Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Ligger i samma rum på förlossningen där jag födde Vilja för snart 2 år sedan. Har sedan i natt haft hemska magsmärtor och spydde blod på morgonen.. allt ser bra ut med bebisen tack o lov så nu väntar vi på att få komma ner tilll kirurgen , kolla om jag fått ngt bråck i magen eller liknande.. är ju gastric bypass opererad och det är en komplikation som kan bli. Men mitt i allt det onda så är vi ändå överlyckliga. Fick ju kolla med ultraljud och då frågade läkaren om vi ville veta kön och det syntes mycket väl.. vi ska få en lillebror!! :) är så lycklig.

Imorgon ska jag på ultraljud för att kolla att allt ser ok ut. Jag gruvar mig då jag inte förknippar UL med något positivt längre. Vi fick ju veta att vår bebis har klumpfötter vid förra UL:et. Tidigare graviditeter vara jag alltid glad och upprymd när det var dags för UL. Nu känns det bara jobbigt, är nästan övertyg att  de ska hitta något mer fel. Risken för det är ju liten eftersom jag gjort extra UL samt fostervattensprov. Men det är inte lätt att övertyga min hjärna om det.

Om du får dem plötsligt och börjar känna att du inte klarar av det hemma längre och det inte stannar av med alvedon, vila, varm dusch/bad så skulle jag i alla fall åka in och kolla om det inte är riktiga värkar. Men jag kan ärligt säga att efter så mycket regelbundna onda förvärkar i så många veckor innan fattade inte att det var riktiga värkar när de väl satte igång. Jag tyckte att de var lite mer intensiva och lite ondare än vanligt men inte mer än så. Jag var inlagd och de började bli värre på morgonen...bm var inne och tröstade mig på morgonen (hon är min svägerskas gudmor) för jag hade haft ett nervöst sammanbrott och trodde att jag skulle vara gravid för evigt. Det hände ju inget trots att de försökt stimulera fl med gel och gett upp 3 dagar tidigare. Hon la händerna på magen och sa att du har ju kraftiga sd jag tror det blir snart men jag tyckte som sagt inte att det var värre än de vanliga sd och trodde hon drev med mig. Under dagen höll det sig så och gjorde 4 ctg:n (var inlagd för havandeskapsförgiftning så de höll mig under kontroll). Gjorde ett ctg vid strax innan 7 och de skickade tillbaka mig till avdelningen igen. Tyckte att de börjat ta i lite väl mycket. Vid 7 var det besökstid och min man kom och jag försökte äta lite men de blev starkare och starkare. Min man tyckte jag skulle säga till och jag tyckte han var dum...hade ju precis gjort ett ctg och de höjde inte ens på ögonbrynen. Men sa till ändå och fick en utskällning av sköterskan på avdelningen...jag hade ju precis varit på förlossningen och det fanns inte en chans att förlossningen startat. Men om jag skulle vara så envis fick jag gå dit ändå men hon var säker på att jag skulle bli tillbakaskickad. Gick dit och de kopplade mig till en ny ctg. Överläkaren kom in och såg mig och frågade sköterksan om det inte var jag som varit där 20 min innan...jo sa hon. Han kollade på remsan och såg att jag hade fullt värkarbete...han visade mig remsan och där kunde man se sammandragningarna som stora fina klockor. Så bad han om förra remsan som såg likadan ut och undersökte mig...öppen 3 cm. Då fick sköterskan en utskällning för att jag blivit tillbakaskickad och hur kunde hon inte fatta att jag höll på att föda barn...hennes kommentar..."hon klagade inte"...då fick hon ytterligare en utskällning och han undrade om folk var tvugna att skrika halsen av sig för att få hjälp på det här stället. Tyckte lite synd om henne faktiskt men skönt att ha överläkaren på sin sida efter att ha blivit tagen för en idiot så sen blev jag kvar på förlossningen och min man fick komma in...tur att det hände under besökstid. Så nej, det är inte säkert att man känner skillnad. Förlåt alla för en roman!!!

ursch e jättedeppig nu. E så rädd att bebis inte växer som den ska. Tycker nästan magen krympt på en vecka!! Går in i v.32 på lördag. Och vid vissa tidpunkter på dagen när bebben sover , glömmer jag tom av att jag e gravid!!

Har inga typiska krämpor som man " ska" ha när man e höggravid. Det liksom går FÖR bra?! E så rädd att något e fel, men lill*n sparkar ju på! När msn ser alla fina magar som ni andra fått, så får man fortfarande höra "VA?! e du gravid? MARS?!"

Fick gnällt av mig lite. Sikken gnällmaja ja e :-P

Jag har haft jättemycket smärtsamma sammandragningar, och ganska rikligt med rosa/blodblandade flytningar. Sa det till min barnmorska i torsdags när jag var där, och jag fick lämna morgonurin på fredagen för att kolla UVI. De skulle höra av sig, men jag har fortfarande inte hört någonting! Betyder det att det inte visade nåt? Eller har de tappat bort mitt prov? Det är ju omöjligt att lyckas ringa den korta tiden de har telefontid... och inte har sammandragningarna slutat!