Vi gravida från RMC Malmö

Jag har pratat med barnmorskan.
Först den barnmorskan som sitter i en slags växel, hon snackade om att jag skulle gå både på vanlig mödravård och specialistmödravård. Men hon bad min vanliga barnmorska ringa upp mig.
Så min vanliga barnmorska ringde upp och sa att jag ska få träffa en läkare som kommer dit till dom en gång i veckan. Jag ska träffa han 5e februari (en evighet).
Då ska vi gå igenom hur vi ska gå vidare och göra upp en plan. Under tiden ska jag fortsätta med lägsta dosen levaxin och försöka må bra, utesluta vitt socker o vitt mjöl och äta energirik mat.

Jag ska på inskrivning 13e februari och då ska vi försöka lyssna på hjärtat. Hon sa att det finns risk att man inte hör någonting för hjärtat är så litet men vi kan prova för att stilla min oro.
Har fortfarande inte ett endaste symptom och är i v.9 (8+1)

Om vi inte hittar hjärtat på inskrivningen ska jag be om att få göra ul för säkerhets skull. Får jag inte det ska vi gå privat o betala för ul.

Just nu har jag bara en känsla av att jag inte är gravid. Jag har en stark känsla av att det är något på tok med bebisen i magen, att den inte lever längre.          

   

Karin: Va skönt att allt såg bra ut! Måste kännas fantastiskt
Jag tror att jag kommer att ringa på måndag och boka privat ultraljud... Jag är trött på att bara gå o vänta på blödningen från helvetet och vara orolig.  

Om jag skulle gå ul nån gång nästa vecka, så är jag i vecka 10. Jag har läst någonstans att det händer inte så mycket med fostret mellan v.10 och 12 och att missfallsrisken är i princip lika liten efter vecka 10 som efter vecka 12. Det va någon som sa att det står i någon stor känd barnbok....
Nåja, v.10 känns som tillräckligt nära vecka 12 iallafall =)

Nåväl, även om det säkert finns de som går igenom en hel graviditet utan ett enda symptom så kan jag sätta 1000 spänn på att jag inte är en av dom.
Hoppas bara inte att alla symptomen tar igen den tiden jag mått bra nu och kommer tillbaka med fyrdubbel kraft om nån vecka så jag mår riktigt dåligt....      

Nu har jag bokat privat ultraljud och ska dit på torsdag nästa vecka.
Då kommer jag vara 10+2.

Det känns som det är 50% chans att det ser bra ut och 50% att bebisen inte lever   

Jag kollade mig i spegeln igår kväll innan jag gick o la mig. 
Blev nästan lite chockad och lättad på samma gång. 
Jag är rätt så svullen "nertill" alltså inte magen utan längre ner. Från venusberget och upp till troskanten ungefär.
Man ser tydliga streck eller markeringsr på sidorna som går snett upp från venusberget och försvinner ut vid höftbenen. Det buktade ut ganska ordentligt och där jag är alldeles för orakad just nu buktade ut ordentligt. 
Någon som haft det? Det måste väl vara livmodern för den är ju där nere än väl? Jag läste nånstans att den är stor som en grapefrukt i denna veckan.
Jag är i vecka 10. 9+2

Det kändes som en lättnad eftersom jag tror det är livmodern. Det innebär att den vuxit och det gör den inte om bebisen dött väl? Så det kändes så mysigt =)

När jag la mig så rygg försvann det och jag gissar att den åkt bak, ner mot ryggen lixom.     .       

Fick åka hem från jobbet idag.

Stod och duschade en person och kände hur det rann till ordentligt.

Gick in på toa och såg att jag hade nästan blödit igenom alla kläder. Bytte trosskydd och ringde min sambo och kk. De sa jag skulle komma in på en gång.

Så jag åkte hem från jobbet och direkt in på kk akut.

Fick undersökning och hittade en levande bebis samt hematom inne i livmodern precis utanför fostersäcken.

Den satt inte vid moderkakan utan på andra sidan lixom.

Läkaren sa ingenting om hematomet och visste ingenting. Ska tillbaka på måndag till blödningsmottagning för att se om bebisen fortfarande lever.

Läkaren sa bara att naturen får ha sin gång och att antingen blir det missfall eller så blir det inte missfall och det finns inget att göra åt det.

Knäckt

Blödningarna har minskat och är numera mörka, typ svarta nästan.
Vad innebär det?