BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Ska absolut kolla in den sidan! Jag är mest ute efter baskläder, längre linnen och vanliga långärmade typ.

Och nu har tom sambon sagt att jag får beställa vad jag vill så ska han betala åt mig! Gode gud vilket erbjudande!

I know! Det blev 8 plagg åt mig själv och 7 åt barnen. Så jag tycker jag var RÄTT duktig på att plocka i åt mig själv och inte bara till ungarna;)

Jag har jätteångest över preventivmedel:/

Ppiller är det laktos i så det går bort. Allt med hormoner går bort för det pallar inte min ibs. Kopparspiral fick mig att störtblöda varje mens flera år efter att jag tog ut den. Kondom känns lagom kul efter 9år tillsammans. Pessar känns också som ett osexigt alternativ. Jag vet alltså inte alls vad jag ska välja.

Nu var det ju på tal om "mer drastiska åtgärder" för att få stopp på mina blödningar innan vi bestämde oss för att skaffa den här lilla men det alternativet känns lite fel också. Även om vi nu sagt att vi inte ska ha fler barn så känns det så definitivt då och det gör mig lite ledsen.

Jag vill helst också vara utan preventivmedel men vi ska ju inte ha fler barn så det vore dumt att chansa. Vi har kört avbrutet ganska många år och det har iofs funkat bra men..

Jag behöver nog något ändå, iaf om jag återfår mina extrema blödningar som jag hade tidigare.

Jag längtar redan efter sex, eller egentligen bara själva närheten till sambon. Jag har ju känt mig så pigg efter förlossningen och har i princip redan slutat blöda och har inte haft ett dugg ont. De andra två gångerna väntade vi nog 4-5 månader innan vi vågade ha sex.. får se när man vågar den här gången.

Igår var första gången Selina verkligen var på grinigt humör. Annars kan hon smågnälla lite men är överlag väldigt lätt att trösta. Igår var vi till svärföräldrarna för första gången med lillan och hon hade varit orolig hela dagen och haft svårt att komma till ro så hon var nog övertrött redan när vi kom dit. Det var en väldigt ledsen tjej och fy fasen vad det gör ont i mig när jag inte kan trösta:(

När vi kom hem sen fortsatte missnöjet men hon kom till ro efter amningen vid 21.30 och sov sen till 4.30 innan hon åt, slocknade och sov vidare till 9. LYX! Idag har vi tack och lov en mycket bättre dag än så länge:)

Är det fler än jag som fortfarande inte kan tänka tillbaka på förlossningen utan att må lite halvdåligt? Jag fick ändå gå igenom journalen innan jag åkte hem från BB och de andra två gångerna hade jag inga som helst problem att prata om det efteråt.. Den här gången vill jag helst inte tänka på det alls, känner något slags obehag.

Någon annan som nästan slutat blöda helt efter förlossningen och som det sen börjat om igen för?

Jag har blött väldigt väldigt lite och både igår och i förrgår har jag klarat mig med en supertunn vanlig binda och det har bara kommit en ynka liten droppe per dygn. Det har oroat mig mer än gjort mig glad, känns som att det BORDE blöda mer och att det kanske är en massa kvar som inte tar sig ut. Har känt mig konstig ett par dagar nu också.. yrsel, huvudvärk, magen som gör ont på ett sätt jag inte är van. Och nu när jag var på toa hade det plötsligt kommit mycket mer blod igen, färskt klarrött, inte mörkt som det var tidigare. Droppade på golvet innan jag ens hann dra på mig byxorna.

Hur orolig behöver man bli över att det börjar om igen?

Låter som här. Även om jag ammar så har vi ändå fått in så bra koll att jag VET att hon inte behöver äta på minst 2timmar efter amning. Det har hittills aldrig hänt nämligen att hon velat äta tidigare.

MEN det är en riktig mammagris det här! Ligga hos pappa eller bli buren av pappa duger INTE men så fort jag tar henne blir hon lugn. Trist för sambon och även för mig givetvis eftersom jag inte ens kan fara en snabbis på affären utan att stressa ihjäl mig. Samtidigt är det hemskt mysigt att hon vill vara hos mig och jag ger henne mer än gärna den tiden och närheten. De äldre barnen (framförallt dottern) är pappas barn och vill hellre vara med honom än med mig så det är kul att åtminstone EN av ungarna föredrar morsan;)

Jag har ju haft både flaskbarn och ammade barn och när vi gav ersättning kunde jag inte fatta varför folk menade att det var LÄTTARE att amma. Jag tyckte ju att det var hur smidigt som helst med ersättning liksom:)

Den här gången, när amningen verkligen fungerar KLOCKRENT (förutom ett envist sår på ena bröstvårtan), känner jag att guuud så skönt det är att slippa packa en massa extra, diska flaskor, hålla koll på när ersättningen börjar ta slut och det måste köpas mer, slippa kliva upp på natten osv. Nu slänger jag bara fram tutten och så äter hon tills hon blir mätt:) så jag kan verkligen se fördelar med bägge och det är rätt skönt att veta att skulle amningen krångla så kan jag ju det här med ersättning redan:)

Vi körde MAM ultivent åt våra två men till andra barnet, som hade kolik, bytte vi till DrBrown. Hon var dessutom en kräkbebis som spydde fontäner så fort hon ätit. Kräkandet blev iofs inte så mycket bättre av de flaskorna men koliken lättade lite. Dyra och krångliga att diska men jag tyckte det var värt det:)

Har både MAM och DrBrown hemma nu och har ersättning i skafferiet eftersom jag var så inställd på att flaskmata även denna gång. Är så glad att amningen än så länge fungerar så jag sluppit röra flaskorna;)

Enda problemet nu är ett stort sår på höger vårta som bara verkar bli större och större och inget jag provat hittills har hjälpt. Tyvärr har vi inte de bästa bvc-sköterskorna så där får jag inte heller någon hjälp:/

Vanliga kläder (långärmad body och byxor med fot), tunn fleeceoverall, stickade sockar, tunn bomullsmössa och fleecefodrade vantar. Och vagntäcke över det. Hon är en fryslort så hon är ändå iskall om händer och fötter när vi kommer in.