Så var planerna igång för en trea 2015 :-)

Idag är jag hormonellare än hormonellast. Blev plötsligt extremt rörd på jobbet för inget speciellt och kände tårarna bränna av lycka för att jag har det så bra på jobbet. Kramade nästan om min chef bara för att men eftersom jag inte brukar krama honom lät jag bli. Jag, skenis? Nääää
Kommer inte att ta några test förrän den dag jag spyr. Illamående känner jag mig, men det kan jag göra annars med så illamående litar jag inte på.
Var bara tvungen att skriva av mig. Ingen i RL vet att vi försöker.

Det är bara att du skriver av dig :) Det är de vi är till för :) men tänk om du inte spyr denna gång ;) när har du BIM? HÅLLER TUMMARNA!

Nu har detta inget med barn att göra men behöver lite hjäl. Hur skulle ni göra ifall en person skulle härma mycket av de ni gör? Jag bloggar, har instagram och FB och lägger jag ut något, gör något eller om jag ex lägger upp något som hänt barnen (utveckling osv) så kan det gå en månad, nån vecka, några dagar och till och med några timmar efter så lägger personen upp liknande, härmar osv. Jag blir inte stött och bryr mig så utan de jag mår dåligt över är att personen försöker tävla mot mig och mina barn. Jag mår dåligt för att jag vill inte vara den personen som någon måste känna att de måste tävla mot. Jag vet inte alls vad jag ska göra. Vill inte lägga ned allt bara för att personen inte ska tävla mot mig då jag har så mycket släkt och vänner som bor långt ifrån som uppskattar att få se/läsa vår vardag.... Vi står varandra inte så nära och vet inte hur personen skulle ta det om jag frågar.... :(

Ursäkta ett rörigt inlägg och hoppas ni förstår vad jag skrivit ;)

Uteungar: jo tänk, det skulle vara underbart men tror inte det förrän jag ser det. Har blivit värre var graviditet och pågått i 5-6 månader, med lilleman dag och natt... Så känns inte troligt men skulle vara underbart
Vet fortfarande inget om BIM. Tog ut staven 15 januari.. Ingen mens sedan dess..

Uteungar - Skulle nog inte störa mig särskilt tror jag. Det kanske ligger något annat bakom din irritation? Fråga dig själv om den vännen är en vän du vill behålla eller avsluta. Jag rensade mitt sociala nätverk för 10 år sedan då vissa stal energi. Inget jag ångrar och någon större dramatik blev det ej.

Håller tummarna :) Jo för mig har det blivit värre också, det är de enda jag kommer gruva mig inför och det är allt illamående. Var illamående och spydde väldigt mycket med sista. Även första men det var mest bara på morgonen och gick över vid lunch. Med sista var det under hela dagen.

När till och med andra börjar säga till mig att personen härmar så är det väl ändå rätt illa. Det ligger ingen annan irritation förutom att jag tycker det börja bli jobbigt då det är hela tiden. Lägger jag ut att barnen börjat gå på potta så lägger ex personen ut någon timme efter att personen barn också börjat med de. Har mitt barn lärt sig skriva ett visst ord så en vecka efter har personens barn också lärt sig exakt samma ord. Skriver jag att vi har tänkt byta säng, så byter personen säng direkt. Börjar jag träna, börjar personen träna. Alltså jag skulle kunna sitta och skriva hela dagen om saker som personen härmar osv. Detta har pågått i flera år nu! Jag vet inte riktigt hur jag ska berätta detta, för personen har inte direkt starkt psyke och det sista jag vill är att såra och göra personen illa :(

Du skriver ju att hon (Nu förutsätter jag att det är en hon) inte har ett starkt psyke så jag utgår från det. Jag tänker att hon kanske mår dåligt och har dåligt självförtroende och kanske också dålig självkänsla, hon vet kanske inte riktigt vem hon är verkligen är. Hon vet att du har det bra, mår bra och har många som älskar dej och då måste ju det du gör och den du är stå för något bra. Jag säger inte att hon vill kapa ditt liv men hon är kanske alldeles tom inombords och istället för att försöka hitta sig själv så fyller hon tomrummet med att "vara dej".
Vet inte om du hängde med, det är lite svårt att förklara..

I vilket fall så hade jag inte tagit upp det med henne, jag hade låtit det vara och kanske försökt låta bli att läsa det hon lägger upp.

Hoppas det var till nån hjälp.

Förstår precis och det är exakt som du skriver. För det är inte bara mot mig personen gör såhär. Jag vill alltid hjälpa och det är lite de som är problemet. Jag vet liksom inte hur/vad jag ska göra. Jag försöker alltid uppmuntra och stötta. Och ibland känns det som om jag måste sluta lägga upp på instagram/bloggen för att det kanske hjälper. För personen är verkligen en fin människa och jag tycker alla människor är värd att må bra, ha bra självförtroende och självkänsla. Måste försöka lägga ett "döv öra till".