Varför är så många Svenskar smygrasister? Helt plötsligt kommer de ''rätta jag'' / Rasistiska sidan fram..

Det finns invandrare som röstar på Sd. Det är oftast de gamla "arbetskraftsinvandrarna" som kom hit på 1950-70-talet, som är förbannade för att de som kommer nu får så mycket hjälp men ofta inte vill ge någonting tillbaka. Medan de själva fick börja arbeta på fabrik första dagen i Sverige, fick lära sig svenska på egen hand o.s.v..

Det finns så få östasiatiska män i Sverige, att jag tvivlar på att det går att få fram några statistiskt hållbara slutsatser av deras brottslighet. Men jag kan tänka mig flera orsaker till att de sällan begår brott, om det nu är så:

1) de är buddhister, och buddhismen är en fridsam religion. Det finns t.o.m. buddhister som inte äter kött, ja inte ens slår ihjäl en insekt... Islam är ju däremot en mycket krigisk religion.

2. de har kommit hit som studenter och inte som flyktingar. D.v.s.: det är redan ett positivt urval, eftersom kriminella ungdomar sällan kommer in på något universitet

3. de har inte det förakt mot västerländska kvinnor som muslimer har. Begrepp som "svennehora" existerar helt enkelt inte för dem. Därför anser de sig inte heller ha rätt att våldta svenska kvinnor

4. kroppsstorleken kan ha betydelse. Östasiatiska män är kortare, spensligare och svagare än svenska män. Då blir det svårare att råna, misshandla, slå ihjäl...       

1. Jodå. Men med ca 7% så är Södertälje inte med på topptiolistan över SD´s starkaste kommuner. www.svd.se/nyheter/inrikes/politik/valet2010/har-ar-sd-storst-och-minst_5366905.svd

2.  Fast i flera av de länder där liknande partier firar triumfer, där finns det knappt några invandrare. Jag har inte sett ett enda belägg som styrker att din tes. Bara löst resonemang.

3. Nja, jag har ju aldrig i mitt liv kallat någon för ond rasist, så du har nog blandat ihop mig med någon annan. Det finns politiska partier och nyhetssajter och debattörer runt om Europa som under några årtionden har ägnat väldigt mycket tid åt att sprida "information" om invandringens påstådda problem och om diverse PK-konspirationer och annat. Efter 9/11 fick dessa rörelser ännu en knuff framåt. Samtidigt finns det andra rörelser som medvetet jobbar för att dra ned på välfärdssystemen.  Och det har visat sig att när människors ekonomiska situation blir mer osäker så verkar fler söka sig till de "enkla svaren".

4. Det var och är en djup ekonomisk kris i Europa. Självklart påverkar den oron även oss.

5. Nej, många av dessa invandringskritiska partierna är relativt unga. Att SD inte fick gehör när de fortfarande hade tydliga nazikopplingar är ju inte så konstigt. Som sagt. Titta på Finland eller så gott som vilket europeiskt  land du vill. Denna typ av parti har vind i seglen i många länder, ganska oberoende av ifall de har en omfattande invandring eller ej.

6. Har du några som helst belägg för denna socialpsykologiska "sanning"?

Så då är vi överens om att det inte är olikheter mellan kulturer som skapar konflikt?

Nej det är vi väl inte..? Det beror ju på VILKA olikheterna är. Om olikheten består i att en invandrargrupp undviker att trampa på skalbaggar, så lär det inte leda till några stora konflikter. Men om den består i, att en invandrargrupp anser att alla kvinnor som inte hållit på sig till bröllopsnatten får våldtas, eller luras till sexuellt umgänge, eftersom de ändå redan är horor, så har vi en VÄÄÄÄÄÄLDIGT stor källa till konflikt...

1. Som sagt...att de har en så pass hög andel trots en stor andel 'invandrare' betyder ju att många 'svenskar' (många fler än riksgenomsnittet) röster på SD. Tror du det beror på att invandring ses så positivt i Södertälje. Tror du att det beror på att man inte känner att det inneburit problem? Tror du att det är en slump?

2. Jag pratar främst om Sverige iof. Det är du som alltid drar in andra länder.

3. Ngt tillspetsat så klart. Men 'mörkermännen' (mitt ordval på ditt resonemang) återkommer alltid. Det är rasister som 'förleder' befolkningen. Det är inte samhällets utseende som gör att dessa får gehör, det är tydligen en slump att SD-lika krafter får fäste...

4. Ännu en gång, pratar inte om Europa utan om Sverige.

5. Fast samtidigt så måste man ju titta på vilken effekt ett parti får. Om ett parti mot invandrare inte har några invandrare att propagera mot, är det då ngt större problem? Relativt till landet där invandrare är en större andel.

6. Ja, jag har läst en del socialpsykologi, kulturantropologi, sociologi och konfliktvetenskap (ca 200p). Alla berör hur vi definierar 'den andre' (dvs de som inte är som oss på olika sätt). Det är ungefär som att säga 'har du belägg för att solen lyser'. Varför jag tog upp socialpsykologi är därför att det är där man under mest kontrollerade former undersökt detta.  
Orkar inte leta upp min litteratur så jag gjorde en enkel googling..(du vet sökmotorn)http://www.psychologytoday.com/blog/handy-psychology-answers/201101/the-psychology-prejudice-and-racism
Läs särskilt 'In in-group prejudice natural'.

Vad som är våra egen grupp kan variera, men överlag är lika närmare än olika. Dock varierar vilka som är de definierande egenskaperna. Tex kan skillnad i ras vara helt irrelevant så länge det finns en 'stereotyp' vi kan identifiera oss med. Här kan man tex ta upp asiater vs nordafrikaner. Buddhims vs Islam. Det finns en bild (en stereotyp) av en av kategorierna som till större del kan identifieras liknande den egna gruppen, därför blir den mindre hotfull. Åt andra hållet kan den andra kategorins upplevas som mer främmande, vilket resulterar i en mindre positiv attityd till den gruppen.

I ett samhälle med hög välfärd blir konkurrensen inte så hård. Eftersom vi inte ställs i konkurrens mot andra på samma sätt blir grupptillhörigheten som urskiljande faktor inte lika viktig. När tillgångar är knappa tenderar vi att fokusera mer på skillnader och blir den egna gruppen blir viktigare. 
Stereotypisering förstärks tex av uppfattningen att många invandrare inte har jobb utan lever på bidrag (det jag benämnde som ett uppfattat b-lag). Det i sin tur gör att de får ännu svårare att få jobb, vilket i sin tur leder till större bidragsberoende, etc, etc.

Man kan jämföra med den nationalistiska andan i Sverige, som är relativt låg jämfört med många länder. Det beror i grunden på att vi inte varit invaderade eller i krig på länge, samt att vi i grunden har en relativt homogen befolkning kulturmässigt. Nationalism har inte någon viktigare funktion i samhället, då det finns få faktorer som kan splittra det. Jämför det med tex USA som i grunden består av en nation av många kulturella identiteter. Man har dessutom ofta varit i konflikt/krig, även om man inte varit invaderade på länge. Där har den nationalistiska tanken en starkt enande funktion, men iom landets uppbyggnad inkluderar den i princip alla som tar den till sig. Utmanad = egna gruppen blir viktig. Det gäller i Sverige självklart både 'svenskar' och 'invandrare'.     
          

Btw, att man skall behöva förklara varför vi tenderar att uppfatta de som är lika oss själva mer positivt än de som är annorlunda sänkte min uppfattning av dig ganska rejält.... Det är grundläggande gruppbeteende på gymnasienivå.

Vidare, 'botemedlet' mot detta 'grupptänk' är att förhindra att förutsättningarna där gruppen blir en definierande faktor uppstår. Där handlar det om välfärd och resurser samt att se till att stereotypisering inte underlättas (b-laget). Att kraftigt motverka 'ghettobildning' där grupper isolerar sig med människor av den 'egna gruppen' är en annan sak.  Det gäller åt båda hållen. Det är inte bra med 'bara svenskar', och det är heller inte bra med 'många invandrare'. Det tenderar att skärpa skillnade mellan grupperna. Den dominerande gruppen (de som är flest) tenderar att bli fjärmande från den andra gruppen (vilket gör dem främmande), medan den mindre gruppen iom sin utsatthet kan vända sig inåt. Vad som uppfattas som 'mindre' hör samman med hur samhället ser ut i stort, och vad som uppfattas som 'normalt'.

Därav att ta in så många invandrare vi kan på ett effektivt sätt kan få in i samhället (arbete, bostad, etc). På så sätt minimerar vi förutsättningarna för att den gruppen skall utskilja sig avsevärt ekonomiskt och socialt. Kulturella skiljeliner blir då mindre viktiga i hur gruppindelning sker. Det finns inget enkelt svar på 'hur många' det är. Det är dels kopplat till vilka resurser/processer man sätter in (inte bidrag, utan metoder att underlätta integration i samhället) men också vilka resurser som finns i samhället. Du tog tex själv upp att SD kom in under en lågkonjuktur. Nu var 2010 snarare en återhämtning från en tidigare lågkonjuktur, men i princip är resurser en viktig faktor. Sedan har vi en humanitär avvägning. När är det 'rätt' att säga stopp för att ge de man tar in en bättre chans? Hur många är 'lagom' för att få en förändring av samhället som sker i en stabil takt (upplevd osäkerhet gör att vi vänder oss mer till ingruppen).   

Men du köper att det inte är olikheten i sig självt som skapar konflikter? Du köper att lika barn ofta leker riktigt illa, och att olika barn ibland leker bäst (om de är olika på "rätt sätt")?

Ja, det är klart att det beror på vad olikheten består i. Själv är jag tolerant gentemot mycket - folk får bli Hare Krishna om de vill, det kan till och med vara intressant att höra om - men inte brott eller bidragsfusk.

Definierande 'olikheter' kan variera både mellan människor och grupper, men även över tid och situation.