Jag har sett att vissa föräldrar gör listor med barnens ät och sovtider, vad de ska äta och när, vilken tid de ska göra olika saker mm. Det gör de även när den andra föräldern är hemma med barnet.
Det gör mig nyfiken på ett par saker:
1. Varför gör man alls en lista?
2. Litar man inte på den andra förälderns/barnvaktens omdöme?
Jag har hört många föräldrar beklaga sig över att deras ungar är skogstokiga och det räcker för mig att vara med dem en dag för att fatta varför det är så. De tror inte på rutiner.
Röriga mattider, fri tillgång till högar med godis/snacks som barnen bara springer och tar nävevis istället för att äta mat, en 8-åring i den släkten har redan satts på diet av skolsköterskan. De speedar ungarna med Cola fem minuter innan de slängs i säng på lördan och tror sen att de ska sova. (HAHAHAHA! Ren humor...)
De låter en 7-åring som redan har mörkrädsla och monsterskräck sitta uppe med de vuxna och se Pirates of the Caribbean-filmerna och är sen skitförvånade att barnet är jätteskrämt och inte vågar sova och får panikångest av att åka båt och en massa andra saker och får en läkare att skriva ut lugnande mediciner till barnet.
De får givetvis kämpa på med sina fobiska bråkiga barn då, det är bara svårt att inte tycka synd om barnen.
Jag tror de flesta har rutiner som de går efter, vare sig det finns ner skrivet eller inte. De flesta kan utan problem frångå rutiner, om något annat är inplanerat men för de flesta vardagarna ser likadana ut.
Vi vet att vi måste gå upp vid en viss tid varje dag eftersom det annars blir omöjligt att lägga barnet en vettig på kvällen. Visst ruckas det när man är bortrest men hemma följer vi det.
Vi äter frukost ungefär vid samma tid varje dag, samma sak med mellanmål och lunch och middag. Visst ruckas det på ibland beroende på dagsformen, men annars brukar vi bli hungriga vid ungefär samma tid.
Om man vet att ens barn mår bra av att sova vissa tider och få mat vissa tider, varför ska man inte följa det?
Till en barnvakt hade jag absolut kunnat göra det om barnets rutiner var viktiga. Kan ju vara mycket att hålla reda på med ett litet barn. För en del barn är det ju jätteviktigt att mat och sömn sker på fasta tider och svårt för en barnvakt att hålla i minnet eller direkt förstå på barnet.
Till min partner hade jag dock aldrig kunnat drömma om att skriva en lista, hans beslut är ju lika bra som mina.
Tror inte så många detaljplanerar sina/barnens dagar. Men att lämna ett ungefärligt schema över mat- och sovtider och vad barnet brukar äta underlättar ju en del för barnvakten. På samma sätt som man berättar om det är något annat som är viktigt att känna till.
Skriva lista till sin partner låter ju lite speciellt... Rutinerna är oftast något som växer fram och där alla i familjen är delaktiga. Men visst, i perioder kan det väl vara så att den ena har mer koll än den andra. Just nu är jag föräldraledig med andra barnet och min man jobbar. Jag delammar och håller på att öka på portionerna och fasa ut amningen. Och då berättar jag naturligtvis för min man hur matstatusen är under dagarna. Hur ska han annars veta? Men skriver listor till honom? Nää!
Skrev en lista med den då 2-årige sonens rutiner när vi skulle till bb. Det är enda gången. Hon sov över hos oss o för att allt skulle bli så nära som vanligt (utan mamma o pappa) så fick hon en lista med hans rutiner - och ja, hon efterfrågade en lista.
[quote=74939951][quote-nick]Anonym (2barnsmor) skrev 2015-02-28 22:25:18 följande:[/quote-nick]Skrev en lista med den då 2-årige sonens rutiner när vi skulle till bb. Det är enda gången. Hon sov över hos oss o för att allt skulle bli så nära som vanligt (utan mamma o pappa) så fick hon en lista med hans rutiner - och ja, hon efterfrågade en lista.[/quGlömde tydligen att skriva att det var svärmor som passade sonen.
Herregud - jag tror knappt det är sant!!!
Är ni med listor enligt modellen "kl. 07:00 gör vi ditt och kl. 07:30 datt" verkligen på riktigt? Har ni planerat in vilken tid ni ska skita också? För att inte glömma sex...
"Tyvärr älskling, men det står inget om sex på schemat idag - däremot ska vi tvätta"
eller kanske:
"Nej lilla gumman, mamma kan inte kramas nu för på schemat står det att du ska vara ute och få frisk luft."
Har ni hört talas om ordet spontanitet? Ta dagen som den kommer? Låta livet hända?
Ungar som växer upp enligt en mall och ett schema där allt ska vara planerat in i minsta detalj - med föräldrar med ett kontrollbehov som inte är av denna världen - vad tror ni det blir för människor av dem?
Vad tror ni händer när schemat spricker - när man inte lyckas följa det man föresatt sig, hur känns det. Fett misslyckande.
Nä hörni mammor och pappor med kontrollissues - ta och dra ut pinnen ur röven och kom ner från era höga hästar till oss vanliga människor på jorden. Det är nog med tider som ska passas här i livet - skola, arbete osv. Varför ruta in resten också - känns inte vidare sunt eller kul för den delen.
Vad kan hända om ni inte har ett schema? Kanske ni råkar känna en känsla eller tänka en tanke? Vem vet - prova får ni se.
Mina tre ungar har aldrig haft något schema och nog har det blivit folk av dom ändå. Dom går och sover när dom är trötta och äter när dom är hungriga och vet ni vad? Dom är högfungerande samhällsindivider som dessutom kan tänka själva, och även känna efter själva. T.ex. så säger min minsta: Nu mamma vill jag sova! Perfekt - trött unge i säng som somnar gott utan tjafs och som vaknar av sig själv på morgon i lagom tid till att göra sig i ordning för dagis.
Jsg gjorde det när sonen var liten. Han fungerade bäst med rutiner (nästan på minuten...).
Nu som 8-åring har han adhd diagnos,så inte konstigt att stenhårda rutiner fungerade bäst.
Och scheman skrev vi för farmor/mormor.
När mina ststerdöttrar var riktigt små och jag skulle barnvakta så bad jag alltid om en lista, men där skrevs såklart inte allt upp i minsta detalj utan bara ungefärliga mat och sov tider. Jag tyckte det var mycket enklare så, då kunde jag ge mat INNAN de blev gnälliga och jag kunde lägga dem INNAN vi missade "sovtåget".
När mina ststerdöttrar var riktigt små och jag skulle barnvakta så bad jag alltid om en lista, men där skrevs såklart inte allt upp i minsta detalj utan bara ungefärliga mat och sov tider. Jag tyckte det var mycket enklare så, då kunde jag ge mat INNAN de blev gnälliga och jag kunde lägga dem INNAN vi missade "sovtåget".