Får ditt barn slå tillbaka?

Nej! Inte OK att slåss.
De får självklart parera slag - minsta möjliga våld som krävs för att skydda sig själv (vilket iofs har eltt till att de ibland slagit tillbaka och sedan ursäktat sig med "men jag parerade ju bara!")
Men annars kör vi med samma grej som på jobbet (förskola). man sätter upp handen och säger (skriker) ett bestämt "STOPP!".

Mina barn hade fått slå tillbaka om dom hade gjort det. Tyvärr så slåss dom bara hemma, och då ganska hårt, då får dom inte slå tillbaka eftersom det urartar till slagsmål. Med andra barn har dom oftast inte slagit tillbaka. Det älsta barnet slog aldrig tillbaka, så till slut fick jag tränar henne till det. Då var hon i skolåldern och de vuxna på skolan la skulden på henne när hon blev kränkt eller slagen, eller så kom dom med undanflykter. Sen hon slog tillbaka mår hon bättre, och även de tuffa pojkarna har lärt sig att hålla sig borta. Sen tycker jag att det är skäl klart att man lär ett litet barn att inte slåss, och säger till även om han onte var först. Men man ska nog inte lägga för mycket krut på tillsägelserna om man har ett barn som bara slåss i självförsvar. Man kommer inte att kunna skydda barnet hela tiden, så det är bra att dom kan försvara sig. Däremot har jag sett föräldrar som blir stötta om man säger till deras lilla barn när det slår oprovocerat, och som inte själva säger till.

Ja men en riktig kvinna kan göra det utan att ta till våld ;p

Japp! Skydda sig, men inte slå tillbaka.

Det är det här människor inte inser att en muntlig avhyvling kan göra om inte ondare än en snyting.

Det resonemang jag mött är att det visserligen inte är ok att retas men det är värre att slå. Helt fel enligt mig.
Snytingar och hårda ord är jämställda när det gäller barn. Vissa är verbalt förslagna, andra använder kroppen som språk.

Ja precis! I försvar är det okej men annars ska man inte slåss! Man ska säga ifrån, slutar inte personen går därifrån och eventuellt talar om för en vuxen. 

De få (1-2) gånger det har hänt har de bara skrikit mindre fina ord efter mig. Jag har inte vågat vända ryggen mot dem utan snarare backad, lagt huvudet på sne och gett dem mitt ljuvaste leende.
Men här är det ju ingen misshandel vi snackar om, utan en smäll bara. Fulla sura brudar på krogen. Hade det varit en misshandel så hade jag såklart FÖRSVARAT mig.Det jag syftade på var att din man tycker att just pojkar är så. Inte flickor?
Jag tror inte de andra barnen lär sig att er son är "stark". Hon får bråkstake-stämpel som alla andra som slåss.
Om/när detta händer, varför tar inte ni föräldrar tag i det?? Jag förstår att ni inte är där när det händer, men kontakt med lärare??

Samma här, det får finnas någon måtta på hur mycket skit man skall ta.

Min son har aldrig varit indragen i något bråk men de gånger kompisarna muckat med varandra har han berättat för fröken. Jag misstänker dock starkt att om han skulle bli slagen på skolan så skulle han inte göra motstånd, detta baserat på att han blivit biten på dagis samt att en kille kom fram till honom på Funhouse och slog honom rakt i ansiktet.

Jag har inga problem med att han i ett sådant tillfälle hade slagit tillbaka. Absolut inte. Han måste lära sig att stå upp för sig.

Nja... Man får ju inte slåss för nöjes skull. Däremot ser jag inget problem med att man slåss i självförsvar. Och ja... om min tös åker på sig en käftsmäll ser jag inget fel med att hon ger en tebax om det är så hon reagerar... Är hon som mej så lär det säkert bli en från både höger och vänster som delas ut i retur

Min yngste son fick spö då och då i skolan, av en ett år äldre kille som kom från ett hem med missbruk och våld. Jag pratade med läraren, jag pratade med rektorn, och de kunde inte göra så mycket. Mamman till pojken gick inte att resonera med, och hans styvpappa vägrade all kontakt med skolan. Läraren försökte prata med pojken i stället, men han var bara 7 år och inte särskilt resonabel (han var bara arg). Nu är det så att min son är av den fridsamma typen som inte slår tillbaka, så han var förstås ett lätt offer. Därför kvarstod problemet till och från i mer än 2 års tid.

En av mina döttrar råkade ut för något liknande med en klasskompis som också kom från ett något rörigt hem. Mina kontakter med skolan ledde till absolut ingenting. Så en dag när min dotter blivit nedslagen, så reste hon sig upp och gav gossen en rak höger. Efter det rörde han henne aldrig igen.

Har inga barn min brorson och sånt ja de MÅSTE slå tillbaka flera gånger.

Det går inte att svara på en så generellt ställd fråga, tycker jag. Allt handlar ju om omständigheterna. Var slaget/knuffen avsiktlig eller inte? Var den lekfull eller elak? Är det inte i vissa situationer bättre att fly än illa fäkta, även om man i princip skulle ha rätt till nödvärn?

Det här är en väldigt aktuell fråga för oss du min lilla flicka på knappt 3 år har en vän i samma ålder som ofta tar till hårda tag "på skoj". Föräldrarna säger ifrån så klart då de ser det men det är jobbigt för oss alla. 

 Min dotter blir arg och knuffar tillbaka vilket bara leder till en mer våldsam "lek" från pojken. Det är bättre för oss att säga nej och säga till vår dotter att säga "nej, sluta" eller "nej, det gör ont", vilket fungerar...ibland. Jag vet faktiskt inte hur jag ska hantera det på ett bra sätt.

Med äldre barn önskar jag att vuxennärvaron var mer påtaglig. Jag har flera vänner som klarade sig ur hemska mobbingsituationer genom att ta till våld och slå tillbaka, ibland ganska så extremt våld. Man tycker väl bara att skolpersonalen borde ha reagerat innan barnet själv måste ta till sådana extrema lösningar. 

Ja, det är mycket möjligt att det finns även flickor som håller på så. Dock får man tycka vad man vill men min egen upplevelse från när jag var yngre och min erfarenhet från att jobba med barn på förskolan är att det faktiskt är skillnad på hur pojkar och flickor "bråkar" med varandra och är taskiga mot varandra. Flickor kan vara mer psykologiska (eller vad man ska kalla det) när dom är taskiga mot andra. Det är inte alltid lika uppenbart att upptäcka sådant och man får verkligen observera noggrant för att upptäcka spelet som pågår.
Det är faktiskt bara att se här på FL hur det kan bli ibland  bland alla oss kvinnor när diskussionerna hettar till och vilka "knappar" man isåfall försöker trycka på : "Varför skaffa barn om du inte vill vara med dom?" "Hur ser ert förhållande ut när din man inte vill vara pappaledig? " osv osv.

Sen som svar på det sista stycket du skrev: Vi har inte tagit tag i det för det jag har beskrivit är inget som HAR hänt. Sonen har inte varit i slagsmål eller haft ngn som hackat på honom. Det var exempel på en situation där mannen tycker att det är ok att slå tillbaka i försvar.

I grund och botten så tycker jag också att det är fel att lösa en situation med våld. Ibland så finns det dock inga andra utvägar.
Jag har lärt mina att säga ifrån, undvika bråk och be om hjälp av en vuxen om någon bråkat med som i skolan.
Räcker det så är det bra men ibland räcker det inte och då har mina barn rätt att försvara sig.
Varför ska de stå och ta emot slag från andra utan att försvara sig?

Väldigt många år  sen tråden var aktiv om denna typ av fråga 
ja ditt barn får försvara sig mot slag spark knuff helt lagligt.