ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka

Jag sköter mig exemplariskt! Förutom då när det gäller att inte leta symtom...

[quote=75394971][quote-sandraP81 skrev 2015-06-07 10:3 följande:[/quote-nick]

Låter ju bra! Visst börjar du jobba snart också? Då kommer det bli svårare för dig att leta symtom och du kommer få annat att tänka på. Kanske kan du släppa på oron då..

[/quote]

Börjar jobba i sept. Kanske kommer de lätta lite då. Men samtidigt så kvarstår ju hennes problem.

Vad jag läser så går det diagnostisera barn runt 14 mån genom att de inte återkopplar pekning med blicken

Oj! Ja det är klart jag är nog extremt uppmärksam på hennes pekningar och besvarar snabbt för att uppmuntra och visa att jag uppmärksammar henne. Pekar hon på ugnen tex (hon tycker den är grymt cool när den är igång, så då säger jag ju direkt ' ja titta ugnen'.

Ber jag henne peka på lampan så gör hon det och då tittar hon ibland tillbaks på mig för att få bekräftelse och beröm. Men det är ganska sällan.

Tror dock det jag läst om handlar om en annan typ av pekning. Alltså inte när hon tex vill ha vattenmuggen utan när hon pekar på tex en leksak eller just ugnen. Då handlar det ju mer om att dela upplevelsen och att visa. Men hon pekar bara och säger Dä, men söker inte min blick.

ska se om jag kan hitta texten

Den tidiga och viktigaste avvikelsen handlar om barnets naturliga intresse för att ha kontakt med en vuxen som söker kontakt. Det börjar med att barnet ler som ett svar på den vuxnes kontakt. Barnet är nöjt då det sysslar med en sak och samtidigt visar att det delar upplevelsen med den vuxne genom att omväxlande titta på föremålet och omväxlande på personen. Vid ungefär 8 månaders ålder tittar barnet åt det håll som föräldern vänder sig åt med sin blick. Mellan 10 och 12 månader börjar barnet kunna se på ett föremål som föräldern pekar ut och säger ?titta?. När barnet har sett på föremålet så tittar det tillbaka på föräldern och söker bekräftelse. Barn med autism kan mer slumpmässigt titta på det utpekade föremålet, men bekräftar inte på det typiska sociala sättet. Mellan 12 och 14 månader börjar barnet själv peka ut ett önskat föremål och göra den typiska växlingen med att ömsom se på föräldern och ömsom på saken. Några månader senare kan barnet peka på föremålet och ge ifrån sig något ljud eller enkelt ord. En del barn med autism saknar helt denna förmåga, en del kan peka eller öppna och sluta handen i riktning mot saken utan att fånga förälderns blick. En del väljer att ta förälderns hand och leda mot det önskade föremålet utan blickkontakt. Mellan 14 och 16 månader är det därför ofta möjligt att se att det handlar om autism, ifall barnet inte då på ett för barn så typiskt sätt vill dela med sig av upplevelsen av ett intressant föremål med föräldern. Vid normal utveckling märks det att barnet njuter av att få igång den sociala kontakten snarare än att peka ut själva föremålet. Utifrån den här färdigheten så utvecklar barnet olika sociala förmågor att via känsloutryck, ljud, ord och gester få till ett samspel. När barnet kan detta så är det ett tydligt tecken på att språkutvecklingen kommer att ta fart under det kommande året.

Här ifrån fick jag det!

Nån med barn runt 18 mån som kan berätta lite hur ert barn tar ögonkontakt vid pekning för att visa nått?

Återkopplar hen med blicken varje gång? Dottern pekar och säger 'titta' men tittar i princip aldrig på mig

[quote=75414944][quote-nick]Anonym (???) skrev 2015-06-12 17:00:51 följande:[/quote-ni Mitt barn återkopplar väl inte direkt. Men om jag inte lyssnar eller tittar, så brukar hon söka ögonkontakt och sen pekar igen. Sen kan hon titta på mig igen om jag säger något lite extra roligt. Typ om hon pekar på en katt. Om jag säger 'ja, titta, en katt' så tittar hon inte på mig. Men om jag säger med stor entusiasm typ 'ja, titta!!! Säger katten mjaaaaauuuu?' Då tittar hon på mig.

Fast nu undrar jag nästan om hon bara tycker jag är lite konstig... :)

[/quote]

Haha ja skulle jag göra värsta grejen av det kanske hon skulle titta mer :) får testa!

I övrigt är hon duktig på att återkoppla. Tex om hon har en leksak som låter skojjigt tittar hon upp och skrattar

Jo mycket kan jag förstå är i mitt huvud. Fast saker som faktiskt går att ta på, tex att hon inte återkopplar med blicken när hon pekar, att hon inte pratar just nått och inte verkar förstå överdrivet mycket, det FINNS ju. Det är inte bara en känsla. Det går ju 'bevisa' liksom

Tack för länken!! Mycket intressant!

Tyvärr vet jag inte längre om det är bara ögonkontakten som brister. Den känns nästan bättre nu, eller om jag vant mig bara. Framför allt är ögonkontakten mycket god när hon är arg. Då spänner hon en svart blick i min och veknar inte.

Nu är det 'alla andra' sakerna

Jo det stämmer ju. I övrigt är det språk och språkförståelse. Förstår inte uppmaningar tex. Det hon förstår är 'får jag låna' eller 'tack' då räcker hon över det hon har i handen alternativt försöker gömma det i handen och springer åt andra hållet :) men även det visar ju att hon förstår bara att hon gärna behåller saken:)

Just det, 'ge... en puss/kram' förstår hon också.

Från början var det givetvis enbart det, samt att hon inte ville äta alls.

Men allt eftersom har det ju tillkommit saker. Eller snarare INTE tillkommit ska man väl kanske säga när det gäller utveckling.