Äggdonation i Spanien: erfarenheter?

Tror du det? Åh, vad gulligt att du pickar in lite framtidstro i min stackars IVF skadade hjärna .
Tack för att ni tror åt mig och det är bara för mig att bolla tillbaka bollen, jag håller på er alla här inne också. NI är verkligen kämpar dubbelt upp! 

Hej Ypke (Victoria71) Dig känner jag ju igen från 40-tråden .
Vill bara säga att jag också höra i April att det bästa för oss var ÄD eller adoption.
Dock så valde vi att strunta i åsikten och ska göra ett par IVF försök till.
Men finns här i bakgrunden och följer intresserat allt som händer för alla här i denna tråd.
Ty jag och min man välkomnar ÄD om det nu inte skulle visa sig funka med mina ägg.
En sorgestund blir det nog i sfåfall....men har ändå redan nu slutit fred med att ÄD kommer att bli minst lika bra.....bara vi bestämt oss och tar klivet ut i denna okända "värld".

Ta hand om dig! Önskar dig och din man all lycka med det som ni nu ska ta tag i.

Ypke - SKa i höst göra IVF i Falun igen. Tycker om den kliniken och jag kan inte få ro förrän jag har testat ett par ggr till. Kan nog lättare då sluta fred med tanken att det kanske inte blir inga barn med mina ägg, men att min man i allafall får bli pappa med sina drag och att vi kan känna ett stort lugn att vi iallafall försökte så gott vi kunde.
Med ÄD så ser jag ändå chansen att överhuvudtaget få ett plus på en sticka och bara det skulle vara ett framsteg i rätt rikting för mig .

Min utredningsläkare uttryckte samma som din har sagt....dvs minimala chanser att ens bli gravid.
Men det där har jag lämnat bakom mig nu. Försöker fortfarande se framåt med de IVF vi fortfarande vill göra.
Har ju inget facit på hur det ser ut om 1 år eller var jag står då.....Men jag skulle nog bli oändligt tacksam och lycklig om jag till slut får uppleva lyckan att få ett barn, på ett eller annat sätt. 

Jaaaaa, håller fullständigt med dgi! Visst är vi alla modiga ändå och framförallt alla som hunnit längre än oss och verkligen känner glädje över att prova nåt nytt! Vem vet Ypke, vi kanske båda två är där när vi minst anar det och kanske man kan känna lite spirande hopp till slut   

Nu bjuda mina föräldrar på middag!
Hörs & ses en annan dag och önskar er alla en riktigt fin helg.

Ny i GBG - Härligt att höra att du ruvar på 2 små embryon!! Vad glad jag blir för din skull!  Förstår också så väl din besvikelse över att det inte blev några till frysen, men jag har förstått att det är ganska vanligt att det blir så. Din varma ombonade livmoder är den allra bästa platsen för de små, inget slår att få vara inbäddad där inte  och jag kan berätta för dig att min hemortsläkare påminde mig så sant i dag att även om man får tillbaka ett medelmåttigt ägg så kan det likaväl sluta i graviditet som ett toppenfint ägg! Och du har säkerligen fått tillbaka de allra finaste av de ägg som ni nu hade att spela med.

Det allra bästa är nog att du försöker låta bli att fundera och vara ledsen och istället prata fint med de små och försöka vara glad och framförallt må så bra du bara kan under ruvartiden. Kanske stänga av datorn och inte fastna där och leta info just under tiden du ruvar (lättare sagt än gjort....). Just det här att bli nojig och verkligen leta upp sån info som man egentligen inte behöver eller som man heller faktiskt inte kan påverka i ruvarstadiet, det stjäl bara energi och du behöver ingen dålig energi utan bara en bra sådan
Men att skriva av sig är en helt annan sak, det kan man bara må bra av, men försök hålla dig ifrån att söka efter info om tex grav.symptom osv....det stressar bara och gör inget gott.

Ser fram emot din TD och jag hoppas på det allra allra bästa, dvs twins

Tummen - Till dig vill jag säga tummen upp & att jag håller båda mina tummar för att det ska gå bra för er nu när det bär iväg för er också alldeles snart .

Myran - Svårt för dig att bestämma om det är ok med en liten med bruna ögon när ni själva är ljusa. Men jag tror ändå inte att de väljer den absolut mörkaste donatorn åt er. Det finns ljusa som har lätt bruna ögon och även om ni vet att det inte finns någon i er närmaste släkt så kan det i bland hända att det "pluppar" upp ett nytt liv med ögonfärg som ingen av föräldrarna har. Det kan finnas längre tillbaka i släkten, som säkert ingen ens skulle gå omkring och fundera över, inte fler än ni då förstås som vet allt och tar besluten i det som många i er närhen inte har en susning om.

Min syster har hela 5 barn tillsammans med sin man. Mannen har bruna ögon och min syster blå. Av deras 5 barn så har 2 barn bruna ögon, 2 barn blå ögon och så 5:e barnet har en blandning av grön/brun/blå ögon. Och samtliga är alltså deras gemensamma barn.

Mina föräldrar fick även de en mix av ögonfärg på deras barn, trots att de båda är blåögda.

Men Mariposa!! Åhh, tänk att du nu har kommit så j-kla långt i processen att du nu är RUVARE!!!!
Herrejedamig vad jag är imponerad av dig...och ALLA andra här i tråden som kämpar och jobbat / jobbar sig framåt mot ett barn!

Kram och ruva lugnt!

Ännu en ruvare! Håller tummar för dig också Tummen .
Må det få gå vägen nu för er....är det några som är värd ett plus så absolut ni som kämpat först på egen hand...sedan IVF...och så nu ÄD. Finns det någon rättvisa så hoppas jag den visar sig från sin bästa sida.

Tänker på dig också GBG! Hoppas så för er allas skull

Jag undrar om jag får fråga er om några saker?  Lite snabbt kan jag berätta att vi mest troligt har en korsdonator bland våra vänner som vill ställa upp för oss, och det så snart som möjligt! Jag blir alldeles tårögd att veta att någon verkligen vill hjälpa oss med detta. Kan inte riktigt fatta att hon vill ställa upp, men så är det!  

Men nu vet jag inte hur det funkar riktigt....Vi är fortfarande inte riktigt klar med IVF försöken, men kan jag ändå ta kontakt med tex Umeå för att meddela att vi vill ställa oss i kö och att vi har egen donator men att vi inte riktigt vet NÄR vi känner oss redo själva att köra igång (jag kommer inte denna gång att vara ärlig och säga att vi fortfarande håller på med IVF för då är det väl som sist, dvs "tack & hej, välkommen tillbaka när ni har sagt farväl till IVF världen". Om tiden kommer när dom säger att nu är det dags och vi då kanske inte är redo....faller vi då bort i väntekön igen? Hoppas ni förstår vad jag menar...

Nu så är väntetiden om man har egen donator i och för sig inte så länge, kanske inte ens behöver ställa oss i kö förrän vi har kämpat klart med IVF? Det borde ju ändå gå så pass fort som ca 6 månader från det att man ställer sig i kö i och med att vi har egen donator?

Sedan en fundering till. Försäkringskassan kan ersätta om man vänder sig utomlands då man kanske är för gammal här i Sverige, samt att man ej kan fixa en egen donator. Hur fungerar det om vi skulle göra det i Sverige med egen donator? Då ersätter försäkringskassan inte, eller?

Ypke - Åh, inte det minsta fara att jag tycker din syn på saker & ting är fel och att du sätter grillor i huvudet på mig . Jag vill verkligen bolla för att känna att jag slutligen tar rätt beslut efter andras erfarenheter och tänk kring detta med ÄD. Det ÄR ett stort steg och något som kostar mkt pengar....därför vill jag inte bara kasta mig in i första bästa! Hi, hi, du har redan satt "griller i huvudet" på mig .

Vad är det egentligen som avgör vilka som har rätt till ersättning utomlands eller ej?
Hur många av er i denna tråd har lyckats få ersättning?
Ang. detta med att tex Finland har längre erfarenheter om ÄD, tänker du på något speciellt gällande medicinering då eller generellt allmänt att de hållt på längre? Finns det någon bra tråd här på FL som du själv besöker om just ÄD i Finland? Vore lite kul om vi kunde följas åt lite då vi båda är rätt så nya i ÄD branschen och att det lutar åt att vi också är där snart....tråkigt men sant, men också befriande att tänka tanken . Är så less på min egen kropp och mitt oförmåga att kunna bli gravid med mina ägg som det ju bara måste vara nåt fel på eftersom det aldrig vill ta sig......Känner mer och mer att det inte är värt att vara ledsen och besviken över att det aldrig tar sig på IVF heller, trots 2 embryon tillbaka varje gång

Ypke - Kul att du kan tänkas följas åt lite i "resan". Vi ligger dock lite steget efter er då vi fortfarande har IVF försök framför oss, men vet ju hur svårt det är att lyckas....hittills så har vi inte haft direkt framgång. Men vore ju jättebra om vi kan hjälpa och stötta varandra kring olika tankar och funderingar som dyker upp.
Ska kika in i de trådar du tipsat om, tack!

Jo, jag vet att många kliniker utomlands faller bort just pga att det krävs att donatorn ska vara känd.
Så där har man ju inte så många val gällande kliniker att välja på, om man känner att det är viktigt för såväl barnet och en själv att donatorn är en känd sådan.
Har själv inte tagit ställning hur pass viktigt det är....något vi givetvis också måste låta växa fram och ta rätt beslut om (många beslut man måste ta innan man ens kan välja rätt klinik...)

Jag har själv en syster som jobbar på försäkringskassan och jag skulle kunna fråga henne om ALLT....men dessvärre så har jag inte berättat för henne om vår situation...Hon vet inte ens om att vi försöker skaffa barn.
Har däremot 2 andra systrar som jag berättat för, men gällande ersättning från försäkringskassan kan ju inte dom hjälpa mig då de vet lika lite som jag.... Får se om jag känner för att berätta även för syster nr 3....vad tiden lider. Vet att hon skulle kunna hjälpa mig för att inte missa något viktigt kring detta. Men det tar emot att förtälja med henne vad vi går igenom.

All heder & värme till dig som vill donera ägg och därmed hjälper en annan kvinna att förhoppningsvis få barn.
VÄLDIGT fint gjort. Med facit i hand hur det känns att vara barnlös så skulle jag (om det gick att vrida klockan tillbaka...) själv mer än gärna donera ägg.....men tyvärr så kan jag inte det i dag.

Ville bara säga att du verkligen har gjort något stort & fint som jag tror att vi alla känner tacksamhet för, oavsett var i barnprocessen vi alla befinner oss i.

Kram till dig! Änglar finns verkligen!