• pelargooo

    Sambo tjänar dubbelt så mycket och vill därför ha dubbelt så mycket som mig att leva för...

    Hej,

    har precis haft en diskussion med min sambo ang ekonomin, som vi har VARJE månad. Vi har en dotter ihop och bor i ett hus.

    Han tjänar i princip dubbelt så mycket som mig och tycker att han därför ska ha mer pengar att leva för än mig, för att han har jobbat hårt för att få dessa pengar. Han jobbar 100% precis som jag. 

    Enligt mig så är det mer normalt att man i en familj delar lika på inkomster och utgifter.
    Dvs att lönerna plussas ihop, man betalar alla räkningar, avsätter pengar till gemensamt sparkonto och sen delar på det som är över...och dom pengar som finns på resp konto får man göra VAD MAN VILL MED, vill jag köpa ett par snordyra skor gör jag det och vill han käka upp pengarna gör han det!

    Hur funkar det hos er andra?

    Tycker att han beter sig som en riktigt egoistisk snåljåp som vill lägga sina pengar på hög, för att sen när han är i någon trevlig kris ska kunna köpa sig en porsche och tycka att han är fräck....och vi andra sitter hemma som tomtar och äter makaroner med ketchup?!

    Blir så förbannat trött på skiten...

  • Svar på tråden Sambo tjänar dubbelt så mycket och vill därför ha dubbelt så mycket som mig att leva för...
  • Joual

    Det finns väl många sätt att lösa ekonomin, om man är två eller fler i hushållet. Några av de vanligare: 

    a) Båda inkomsterna läggs i en hög, alla räkningar betalas och man delar på det som blir över
    b) Parterna bidrar till de gemensamma utgifterna i förhållande till hur stor del av den gemensamma inkomsten de tjänar.
    c) Parterna betalar lika mycket till de gemensamma utgifterna, och behåller överskottet för egen del. 

    Jag tycker inte att man kan säga att någon sätt är bättre eller sämre. Det viktiga är väl att alla inblandade parter är nöjda med arrangemanget. Rättvisa är ju ett töjbart begrepp.   

  • Annette 799
    Joual skrev 2012-07-31 15:48:30 följande:
    Det finns väl många sätt att lösa ekonomin, om man är två eller fler i hushållet. Några av de vanligare: 

    a) Båda inkomsterna läggs i en hög, alla räkningar betalas och man delar på det som blir över
    b) Parterna bidrar till de gemensamma utgifterna i förhållande till hur stor del av den gemensamma inkomsten de tjänar.
    c) Parterna betalar lika mycket till de gemensamma utgifterna, och behåller överskottet för egen del. 

    Jag tycker inte att man kan säga att någon sätt är bättre eller sämre. Det viktiga är väl att alla inblandade parter är nöjda med arrangemanget. Rättvisa är ju ett töjbart begrepp.   
    du glömde vårat sätt:

    var och en har sin ekonomi och bidrar till levernet via en matpeng och en övrigtpeng som man själv avgör hur stor den ska vara...
  • Donum
    Annette 799 skrev 2012-07-31 16:30:44 följande:
    du glömde vårat sätt:

    var och en har sin ekonomi och bidrar till levernet via en matpeng och en övrigtpeng som man själv avgör hur stor den ska vara...
    Erhum...?
    Avgör själv hur stor den ska vara?
    Är det inte utgifterna som styr hur stor den ska vara?
     
  • Annette 799
    Donum skrev 2012-07-31 16:50:44 följande:
    Erhum...?
    Avgör själv hur stor den ska vara?
    Är det inte utgifterna som styr hur stor den ska vara?
     

    nej Cool en del har marginaler i sina ekonomier förstår du.

    matposten är alltid 1.500kr
    men "övrigtposten" kan variera kraftigt,


    som nu i juli hade jag 3.000kr i övrigt,eftersom det är semester.


    i augusti kommer jag ha 1.000kr : http://metrobloggen.se/ekonomisktsinne/preliminar-augustibudget/

    vissa månader behöver man inte toapapper,tvättmedel,nya böcker,nöje som kostar osv,och antingen
    drar man ner det kreftigt,som jag gjorde i augusti eller har man inget "övrigt" och endast matpengarna.

  • Donum
    Annette 799 skrev 2012-07-31 17:17:22 följande:

    nej Cool en del har marginaler i sina ekonomier förstår du.

    matposten är alltid 1.500kr
    men "övrigtposten" kan variera kraftigt,


    som nu i juli hade jag 3.000kr i övrigt,eftersom det är semester.


    i augusti kommer jag ha 1.000kr : metrobloggen.se/ekonomisktsinne/preliminar-au.../

    vissa månader behöver man inte toapapper,tvättmedel,nya böcker,nöje som kostar osv,och antingen
    drar man ner det kreftigt,som jag gjorde i augusti eller har man inget "övrigt" och endast matpengarna.


    Jodå, men marginalerna bygger rimligen på utgifterna. Om ni har fasta utgifter på, säg, 10 000 kr, så kan ni inte bägge komma på att just den här månaden så vill jag bara bidra med 1000 kr i "övrigtpeng", eftersom det då saknas 8000 kr. Följaktligen är det utgifterna som styr, inte vad ni själva har lust att bidra med.  
  • Kattdamen
    Annette 799 skrev 2012-07-31 13:57:24 följande:
    ok,för OSS skulle det räcka varje mnad fram tills barnet är låt säga 5år gammal.

    vad är det en 0år-1åring behöver som kostar 1000kr/månad menar du?
    Men snälla du, det vet du inte alls. Det är inte bara kläder och mat du behöver köpa, det är barnomsorgsavgift, kläder, mat, försäkring, merkostnad för bostad med mera.
    En kopp te, tack.
  • Joual
    Annette 799 skrev 2012-07-31 17:17:22 följande:

    nej Cool en del har marginaler i sina ekonomier förstår du.

    matposten är alltid 1.500kr
    men "övrigtposten" kan variera kraftigt,


    som nu i juli hade jag 3.000kr i övrigt,eftersom det är semester.


    i augusti kommer jag ha 1.000kr : metrobloggen.se/ekonomisktsinne/preliminar-au.../

    vissa månader behöver man inte toapapper,tvättmedel,nya böcker,nöje som kostar osv,och antingen
    drar man ner det kreftigt,som jag gjorde i augusti eller har man inget "övrigt" och endast matpengarna.


    Vi har diskuterat det här förut, har jag en känsla av. 

    Om du köper en rulle toapapper för 5 kr varje månad så blir det samma kostnad som om jag köper 12 rullar för  60 kr en gång om året. Månadskostnaden  är ointressant, det är snittkostnaden på ett år (eller ibland flera år) som spelar roll. Samma sak gäller för lån. Ett exempel: jag betalar 1768 kr/mån till CSN. Om jag hade valt att betala 5304 kr/kvartal eller 10612 kr/halvår istället så hade jag i praktiken inte haft mer pengar att röra mig de månader som jag inte betalar.
     
  • Annette 799
    Donum skrev 2012-07-31 17:19:42 följande:
    Jodå, men marginalerna bygger rimligen på utgifterna. Om ni har fasta utgifter på, säg, 10 000 kr, så kan ni inte bägge komma på att just den här månaden så vill jag bara bidra med 1000 kr i "övrigtpeng", eftersom det då saknas 8000 kr. Följaktligen är det utgifterna som styr, inte vad ni själva har lust att bidra med.  
    va? nu är du ute och seglar nånstans...hur mycketvar och en har lstatt spara +bidra med i övrigt är upp till var och en(vi har separat ekonomi)

    såhär gör vi:

    Han får in sin inkomst
    han betalar sina räkningar
    han sparar så mycket som han vill spara
    använder det som blir kvar till "övrigtpeng"

    jag får in mina pengar
    jag betalar mina räkningar
    ja säter undan så mycket som jag vil spara
    använder det som blir kvar till "övrigtpeng"

    det som styr hur stor "övrigtpengen" blir är ju hur mycket man VÄLJER att spara från månad till månad!
    ena månaden kanske man väljer att spara mer,då blir ju övrigtpengen mindre såklart
    andra månade kanske man sparar mindre och då blir övrigtpengen större

    sådeles har våra fasta kostnader inte med att göra varken sparandets eller övrigtpengens storlek.
  • Annette 799
    Joual skrev 2012-07-31 17:39:35 följande:
    Vi har diskuterat det här förut, har jag en känsla av. 

    Om du köper en rulle toapapper för 5 kr varje månad så blir det samma kostnad som om jag köper 12 rullar för  60 kr en gång om året. Månadskostnaden  är ointressant, det är snittkostnaden på ett år (eller ibland flera år) som spelar roll. Samma sak gäller för lån. Ett exempel: jag betalar 1768 kr/mån till CSN. Om jag hade valt att betala 5304 kr/kvartal eller 10612 kr/halvår istället så hade jag i praktiken inte haft mer pengar att röra mig de månader som jag inte betalar.
     
    jag kan berätta hur vi gör.

    vi köper en bal med 64rullar toapapper varannan till var 3:e månad.
    balen kostar 70kr.
    70kr/64rullar= 1,93kr/rulle.
    balen kostar 70kr och räcker i 3månader= 70kr/90dagar= 77öre per dag.

    du pratar om 12st rullar för 60kr (60kr/12= 5kr/rulle)
    dina 12rullar hur länge räcker de? inte 3månader ialfall...

    jag VET illfall med stor säkerhet att jag hade 519kr mer de månader jag inte hade tv livcensen att betala.
  • Kattdamen
    Annette 799 skrev 2012-07-31 18:09:34 följande:
    jag kan berätta hur vi gör.

    vi köper en bal med 64rullar toapapper varannan till var 3:e månad.
    balen kostar 70kr.
    70kr/64rullar= 1,93kr/rulle.
    balen kostar 70kr och räcker i 3månader= 70kr/90dagar= 77öre per dag.

    du pratar om 12st rullar för 60kr (60kr/12= 5kr/rulle)
    dina 12rullar hur länge räcker de? inte 3månader ialfall...

    jag VET illfall med stor säkerhet att jag hade 519kr mer de månader jag inte hade tv livcensen att betala.
    Själv får vi toapapper och hushållspapper. Varför gör ni inte likadant?
    En kopp te, tack.
Svar på tråden Sambo tjänar dubbelt så mycket och vill därför ha dubbelt så mycket som mig att leva för...