Anonym (Fjäril) skrev 2015-04-21 08:35:25 följande:
Jag förstår precis hur det är. Vi fick konstaterat ma i vecka 20. Och en vecka senare berättar min syster att hon är gravid. Självklart är det jättekul men just då kändes det bara hemskt orättvist. Självklart missunnar man inte sina syskon deras graviditeter. Men det är jobbigt när alla andra (känns det som) är gravida eller precis har fått en bebis.
Man får känna så i stunden. Det vet alla här inne om. Sen slutar man känna så. Och kommer över sin sorg litegrann, sen blir man helt plötsligt gravid.

Livet i all sin prakt. Bitterhet är tungt att bära, särskilt för den som bär den. Så förhoppningsvis så lyckas man komma över den känslan fort. Jag har gråtit en skvätt några gånger när min brors flickvän lagt upp bilder på sin bebismage. Sen så tänker jag att jag inte är ledsen över deras egentligen, så försöker jag släppa det. Identifiera känslan, konstatera, låta den rinna av

Är ganska skönt därefter.. att inte vara arg.. för att nån annan får uppleva det jag vill. Utan bara själv vara ledsen, för att jag vill nåt så mycket att jag går sönder!