<3 Stockholmare 30+ bebis vår / sommar 2014 <3

Vi kommer ha nästan precis 3 år emellan, hade kunnat vänta lite till men hon ville komma då :) skulle inte velat ha tätare mellan syskonen. Finns ju för- och nackdelar med alla åldersskillnader men 2,5-åringen känns fortfarande ganska liten och behöver oss mycket, tror han kommer bli sotis i början vilket jag har lite småångest över.

vad kul! känner du av några sparkar än?

härligt med fler brommabor! såg att du har problem med sköldkörteln också. ännu fler likheter, om än kanske inte så trevliga. haha

Inte så många regelrätta sparkar; mer som bubbel fortfarande. Sparkar har jag nog fått tre stycken när jag böjt mig på ett sätt som tydligen inte uppskattas :) Förra gången hade jag en riktigt livlig - och hon är fortfarande som ett kvicksilver. Jag hoppas på en lugnare den här gången, så jag väntar gärna på sparkar om det betyder lugnare bebis/barn.. ;)

Lite samma här. Vi har pratat om minst tre år emellan - framförallt för att jag hade såna besvär under graviditeten och jag ville att storasyster skulle vara "stor nog" att kunna förstå om mamma inte kan bära på henne. Dock känns hon ju fortfarande liten... Jag tillhör verkligen inte kategorin som "vill få blöjåren överstökade" som jag hört sägas av vissa som har barnen tätt ;)

Oj, alltså.. Det där lät ju inget vidare

Jag menar inte att det är något negativt med att ha barn tätt, det är när jag hör "för att få det överstökat" som jag tycker att det inte låter något vidare...

Förlåt om någon tog illa upp!   

Hehe, jag får också passa mig ibland när jag motiverar det avstånd vi valt. Det har förvånat ibland. Många tror tom att vi haft svårt att få barn - fast det tog faktiskt på första försöket :)

Nej vi ville verkligen hinna hitta tillbaka till oss själva först, tiden räcker till igen på ett annat sätt numera. Vi har kommit igång med våra hobbies igen, vänner, träning, fått tid för varandra och hittat charmen i vardagen igen efter alla vaknätter. Vi har kunnat resa bekvämt med endast ett, stort, barn. Helt enkelt byggt upp en buffert och en stabil familj inför det lilla (om härliga) kaos som en ny bebbe innebär. Dessutom ville jag hinna bli sugen på att vara gravid igen, inte känna "åh nej" utan snarare få längta lite efter att gå med mage. Vilket jag hann få göra :)

Vintervacker; du skriver vad jag tänkte. Vi pratade ju som sagt om minst tre år, och nu blir det precis tre. Jag fick lite panik när det gick så pass fort och kände: "oj, vad har vi gjort?! Vi har ju precis börjat känna att livet flyter på smidigt". Allt är ju så mycket enklare när man inte behöver passa sovtider på dagen längre, och när man inte längre är lika beroende av vagnen. Sen har vi inte tillgång till barnvakt just heller så man undrar lite hur man ska räcka till - och så har jag såklart nojat lite inför förlossningen... Liksom några av er andra så födde jag också rätt snabbt och bör ta mig in tidigt. Borde planerat bättre så släkten kunde bo här under semestern, men vem vill ta ut all semester i februari?! ;)

Vi har ju ganska tätt mellan våra barn (18 månader mellan och så blir det 28 mellan yngsta och bebisen). Det var väl inte helt planerat, jag har fått höra sen jag var 18 att jag har svårt att bli gravid (har pco) och trodde att första var en "lucky shot". Ville ha ganska tätt eftersom det känns som att barnen har roligare med varann då, och så blev jag gravid direkt efter att jag tog ut spiralen. Så antar att jag inte har svårt längre? ;)

Denna bebis var inte heller helt planerad, åt p-piller och antibiotika samtidigt, misstänkte att jag var gravid och läste mer ingående på bipacksedeln att medicinen kan slå ut effekten av p-piller. Slutade med båda i panik, ville inte att ev. bebis skulle få fosterskador. Sen visade sig grav-testet negativt men det kan ju ta ett tag innan det syns. Skyddade oss inte under tiden och hann inte få mens, utan blev alltså gravid under den korta tid jag inte åt p-piller.

Så... Livet blir inte alltid som planerat, en del barn kommer bara när de själva vill. Sen är det ju rätt tufft att ha så tätt mellan barnen, men de är bästa vänner och har superkul med varann och är oftast snälla och leker ihop jättebra. Så tycker ändå det gått bra. :)

Fick också lite panik, kommer bebisen på utsatt datum är det 6 v kvar till storebror fyller tre. Vi hann inte ens börja försöka utan slarvade en endaste gång och så blev jag gravid. Ville ju också ha minst tre år emellan men det blir ju nästan.