ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
Måste få uppdatera och få lite ny input när oron varit helt galen några dagar.
Ögonkontakten, lätt att fånga och hon söker själv ögonkontakt, men den är ganska flyktig.
Sättet hon använder den på är ganska dåligt i mina ögon. Förslagsvis om hon vill ha hjälp med att titta i en bok sträcker hon boken mot mig men söker sällan ögonkontakt då. Hon tittar oftast på boken eller i golvet.
När hon vill bli upplyft sträcker hon armarna mot mig och gnäller men även då tittar hon oftast rakt fram i mina ben. Ibland tittar hon upp en kort stund.
Om hon ser något som ligger på bordet tex sträcker hon sig mot det och gnäller. Tittar inte upp utan bara på det hon vill ha.
Hon pekar inte, har bara gjort någon enstaka gång, men hon följer pftast min pekning.
Förstår en del man säger, men förhållandevis lite. Kan tex inte hämta något på uppmaning eller peka på något. Men leker hon med en docka och jag sägee ' ge dockan en puss' så gör hon det.
Älskar att leka tittut. Tar gärna filt el liknande och gömmer sig själv och då ska man fråga vart hon är. När hon då tittar fram söker hon ögonkontakt.
En annan favvolek är att låtsas ge mig något för att sedan rycka undan det och skratta just när jag försöker ta saken.
I övrigt har hon ett hemskt humör. Gnäller öronen av mig mest hela dagarna. Hon gnäller så fort hon inte har 100% uppmärksamhet.
Hon är också hysteriskt tjurig och får väldiga utbrott om hon tex ser min telefon och inte får den.
Väldigt reserverad mot folk hon inte känner som försöker ta kontakt, men kan blåstirra länge på någon i bussen tex. Så länge att folk ibland börjar skruva på sig.
Snälla vad ska man tro??????
Hon är dryga året nu