskningen av lösenpriser som tilldelats efter aggressiva budgivningar, drar slutsatsen att mycket betydande kostnadsminskningar behövs för att säkra projektekonomin. Ett sätt att uppnå detta, menar dessa forskare, är att investerare minskar avkastningskravet. Den interna avkastningen för utvecklare av havsbaserade vindkraftsparker är nu bara hälften av vad den var för sex år sedan."

Svar: Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebär avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.

Stängningsbeslutet var affärsmässigt då Vattenfall fann det ekonomiskt ohållbart att driva Ringhals 1 och Ringhals 2 vidare.

Går stängningsbeslutet att upphäva?
Svar: Vattenfall står fast vid beslutet att avveckla Ringhals 2 efter 2019 och Ringhals 1 efter 2020.

Kärnkraft kräver långsiktiga spelregler och stängningsbeslutet är inget man upphäver i en handvändning. När avvecklingsbeslutet kom anpassades investeringsplanerna därefter.

Ringhals 2 har begränsande villkor för drift som löper ut vid tiden för stängning, bland annat villkor för bottenplåten. För Ringhals 1 krävs en del investeringar och Strålsäkerhetsmyndighetens acceptans."

www.nyteknik.se/opinion/hapnadsvackande-okunskap-att-vilja-starta-om-ringhals-2-6984991

"DEBATT. Förslaget om fortsatt drift av Ringhals 2 är ett bevis på stor okunskap. Eller så menar förslagsställarna att politiken ska köra över Strålsäkerhetsmyndigheten. Om det skulle bli verklighet ställs kärnkraftsäkerheten åt sidan, skriver Lars-Evald Kaliff, expert kärnkraftsunderhåll och debattör.

...

Efter genomförd granskning beslutade myndigheten den 14 oktober 2016 att Ringhals AB, RAB, med vissa villkor, åter fick ta Ringhals 2 i drift. För drifttillstånd efter sista december kräver myndigheten att RAB ska visa orsaksförklaring med mera till bottenplattans försvagning. Detta förutsätter en okulär besiktning, vilket är ytterst svårt och tekniskt krävande och inte ekonomiskt försvarbart med tanke på ursprungsplanerad drift till 2025.

Tyvärr är det så att bevisbördan ligger på RAB och för att kunna göra detta krävs att stora komponenter måste friläggas från sina bäringar mot reaktorinneslutningens golv. Enligt Ringhals är detta i princip omöjligt att göra. Frågan är då om ett politiskt beslut ska köra över SSM och om detta skulle bli verklighet är detta oerhört allvarligt då kärnkraftsäkerheten ställs åt sidan."

www.nyteknik.se/energi/vattenfall-inga-forutsattningar-att-driva-ringhals-1-och-2-vidare-6981535

"

Energiöverenskommelsen har gett stabilitet och långsiktighet för energibranschen och därför har vi varit positiva till den. Det viktiga nu är att fokusera på de områden där problem behöver åtgärdas, inte minst på elnätssidan. Det behöver såväl ökad kapacitet i elnäten, kortare tillståndsprocesser och ett politiskt ramverk som möjliggör elnätsinvesteringar, säger Oskar Ahnfelt på hemsidan.

Moderaternas talesperson Lars Hjälmered säger till TT att han vill att en politisk diskussion ska föras kring fortsatt drift av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2. Ringhals 2 är planerat att stängas av den 30 december 2019 och Ringhals 1 ett år senare.

– Vår syn är precis som tidigare att detta inte är en politisk fråga, utan en affärsmässig. Ringhals 2 stänger om knappt tre veckor, säger Oskar Ahnfelt.

Vattenfall hade aldrig planerat för mer än 50 års drift av Ringhals 1 och 2, det vill säga fram till mitten av 2020-talet, skriver bolaget på sin hemsida. Beslutet att stänga reaktorerna fem år tidigare än planerat fattades 2015.

”Kärnkraften belastades av en särskild effektskatt och elpriserna var låga. Nu är elpriserna högre men betydligt mer förnybar elproduktion har kommit i systemet så det finns ingen plats för reaktorerna på marknaden. Det finns inga finansiella eller praktiska förutsättningar att driva dessa reaktorer vidare efter 2020,” skriver bolaget.

Dessutom innebär det nya kravet på oberoende härdkylning, som Strålsäkerhetsmyndigheten beslutade om 2014, att stora investeringar skulle krävas i Ringhals 1 och 2 vid fortsatt drift efter 2020. Sannolikt minst 900 miljoner kronor."

Det finns många faktorer som talar för att R2 ska fullfölja sin nedmontering som påbörjades sista december 2019. Den främsta är, den numera riksbekanta, bottenplåten i Ringhals 2:s reaktorinneslutning. Bottenplåten är en av flera barriärer för att i händelse av ett haveri förhindra radioaktiva ämnen att läcka ut till omgivningen.

Kortfattat kan sägas att mellan oktober 2015 och juli 2016 redovisade Ringhals kompletterande utredningar och analyser i denna fråga till SSM. Dessa omfattade bland annat en så kallad säkerhetsdemonstration, vilket innebär en stegvis genomgång och analys med pessimistiska antaganden av hela kedjan. Utifrån ett postulerat läckage genom bottenplåten identifierades möjliga läckagevägar och läckageareor, och därefter uppskattades möjliga läckagemängder ut genom inneslutningen.

Även konsekvenserna om vattnet från inneslutningen skulle ta sig utanför inneslutningen analyserades. Resultaten har slutligen jämförts med de referensvärden som gäller för utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen.

I analysen ingick även att genomföra känslighetsanalyser där ytterligare scenarier med avsevärt större antagna läckageareor prövades i teorin för att se om även dessa fall skulle resultera i acceptabla resultat. Ringhals kom fram till att strålsäkerhetsmässiga säkerhetsmarginaler uppnåddes och därmed fortsatt drift av Ringhals 2, även om skador med mindre djup än 3 mm lämnades kvar utan inspektion.

För Strålsäkerhetsmyndigheten innebar det här en mycket omfattande granskning under lång tid som involverade ett stort antal olika experter, bland annat inom områdena material, haveriförlopp och deterministiska och probabilistiska analyser.

Efter genomförd granskning beslutade myndigheten den 14 oktober 2016 att Ringhals AB, RAB, med vissa villkor, åter fick ta Ringhals 2 i drift. För drifttillstånd efter sista december kräver myndigheten att RAB ska visa orsaksförklaring med mera till bottenplattans försvagning. Detta förutsätter en okulär besiktning, vilket är ytterst svårt och tekniskt krävande och inte ekonomiskt försvarbart med tanke på ursprungsplanerad drift till 2025.

Tyvärr är det så att bevisbördan ligger på RAB och för att kunna göra detta krävs att stora komponenter måste friläggas från sina bäringar mot reaktorinneslutningens golv. Enligt Ringhals är detta i princip omöjligt att göra. Frågan är då om ett politiskt beslut ska köra över SSM och om detta skulle bli verklighet är detta oerhört allvarligt då kärnkraftsäkerheten ställs åt sidan."