BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Ska det verkligen vara så? För mig har amningen funkat bra, jag tror inte jag hade orkat kämpa vidare om jag haft det lika kämpigt som du, det verkar skitjobbigt, och jag tycker det är nog även utan trasiga bröst och en bebis som inte ökar i vikt så snabbt.

Tänk och känn efter själv, och gör det du känner är bäst för er!

Jag förstår din frustration, det låter onekligen lite konstigt... Jag trodde att bebisar som fick för lite först blev missnöjda och sedan väldigt slöa. Plus att de producerar för få kissblöjor. Om hon är nöjd borde ju allt vara okej.

Får du gå och väga oftare nu då, eller är det ändå bara en gång i veckan?

Hej alla, jag har varit i princip totalt frånvarande sedan våran Vilja kom till världen. Men känner att jag måste läsa ikapp för efter bara lite läsning så ser jag massor med saker jag själv tänker på och känner igen mig och fick svar på saker ja funderat över i det ni skriver om :)

Lite allmänt amningskaos råder fortfarande här, Vilja sitter klistrad vid brösten. Haft sjukt mycket besök, både sådana som stannat natt/nätter och kortare besök.

Och det skär sig lite ibland med Viljas pappa. Han är verkligen super duktig och gör i princip allt i hemmet och har varit med mitt stora barn på badhuset en dag och dom är på bio nu. Så jag klagar inte på honom i sig, men ibland skär det sig. Jag känner mig värdelös i hans närhet just nu, och det blev inte bättre av att han säger att jag inte gör något. Men jag tar ju hand om Vilja och vaknar med henne på nätterna, ammar konstant också typ(!). Får alltid kompromissa mina behov för hennes, fast hon har en pappa med(lite så känns det orättvist) Sen har hon inte varit så jätte nöjd av att sova ensam, men då hon klarat sova själv har jag inte suttit still en sekund.

Snart återgår han till jobb och sitt hem, mer än 20 mil härifrån. Så inom några dagar är jag ensam med allt. Hur fan klarar folk det?! Känner mig jätte nervös inför att bli ensam! :( Samtidigt känslomässigt skönt. Jobbigt att ha honom här då jag inte vill annat än leva med honom och vara fysisk med honom, men inte kan..

Tycker du ska göra det du mår bäst av, får du ångest av att sitta klistrad i soffan och ge mat jämt så gör inte det. Behöver du ge ersättning som komplement så är det kanske värt att slippa stressen att ge tutten varje gång hon rör sig och oroa sig för vikten, du kanske kan gå tillbaka till att helamma sedan igen. Det är viktigt att man mår bra själv också.

Angående din vikt, går du ner för snabbt eller ville du inte ner till startvikten? Vet inte om det hjälper men har du grädde i såser och dricker röd mjölk och så? Kanske gör lite iaf att välja produkterna med mest fett :)

Kul att tråden lever vidare tycker jag :) en fråga till er, när vågar man ge sig ut med bebisen i lokaltrafiken? Buss och tunnelbana känns som läskiga smitthärdar och Adam är bara 3,5 vecka men det kanske bara är jag som är fjantig?

Tror du det kan vara svamp? Min kompis fick stora sår och sprickor som aldrig läkte vilket visade sig vara svamp. Min lillkille har torsk som vi baddar med vishyvatten och håller tummarna att det inte går över till brösten.

Kolla med bvc om de har nursicare! Jag fick utav en kompis som hade fått från bb och de hade hjälpt henne. Jag ska börja idag tänkte jag. Ville hon ha fler fick hon beställa själv på nätet. Lätt värt det om det funkar.

Lycka till!

Sambons syster är här med sin 6-åring, och håller i Josefin. De har varit här 1,5h nu, och det bara kryper i mig! Josefin sover, så det är verkligen skitlöjligt, men jag vill ha tillbaka min bebis. Haha, aldrig är man nöjd...

Du kanske har svarat på/skrivit om detta redan, men har du testat att pumpa det såriga bröstet och därmed låta det läka? Testat amningsnapp?