Jag och min sambo står i kö för IVF sedan 2 månader tillbaka. Det står att kötiden är 3-6 månader men om jag förstår det hela rätt så kan det ta längre tid än så. Det vore så kul om några fler som väntar på att göra IVF ville följas åt nu i vår! Jag känner mig både rädd, förväntansfull, uppgiven och hoppfull på samma gång. Känslorna bubblar och det vore kul att prata med någon i samma sits! 
Leah: Vi har försökt i två år, började utredningen i september och ställdes i ivf-kö i november. Varför har ni inte fått göra ivf förrän nu? Och hur kommer det sig att ni gör utomlands?
Vilken dag man börjar på beror lite på om man har jämn cykel och om man gör korta eller långa. Vi börjar på dag 21 och kör långa.
Jag har inte mått speciellt dåligt av hormonerna och då har jag ändå gjort långa med både spray och sprutor. Om ni tycker sprutor är läskigt kan jag rekomendera emla, det har räddat mig! Ett par gånger har emlan inte tagit och det var inte så farligt då heller. Man klarar mer än man tror :)
Jag var hemma efter äggplocket men innan dess kände jag inget behov av att vara hemma.
Emla är min bästa vän 
Jorun: det funkar säkert att få ihop det utan att de på jobbet märker, speciellt om man som du har lite oregelbundna tider. Känns svårt när man jobbar varje vardag och alla undersökningar, telefonsamtal och besök m.m. också måste vara de tiderna.
Ja det är synd att folk inte kan respektera. Jadu Jorun, nu känner jag att vi har varit väldigt tröga, men jag trodde hela tiden att det skulle gå att bli gravid naturligt. Sen har min utredning tagit tid, med olika väntetider men också för att jag har avbokat flera gånger pga rädsla för vad resultatet ska bli. Nu fattar jag inte hur vi kunde vänta så länge med att ta tag i problemet och skaffa hjälp. Nu är jag så fokuserad, och förväntansfull för att få göra ivf och vill inte vänta en dag för mycket. När vi väl bestämt oss för att försöka få hjälp har vi väntat några månader här, tills det kom fram att kliniken inte kunde hjälpa oss, sen har vi äntligen hittat till rätt klinik, men även där fått vänta några månader ytterligare. Men nu är vi alltså där :) Och utomlands blir det eftersom vi inte kan få hjälp i Sverige. Vi är inte folkbokförda ihop under 1 el 2 år eller vad det är...
Semlorna: du var hemma efter äggplock, menar du typ dagen efter, eller var det längre? Känns det som vanligt igen efter två dagar? För dig alltså. Så att jag kan förbereda mig lite :)
Semlorna: du var hemma efter äggplock, menar du typ dagen efter, eller var det längre? Känns det som vanligt igen efter två dagar? För dig alltså. Så att jag kan förbereda mig lite :)
Jag är lite orolig för äggplocket bara, då ska man ju vara hemma hel dagen efter. Blir svårt att klämma in två dagar utan att sjuka sig. Tänker inte berätta om detta på jobbet, antagligen ska man prata med arbetsledaren och denna person har jag inget förtroende för alls.
Skönt Leah att ni får komma igång nu ändå då! 
Sjukskriv dig de två dagarna då Jorun. Vad ska man göra?
Ja det får väl bli så i värsta fall. Brukar aldrig sjuka mig så får lite ångest över sånt hehe..
Men läste nånstans att dagen efter ska man också ta det lugnt och bara vila, äta och gå på toa i princip. Så det blir nog till att kolla på någon serie, äta glass och bli ompysslad av maken Läste nämligen också att kvinnan inte ska lämnas ensam första dygnet efteråt
Ok förstår, men då kan du verkligen göra det nu, för det behövs ju :) Det är ju inte så att du stannar hemma för att du har lust att slappa. Och en vit lögn är ibland nödvändig. Jag vill inte heller nämna den riktiga orsaken till varför jag är borta, så då får man dra till med nåt.
Man ska inte lämnas ensam :) he he med tanke på att man kan behöva ompyssling och uppassning då antar jag att de menar? Tur att man har ngn som kan passa upp på en.