IVF 2015 januari - februari

haha det är såå långsamt. Jag är RD8 idag och det känns så himla långt fram att få veta. Har iallafall börjat träna igen och håller mig sysselsatt mycket (lugnare helt klart man är ju livrädd), så då går tiden snabbare! :)

Samma här! Har också kommit igång igen och det känns skönt.

Någon som vet eller har varit med om diverse biverkningar på lutinus?

Jag har så fruktansvärt svårt att sova. Drömmer och vaknar av att jag är så fruktansvärt varm, som om jag håller på att brinna upp inifrån... Jag är annars en väldigt frusen person och älskar att ha det varmt i sovrummet.

Josefinehej och Kingston >> Åh vad skönt att ni har kommit igång med träningen. Jag ska banne mig också sätta igång. Har läst så mkt konstigt om det här på FL, bl a, att jag knappt vågat även om min (mkt kompetenta) läkare har sagt att det är helt fine så länge man inte elittränar. Saknar löpningen! Jobbigt också om man ska behöva ändra hela sitt liv under den här tiden, det måste ju vara sämre att inte må bra än att röra lite på sig. Jag tänker också såhär: är det ett livskraftigt embryo och om meningen är att det ska bli en bebis, då blir det det.

Angående lutinus så är det svårt att veta vad som är biverkning och ej. Jag har tagit det sedan äggplock och är nu på ruvardag 12 med 5-dagars blasto. Känner mig trött, har molvärk och har sjukt ömma och svullna bröst. Vagt illamående har kommit de senaste 3-4 dagarna så min förhoppning är att det kanske är ngt som har att göra med att jag blivt gravid... *hoppas,hoppas,hoppas*. Tar även progynon sedan samma dag, så delar av biverkningarna kan ju bero på det.

Har inte vågat tjuvtesta, men på lördag är officiell testdag så då smäller det. Har nog aldrig varit så nervös i hela mitt liv... Vill nästan inte att dagen ska komma.

Håller alla tummar och tår för oss!!!

det är precis sådär jag också känner! Att jag inte tänker lägga mig på soffan i 2 veckor och bara vänta. Är det meningen att lilla fröet vill stanna och växa så gör de det iallafall! Självklart inte stenhård träning utan jag har gått promenader varje dag sedan äggplock och på RD5 började jag lyfta vikter igen. Min kropp är van vid hård träning sedan år tillbaka så tror den mår bäst av detta. Man måste ju lyssna på sig själv :) och att ligga stilla i 2 veckor får mig att må dåligt.

okej! jag känner ingenting faktiskt. Har ömma bröst helt klart. Min sambo tar tag och ruskar om dem lite för ofta och då skriker jag, hahaha. Meeen den känslan är jag med om varje månad mellan ägglossning och mens utan plus så litar inte på den känslan. Lite molvärk annars ingenting. Jag hoppas det är bra att inte känna så mycket för ofta har jag haft såå mycket symtom varje månad men aldrig gravid förutom en gång när jag var det och hade inga symtom.

oj vad spännande! Vad bra med testdag på en lördag! (även om det är plus eller minus) lycka till! Heja dig och fröet i magen!

jisses, vad långt de blev. :P aja läs eller inte läs haha. i denna fas är man i behov att skriva av sig. (jag skriver dagbok på datorn sedan ivf-start), gör andra också det?

Efter flera dagar med illamående och hysterisk trötthet, ont i magen med rejäl svullnad och svullna ömma bröst - så vaknar jag plötsligt och mår som vanligt! Men vad i hela friden?! För det blir man ju inte nervös över liksom?!?...

Skitoro... Att man inte ska få kunna slappna av nån gång. Bajs.

Ljungen78 och Josefinehej >> jag har också tränat ganska hårt (4-5 dagar/vecka) de senaste åren och utöver det rider jag också.

Så att bara sitta på röven kommer inte på fråga... Det är som ni säger, är det meningen att embryot ska överleva så gör det det oavsett, men det viktigaste är att JAG mår bra. Dessutom tog det så väldans lång tid att komma i form efter min förra graviditet (eftersom jag var ganska otränad innan jag blev gravid) och jag vill inte hamna där igen. Inbillar mig att det är lättare att komma igång efter en förlossning om man har "vanan inne" :)

Det här med symptom eller inte symptom gör mig knäpp! De senaste åren med försök har jag haft jätte ont i brösten, mått illa mm men har aldrig fått något plus på stickan.

Nu känner jag inte av ett skvatt... Inga ömma bröst, inget illamående, ingenting förutom några hugg och lite molvärk som varar några sekunder då och då. Men det där med att inte kunna sova gör mej galen! Hoppas det går över snart vad det än må vara som orsakar det..

Ytterligare ett långt inlägg :P

Jag instämmer med dig! Jag har som sagt inga känningar alls... Det oroar skiten ur mig!

Måtte det bli bra denna gången *snälla snälla snälla*

Håller tummarna för oss båda!!

I går kom jag hem efter att ha varit inlagd 1 vecka på sjukhus pga överstimulering. Gick upp 5 kg på någon dag så det ska bli spännande och se hur lång tid det tar innan vätskan försvinner helt. Misstänker att det tar ett tag. Så nu får jag ta blodförtunnande sprutor varje kväll i någon månad för att minska risken för blodproppar. Men nu har det vänt och det hela går åt rätt håll. Håller bara tummarna på att det går bra för lilla fröt där inne...

Skönt att du är hemma! Jag har skapat en tråd för dom blivit gravida i januari/februari med hjälp av IVF. Välkommen till den!