Äggdonation i Spanien: erfarenheter?

Tack Cecini för din input .
Flera som kan säga hur det varit / är på andra kliniker?
Själv har jag aldrig hört talas om att man måste betala mera om fler än 1 embryo sätts in. Men jag har en vän som ska genomgå ÄD i Riga och jag blev så förvånad när hon funderade på om dom skulle sätta in ett eller två embryon om dom fick frågan. Dom velade just pga att det då skulle kosta dubbelt så mycket?!
Det tycker jag låter helkonstigt och jag tänkte jag ställer frågan åt henne här på FL då hon själv bara läser trådarna och hon själv hade heller aldrig sett frågan tas upp, men jag tycker så här på rak arm att det kan bara inte stämma!

Tack till dig också Myran för svar. Vjilken klinik i Spanien var du tänkt att genomgå ÄD?
Hoppas flera kan berätta hur det är på sin klinik.
Men det känns jättebra att det är som jag hade trott, dvs att inte tusan ska man behöva betala dubbelt bara för att 2 embryon sätts tillbaka.

Hon ska bli glad min vän när hon får veta att hon kanske har uppfattat det hela fel.
Hon och hennes man har fått ett datum för när det kan bli fråga om insättning av donators ägg och det känns bra nog lättare att meddela att det är en och samma summa.

Kikar in och läser att mina saknade trådvänner i en annan tråd nu är på G ordentligt .
Önskar er, Mariposa & Ny i GBG varmt lycka till nu i höst. Ni ska se att det är nu det kommer att hända!
Saknar er dock i den andra tråden....men vet ju var ni finns numera.

Givetvis ett stort och varmt lycka till för alla andra i tråden som också kämpar sig fram till ett barn.
Tycker att alla kämpare borde få lyckas, för fy om "folk" visste vilket slit det är att genomgå alla dessa jobbiga steg innan man är framme.....till skillnad mot för när det lyckas (som det egentligen borde göra för alla) på den naturliga vägen.

Kram till er!

Mariposa - Finaste du. Jag kommer också att hålla utkik efter dig och jag vet ju att jag kan hitta dig här .
Kanske blir jag också tvungen att lämna IVF om vi inte lyckas inom en snar framtid. Då känns det så himla skönt att jag kan hoppa in i den här tråden bla och veta att du och andra fina människor i den här tråden finns för att ge råd till andra behövande som inte hunnit så långt i ÄD banan. Med ÄD så öppnar sig ju en helt ny värld och det är mycket nytt man ska sätta sig in i.

Jag besöker aldrig Umeå tråden längre, händer inget där och jag tvivlar på att om vi ska göra ÄD så blir det nog inte i Sverige pga väntetiden. Är faktiskt osäker på när vi ska börja ta kontakt med kliniker för att ställa oss i kö....
Hur lång tid tar det egentligen innan det blir ens tur? Vi vill ju prova med IVF åtminstone ½ år till. Borde vi börja ställa oss i kö redan nu ändå? Samtidigt så är jag rädd att vi för fort kommer fram i kön och att de känns hemskt att kanske måsta tacka nej för att man inte är klar med IVF än.

Ha, ha, hur mycket tankar som hellst som rör sig i mitt huvud. Undrar hur alla tankar får plats på en och samma gång!

Vi hörs! Kram kram så länge.

Myran - Så jobbigt att det hela tiden ska vara en kamp med att få hjälp med alla dessa prover och undersökningar....och detta i Sverige?! Är tacksam för att du delar med dig av dina egna erfarnenheter, har förstått genom flera som varit med om liknande att det bästa är nog att göra allt klart på den klinik man väljer så är den biten med prover gjord i allafall.

Din man var välidgt fin som ville göra ett försök att få läkaren att förstå. Synd att han inte ens fick komma dit.....stackars karl. Han ville ju göra sitt bästa och dra sitt strå till stacken.

Men om vi kontaktar några kliniker, måste vi då tala om att vi fortfarande gör IVF? Och ungefär hur lång tid kan det ta innan man är framme och de har en donator och allt är i gång? Om det tar 1 år så är det alla gånger bäst att ställa sig i kö, men om det skulle gå så fort som ett halvår så vet jag inte om vi är riktigt beredda ännu....

Och en annan fråga jag kan passa på att fråga er som har lite mer inblick i det hela. Vad hände om man tackar nej när man väl har kommti fram i kön? Hamnar man på en flera månaders lång väntelista då igen?

Måste kanske vara lite mera i denna tråd för att lära mig av er som har hunnit forska in denna ÄD värld.
Ni är alla så modiga som äntligen är där ni är. I bland längtar jag till ÄD-världen bara för att jag antar att det skulle öka våra chanser rätt så mycket.

Ni som har kommti en bit längs processen kring ÄD.
Hur har ni tänkt när ni valt mellan öppen eller icke öppen donator?
Vet att det är upp till var och en. Men vad är bäst för barnet måntro? Har ni fått hjälp med någon på eran klinik att prata ut & diskutera lite kring detta?

Tack Myran för din info, värt att tänka på.

Kul GBG att nedräkningen har börjat för dig. Kommer absolut att kika in här då och då för att följa din och andras resa mot ett barn (eller varför inte 2 på en och samma gång:)
PS: Hittade hit redan när du lämnade Umeåtråden och skapade din egen tråd . Saknade verkligen dig & Mariposa....Ni lämnade ju IVF världen och resan mot ÄD är ju en helt annan sak jämfört med IVF. Förstår att denna resa är ännu jobbigare än IVF resan. Gruvar mig för att börja gräva djupare i ÄD frågor. Än så länge så är jag själv kvar i IVF träsket, men både jag och min man är sedan länge helt inne på att ÄD är något för oss också om det inte vill sig ganska snart med mina egna ägg.

Känns toppen att jag hittat min favorit tråd med mkt kunskap kring ÄD. Ska göra slag i saken och göra som flera av er rekomenderar, dvs att först och främst kolla var vi kan tänkas vilja genomgå ÄD. Tycker att detta val är bland det svåraste....Och likaså detta med öppen eller okänd donator. Suck, förstår att ni alla genomgått många grubbeldagar till att bestämma er i olika frågor. Håller med dig tummen att folk förstår nog inte hur himla påfrestande vår kamp om barn är och jag tror som sagt att just ÄD och adoption suger ännu mera kraft ur en.

Kram till er alla!

Snabbkikar in bara och vill önska er alla som är på gång lycka till.
Jag läser då och då i denna tråd och försöker lära mig lite smått i bakgrunden, utifall det blir så att vi också går över till ÄD.
Tycker det är så härligt med sån kamratanda och att alla vill hjälpa alla för att allt ska bli så bra som möjligt.
Problem är till för att lösas och tillsammans med andra så går allt mkt lättare.
Heja er!

Tummen - Jag ser framför mig att du kommer att lyckas (tro vill jag göra, se in i framtiden kan jag tyvärr inte :)

Vill bara säga att OM det är så att du av någon anledning kommer att må dåligt, oavsett om du blir gravid eller ej (fast gravid har vi ju sagt att du ska bli) så tror jag inte att du kommer att nekas sjukskrivning.
Du har ju först möjlighet att sjukskriva dig själv och behöver du längre sjukskrivning så ska du inte känna att du gör något som du inte har rätt till . Din resa är ju inte en direkt vanlig resa mot graviditet, tror nog att din läkare kommer att förstå när du berättar.

Min IVF klinik har sjukskrivit mig utan att jag behövt säga till då jag har ett arbete där dom inte vill att jag utsätts för såväl fysisk som psykisk påfrestning. Har känts så skönt att slippa säga till själv. Så jag har alltså varit sjukskriven från ET till TD. Trots att vi har misslyckats nu 3 ggr så har jag nog snabbare accepterat tack vare att jag ändå varit helt utvilad när världen rasat samman för ett tag och därmed så har jag snabbt kommit upp till ytan igen. Har därför inte sjukskrivet mig efteråt för då har det bara känts bra att gå till jobbet och skingra tankarna.

Känner väl igen mig i att inte våga tro på att en själv ska lyckas....men det gäller väl att hela tiden visualisera och vända de negativa tankarna när de dyker upp. Det går styra tankar, bara man går in för det. Går skaffa såna där "STOP" kort som man tittar på och läser när de dåliga tankarna kommer. Fast det är lättare sagt än gjort.

Jag tycker ni alla är starka & otroligt duktiga  som tagit er dit ni nu är. Och jag är faktiskt övertygad om att ni alla kommer att lyckas. Ni får väl alla ägg som er donator lyckas få fram? Så om det skulle behöva göras om så blir väl allt mkt billigare nästa gång, precis som vid FET här hemma i Sverige?

Ny i GBG - Äntligen är ni snart framme vid erat "nästan" slutmål. Är glad för din skull att allt löste sig så fort från det att ni tog steget ut till att vara där ni är nu. Bra jobbat!
LYCKA TILL!

Jag har en vän som nyss kommit hem från Riga där hon & hennes make har gjort ÄD.
2 små embryon ruvar hon på nu och jag är helt fascinerad över att sorg så fort kan vända till glädje. Fantastiskt tycker jag och som jag sagt tidigare så nästan längtar jag stundvis över att ha kommti så långt som ni.....Ty det är tufft att hänga kvar i IVF branschen med sina egna förmodade halvskruttiga ägg och därmed halvdåliga chanser att lyckas. Men jag finns här i bakgrunden så länge och jag hoppas jag får läsa en massa solskenshistorier här om barn som blir till. Kram till er alla fina här (nånstans finns ni, därute i vårt avlånga land! )