Papito skrev 2013-01-08 23:11:03 följande:
God kväll allihop!
Hm, måste vara ärlig och säga att jag förvånas över ytligheten som verkar råda i tråden. Sen när är ekonomi en måttstock på intelligens och bra personlighet?
De flesta kan ta sig igenom en högskoleutbildning, många kan tjäna fantasisummor.
I en relation kan det vara viktigt, absolut...men än viktigaren är att den man lever med har kontakt med sina känslor, är emotionellt rik.
Jag förstår resonemanget och att lika villkor förenklar mycket men att vara så kategorisk, nej, låter inte bra.
Att som (33-åring) våga sadla om är för mig inte ett tecken på att inte veta
vad man vill, det är ett tecken på att man vågar leva, vågar bryta mot jante och normer och göra det man vill, det man trivs men och mår bra av, våga göra det man vill och trivs med, inte det man förväntas....oavsett om det medför en sämre ekonomi.
Jag behöver en kvinna som kan möta mig intellekuellt, på djupet. Någon som kan analysera och reflektera, som jag ka bolla djupa saker med och höja nivån beydligt högre än prat om dagens väder eller mode. Den där butikschefen i modebutiken kan vara skitbra men bara för att hon har den tjänsten är det ingen garanti. Är hon så inne på mode att jag inte kan diskutera om huruvida demokratibegreppet är på väg att urholkas i världen? Kan hon ge följdanalyser eller åsikter på den frågeställningen...det är inte alls säkert bara för att hon tjänar multum, ser bra ut och har en gedigen ekonomisk utbildning.
Klart att jag inser att chansen ökar om hon har en högskoleubildning eftersom man bland annat får öva upp analys- och reflektionsförmågan när man pluggar..men det måste inte vara så. Skrämmande många med hög utbildning har noll empati, liten koll på sin emotionella sida och har svårt att analysera utanför sitt eget kunskapsområde.
Vet om t.ex. psykologer som inte kommer upp i 35 000, skulle en sån kvinna matcha en man sämre för att hon inte har 60 000?
Ja, kanske..men då troligast pga att mannen med den höga inkomsten är på en för låg nivå emotionellt
Vem har sagt att ekonomi är ett mått på intilligens ? Eller rättare sagt - det är nog dubbelt - ja, ekonomi är ett mått på intilligens - visa mig en ointilligent människa som har väldigt bra egen-skapad ekonomi ...
Sedan finns det självklart superintilligenta personer som har noll ekonomi... eller gör det ? Visa mig en.
Självklart är det grova generaliseringar - men med 100000 medlemmar på en datingsite behöver man generalisera och filtrera med lite grova generaliseringar. Det handlar bara om att öka sannolikheten att man skall hitta en själsfrände. Att man med den begränsade tillgång på tid man har, skall hitta någon. Något så kallt och beräknande som effektivitet. Hur hade du tänkt hitta denna kvinna som kan möta dig emotionellt, fråga igenom dom alla i bokstavsordning istället ?
Det är ju extremt förmånligt om man har möjligheten att sadla om, råd att möta jante och ta sin sämre ekonomi för att möta sina drömmar. Jag har ett ansvar för 2 barn - för dom är det kanske viktigare att det finns rena hela kläder, mat på bordet och tak över huvudet, inte att pappa självförverkligar sig med en 3-års utbildning i auervedisk helning
Om jag skulle göra det jag ville, just nu ... så åkte jag till Tokyo och tränade på Kodokan för min själ och min kropps skull, för att bli en bättre människa.
Gör det mig till en sämre, materialistisk, människa att jag väljer att inte göra det ? För barnen skull? Och att jag inte vill in i ett förhållande med dålig ekonomi igen ? Att jag vill att de skall få bada i havet i sommar och inte i den lokala badsjön, att jag vill att de skall få träffa sin avlägsna släkt ?