Jag hatar HEN!!!

Ja, kärleksbarn är ju ett jättebra exempel på hur ord speglar samhället vi lever i. Kärleksbarn och oäkting var ju synonymer och medan oäkting förblivit ett negativt ord har kärleksbarn betydelseförskjuts åt det positiva hållet. I lagens mening finns bara barn, inga oäktingar eller kärleksbarn och det var ett politiskt beslut att ändra i textningen.

Är det dialektalt eller har det något med hen i betydelsen honellerhan att göra?

Fast det var inte svar på min fråga. Förstod du inte frågan?

Ser du inte skillnaden på att någon annan kanske inte förstår vad ordet betyder och vad du förstår?

Annars måste det vara extremt jobbigt att tro att allt som skrivs i denna tråd är riktat mot dig.

Löjligt i mina ögon är att ta ett ord och hitta på en egen betydelse för att man inte gillar det, som exempelvis om jag skulle säga att "ljung och viol" är skitord och att jag ska gå och sätta mig på dasset och "ljungochviola" *plopp, plopp, PLOPP* 

Nä för fan. Det handlar om en konspiration och ett hot att ta på allvar. Globalt eller minst nordiskt iaf. Kolla här hur Aftonbladets ägare i Aftenposten infiltrerat, snudd på obemärkt, Then Swänska Stadsfeminismens flaggskeppsord hen:

http://fotball.aftenposten.no/internasjonal/article202773.ece


     
 

Du menar normal språklig utveckling - att ord vi tycker är användbara överlever och de vi inte tycker vi har bruk för dör ut och att folk gör som de själva vill med vilka ord de använder och inte. Svenskar är nog lite tröga när det gäller direktiv om ord. SAOL ville att vi skulle stava juice J-O-S och den stavningen hängde kvar tills de aderton till slut fick ge upp för att alla skrev juice iaf. 

No shit! Är det någon som tänker sparka uppåt på vänsterelementet som äger Aftonbladet, samma vänsterelement som äger Svenska Dagbladet - ännu ett av stadsfeminismens högborgar förstås.

Extremfeminister härjar även runt på koncernens övriga företag som exempelvis blocket.se, hitta.se, klart.se, prisjakt.se och TV.nu som bara listar program som visar män i ofördelaktig dager. Eller nått. 

Fortfarande varje gång jag ser rubriken ser jag spontant "Jag hatar hon/han" och tänker att det heter henne/honom. "Jag hatar henne", eller "jag hatar honom" och undrar vem TS pratar om.

Hatare av alla slag skulle jag säga.

I nyheterna rapporterades det att en person gett sig till känna som ansvarig för näthetsen mot göteborgseleverna och att hen (för att inte avslöja kön eller att det inte ansågs relevant)...

Bra exempel igår på P3 på hur man kan använda ordet hen.

När den nyheten jag refererar till släpptes var det bara tal om en person så i just detta fall vid just den tidpunkten var det faktiskt inte alls intressant. 

Jag förstår inte heller. Kan förklara hur det blir MER intressant att få veta könet på den misstänkte. 

Ja, jag är allvarlig och när jag är det är jag det utan nedlåtande kommentarer, suckar och himlade med ögonen. Prova det!

Jag kan se att det skulle kunna vara intressant om man utgår från att de 2 misstänkta är de enda som kommer att vara misstänkta och att en eller båda är skyldiga fast ibland erkänner människor saker utan att de är skyldiga. Utredningen var inte klar när nyheten jag berättade om sändes. I Sverige är en misstänkt oskyldig tills den är dömd. I den nyhetsrapporteringen jag berättade om användes hen som inte anger kön för att man inte ville ange kön. Den här diskussionstråden handlar om hen och inte om hur polisen bör jobba.

  

Javisst och när man inte vill ange kön behöver det inte vara för att exklusivt dölja kön utan det kan vara en av många saker man inte vill gå ut med. Hen funkar i båda dessa lägen.

http://www.ne.se/sok?q=hen
Tänk vad olika saker man kan irritera sig på. Hen stör mig inte det minsta men det gör däremot att man kastar in stora bokstäver godtyckligt mitt i svenska meningar. Stor bokstav på alla substantiv hör hemma i tyskan, inte svenskan. 
 

Du behöver inte skylla dina språkliga tillkortakommanden på något utan bara leva och lära vidare.

Mitt syfte med att påstå att jag finner det irriterande med stor bokstav mitt i meningar var att lyfta att det går att irritera sig på allt (och alla) inklusive hen om man vill och låta bli om man vill.

Jag tycker inte det är irriterande med stor bokstav mitt i meningar, iaf inte här och inte i så korta texter.