Varför skaffade ni barn tidigt?

Jag blev gravid när jag var 24 men det var inte planerat och varken jag eller min kille hade fast jobb men vi båda kände ändå att vi ville ha detta barnet och vi var båda precis klara med våra studier. Jag tycker det är en bra ålder att ha barn i, visst vår ekonomi är inte den bästa i nuläget men vi har ju många år framför oss till att tjäna pengar och rest har vi hunnit med en del under studietiden och vi kommer ju inte sluta resa bara för att vi fått barn utan fortsätta göra sånt som vi hade planerat ändå. Nu tycker jag det är en perfekt ålder att ha barn i, man är varken för ung eller för gammal.

Jag var 23. Inte planerat men väkommet!

Hon är 8,5 år nu. 

Ja jag kan erkänna att ett par år till hade gjort både mig och min förstfödde hade varit nyttigt! Jag skulle precis fylla 20 och hade både då och nu väldigt dålig självbild och självförtroende och har varit på tok för beroende av vad andra tycker. Men tex ekonomiskt och erfarenhetsmässigt så ångrar jag mig inte!

VI kände oss mogna nog (jag 20, han 24) att sluta med preventivmedel och att om det skulle hända skulle vi behålla barnet. Det hände på 1,5 månad.

Jag har gått igenom väldigt mycket i mitt liv så livserfarenheter har jag så det heter duga.
Det skulle nog vara min man som är den "unga" föräldren här.

Haha :) kom på att jag inte ens svarade på ts :) jag blev oplanerat gravid (trots prev.medel) och ville inte göra abort. Hade jobb och lägenhet och ansåg att jag och sambon skulle fixa det bra på de resurser vi hade då :)

Hej, är ny här på Föräldraliv

Själv var jag bara 16 och det hände lite lagom klyschigt av ett engångsligg.
Det var över huvud taget inte mitt val om hon skulle behålla barnet eller inte. (Men det blev ju bra ändå!)
Dottern är i dag sju och varken hon eller jag har någon som helst kontakt med mamman,
som flyttade utomlands strax efter födseln.

När jag var 20-21 blev det tre barn till, som alla var planerade av mig och min tjej (även om vi inte planerade tvillingfödseln!)

Att få sitt första planerade barn vid 20 är väl också ungt, men för mig kändes det aldrig som det eftersom jag hade ett barn sedan tidigare. Det var liksom redan "kört" och jag hade funnit mig tillrätta i föräldrarollen. Dessutom hade alla egentliga problem löst sig. Jag hade hunnit läsa in gymnasiet och jag och flickvännen hade ett bra boende och pålitlig ekonomi (hon = äldre och i egenskap av bra utbildning och fast arbete.)

Nu är jag 23 och tar själv mina första stapplande steg ut i yrkeslivet som lärare

Jag blev gravid när jag var 17 och sambon 16. Abort var inte ett alternativ en enda sekund för mig, inte adoption heller. Är såå glad att vi behöll :) Det var svårt men vi har klarat det jättebra, är fortfarande tillsammans efter 7 år och väntar nr 2. Hade dock inte PLANERAT barn så tidigt. Men den här gången är det planerat, och jag är "bara" 23, sambon 22. Tycker själv att vi är jättebra föräldrar båda två :) Sambon har jobb (högskoleutbildad) och jag pluggar, men vi har definitivt tillräckligt!