Ärliga nätdejtingstråden!

Jag ska till London i november, du kan väl vinka om du ser mig? 

kolla ryanair först

Man kan finna sin lycka var som helst, en enda kontakt kan räcka och kan förändra allt

Just nu inte aktuellt att dejta nån utanför Stockholm för mig pga barnen. Men har i min ungdom dejtat en tjej från USA i två år. Kul var det men jobbigt också eftersom det var dyrt att ringa och dyrt att flyga... Men London är ju inte längre bort än Göteborg idag...MrC nåt att fundera på... "Min" Brasilianska vän är Brasilianare och det är väl inte mer än så att vi chattade lite sen blev vi FaceBook-kompisar. Hon verkade helt normal och hon verkar inte ha några ambitioner att flytta till Sverige för att få ett bättre liv. Så det är nog en "vanlig" kvinna 40 + som gillar att sporta och med vuxna barn. Skönt att höra någon klaga på värmen när man själv sitter och fryser.

Eller Skavsta/Nyköping. 
Men om han bor 2 mil från Arlanda är det lite svårslaget... 

i alla fall så tycker jag att det inte är så himla omöjligt att dejta någon från London. Jag känner ett par, han bor i Scottland, hon i spanien, de träffas var tredje månad. En romans med utlandet är mer spännande tycker jag, man lär känna andra kulturer. Nu är inte england så mycket annorlunda men det finns charm i att byta miljö.

Det är väl 8-9 mil tror jag.

MrC, låter kul! Jag hänger gärna på om jag får. Jag är 45 men känner mig som 44...

För mig så måste det vara betydligt mer behändigt att kunna ses. Vill helst kunna ses mer än en gång i månaden så jag hoppas på någon i närområdet. Inom en 5 mil eller så.

Hur gör man en sån smiley som visar tänderna?

Alltså nu har jag träffat en 3 st ifrån Happypannkakan. Och jag känner mig nästan slagen i ansiktet varje gång. 

Man har ju pratat och mailat rätt länge ibland innan man träffas för att se så att liksom resonemangen sitter där de ska åtminstone. Men så träffas man. Man man blir lite så där

mähh..... Jaha.... Dina bilder var 2½-5 år gamla. Du ansåg inte att det var en liten detalj att du gått upp 20-35 kilo sen bilderna som kunde varit värt att nämna....

Det har hänt 3 jäkla ggr i rad nu. Liksom det är ju inget man frågar. Jag förutsätter att man visar upp en bild som representerar vem man är "idag" inte när man va snygg för 5 år sedan liksom. 

För mig så är det precis lika dåligt som att ljuga om ens personlighet eller vad som helst. Så får man höra att man är ytlig mm, men vadå. Man ger skenet av att vara någon man inte är. Det är att ljuga i min värld. Och jag har i min presentation utförligt skrivit att man ska inte lägga ut en bild som är 2-5 år gammal som inte representerar hur man ser ut idag. Ska det vara så himla svårt liksom. Då är det ju man själv som är ytlig. Inte jag som faktiskt väljer att lägga ner tid på något som jag senare får veta inte va i närheten utav vad som presenterades för mig. 

Då blir det lite som micromat. Sjukt fin på bilden. Trasigt slaffs tillagat.

Att ta kort idag är liksom inte något som kräver en fotograf. Numera är jag väldigt vaksam över tjejer som enbart har Fat girl angle shots. Ni vet sådana där tagna snett uppifrån men visar inget mer än oftast brösten eller toppen på urringningen så man "ser" smalare ut än vad man egentligen är. Det är att luras. Själv har jag 3 st tillpiffade kort 1 julkort typ, och ett där jag är ovårdad och lite orakad. För jag vill ju att man ska se hur jag verkligen ser ut.

Allt handlar inte om yta. Men fasen, man behöver inte ljuga om den liksom. 

Nu blev jag ju hyfsat bra vän med en utav dem. Men det kommer liksom inte bli mer än en vän. För hur man än vill att det kanske inte ska va så, så är det där med attraktion rätt viktigt också.  

Ingen dejt i helgen, har bara legat hemma och slappat. Funderat mycket på dessa dejtingsidor och hur troligt det är att jag kommer träffa någon därifrån.

Anmälde mig på Firstdate också i helgen. Ger den en chans också.

Är fortfarnde medlem på MC och HP... Men har inte varit inloggad på HP på flera månader. Däremot är jag inne på MC nästan dagligen. MC's matchningsfunktion suger så jag bara kan skratta åt eländet. Jag som faktiskt inte vill ha fler barn matchas med killar i som är 7-13 år yngre än mig och som VILL HA barn. Förstår inte vad de matchar emot då.
Sen är jag ganska ytlig, skäms, men vill gärna att den jag ska träffa ser åtminstone välvårdad och trevlig ut på fotona. Flera jag sett är kanske ett par år yngre än mig och det ser ut som om de är 10-15 år äldre. De intresserar inte mig det minsta...suckar jag vet att jag är ytligt och att man ska se till det inre. Men så här på en dejtingsida där jag inte har chansen att se till det inre så föredrar jag att attraheras av det jag ser först...inre kommer vi till sen.

Jag har varit ute en del de senaste veckorna och träffat flera män på några av Sthlms nattklubbar och blir uppraggad av killar som är 10-20 år yngre än mig och det skrämmer mig. Duger jag inte åt män som är mer i min ålder? Är jag för kräsen och ytlig? Tror inte jag är ful utan mer normal blond tjej, även fast en del sagt att jag är vacker så är det inte sant. Jag är den jag är och mina vänner tycker om mig för den jag är. Trevlig, varm och omtänksam... Är det så fel? Eller ska jag bara vara elak och köra mitt race?

Fan vet vad jag vill med det här...bara känner mig så ensam, uttråkad och längar som en vansinnig efter någon att krama, hålla handen, njuta med...vardag som helg.

          

Absolut inte där för att ragga, jag är där med mina väninnor och har jäkligt kul. En del av dem är singlar andra inte men vi trivs förbaskat bra ihop och går ut och festar, men det är bara en del av allt vi hittar på.