• Ingrid 801

    Mitt barnbarn förvägras mig.

    Jag är en mormor till en liten tjej som jag har haft förmånen att få träffa och ha hand om när föräldrarna behövde avlastning. Efter det att jag blev sjuk och inte kunde komma de femtio milen till den lilla familjen fick jag sms om att jag inte längre är önskvärd. Min dotter som fått diagnosen ADHD hotar med att anmäla mig om jag inte låter familjen vara i fred. Jag får inte skicka presenter eller något annat till den lilla. jag älskar detta barnbarn lika mycket som de andra och jag har haft henne så mycket och varit glad för det. Jag har inga missbruksbroplem.aldrig skadat mina barn eller barnbarn och har god kontakt med mina andra barn och barnbarn. Jag förstår ingenting och har inte fått någon förklaring då jag har frågat varför. Så nu står jag här sorgsen och undrande med massa saker som är nyköpta för att vi skulle få gladjen att låna henne någon vecka i sommar.Så blev det inte.
    Ledsen mormor

  • Svar på tråden Mitt barnbarn förvägras mig.
  • Anonym (förbannad)

    Förresten, varför ska jag behöva träffa någon som misshandlat mig både psykiskt och fysiskt under min uppväxt?

    Tro mig, både jag och min dotter har det bättre utan henne.

  • Anonym

    lilla barnbarn ? hur gammal är hon om hon uttrycker sig att du inte får träffa henne eller är det föräldrarna? , jag ser hennes ålder kanske över 8 år,är det barnbarnet som säger så skall du inte ta åt dej. barn med adhd kan säga saker utan att mena det dom gör det är en del av adhd eller agera på ett sätt utan att förstå vad som händer efteråt. .om du vill skicka saker ordna i så fall med föräldrarna ett sparkonto till" barnbarnet" o sätt in lite pengar när du känner att du kan. eller  prata med barnbarnets mamma/pappan hör efter om barnbarnet vill ha ngt speciellt eller  hört om barnbarnet har sagt "jag vill ha en ex ny jacka eller leksak, sätt in en del av kostnaden på ngn av mammans/pappans konto så blir du en del av de du ger till ditt barnbarn då får du ändå ge ngt. men då krävs det att man litar på varandra när de gäller bankkonto nr å sånt . då kan föräldrarna säga ex det är från oss å farmor/moromor.

  • Anonym (förbannad)
    Anonym skrev 2011-06-11 09:40:36 följande:
    lilla barnbarn ? hur gammal är hon om hon uttrycker sig att du inte får träffa henne eller är det föräldrarna? , jag ser hennes ålder kanske över 8 år,är det barnbarnet som säger så skall du inte ta åt dej. barn med adhd kan säga saker utan att mena det dom gör det är en del av adhd eller agera på ett sätt utan att förstå vad som händer efteråt. .om du vill skicka saker ordna i så fall med föräldrarna ett sparkonto till" barnbarnet" o sätt in lite pengar när du känner att du kan. eller  prata med barnbarnets mamma/pappan hör efter om barnbarnet vill ha ngt speciellt eller  hört om barnbarnet har sagt "jag vill ha en ex ny jacka eller leksak, sätt in en del av kostnaden på ngn av mammans/pappans konto så blir du en del av de du ger till ditt barnbarn då får du ändå ge ngt. men då krävs det att man litar på varandra när de gäller bankkonto nr å sånt . då kan föräldrarna säga ex det är från oss å farmor/moromor.
    Men nej. Ingen kommer ha kontakt med denna människa igen. Om barnbarnet väljer det som vuxen, visst. Men inte nu, så länge hon är omyndig. Hon har heller inget behov av det. Hon har den bästa farmorn någon kan ha.
  • Dr Mupp
    Njut av livet ta inget för givet skrev 2011-06-10 23:50:12 följande:
    Glömde oxå tillägga, PRATA med varandra i lugn och ro och se till att få umgänget att fungera så bra som möjligt, funkar inte detta så pröva ta in en tredje part, gör allt i er makt för att få det att funka för BARNETS skull.
    Det där är ju nått att fundera över om det är friska normala människor det handlar om och konflitken är nått totalt meningslöst.
    Jag (inte TS dotter) skulle aldrig låta min mamma ta hand om mina barn. Hon har träffat tre av dem, det var ett misstag. Jag skulle aldrig prata med henne för att få ett fungerande umgänge och det just för barnens skull. Jag är vuxen och kan ta hand om mig själv, men min barn ska aldrig behöva utsättas för min mamma.
    Never Underestimate the Power of Stupid People in Large Groups
  • astro

    Vi trodde att vår hopplösa relation till min svärmor inte skulle drabba barnen. De borde ju få ha en farmor ... ett resonemang delvis grundat i att jag älskade min farfar - som var världens gulligaste mot mig, trots att han (som jag senare fick veta, det visste jag ju inte som liten) misshandlat sina egna barn mycket svårt.

    Vi borde dock ha pratat med barnen om saken. DE trodde nämligen att det var för min mans skull som vi umgicks, så att HAN kunde få träffa sin mamma.

    Ett stort antal sommarveckor spenderades alltså tillsammans med någon som ingen av oss förstod sig på eller trivdes med. Troligen var det inte roligt för henne heller - hon vill bara "göra som alla andra", jag tror inte att hon tycker om oss alls. 

    Vi har gjort otaliga försök att prata ut, hitta en medelväg osv. Det har inte gått. Alls.

    Och med all respekt ts, eftersom du uppenbarligen tycker att allt beror på att din dotter utan anleding alls mobbar dig, och detta inte alls är fallet, så skulle ni möjligen kunna gå i gemensam terapi men jag tror inte att din dotter vill - och du skulle troligen inte ställa upp heller. 

    I det läget är det kanske trots allt bäst att inte ha kontakt.

    Ts, om ditt barnbarn har andra önskemål kommer hon så småningom att kontakta dig. Du kan ju också skriva brev till henne, om du vill. Det har du rätt att göra så länge hon inte ber dig låta bli (tror jag - post är personlig och brev till henne är inte brev till hennes föräldrar) . Så länge breven inte innehåller något olagligt,  förstås.

    Mitt personliga råd skulle dock vara: Låt bli.

    Till ts dotter: Räkna inte med att andra tar dig på allvar. Folk vill inte att det ska "vara så illa". Min mamma var heltokig när jag var liten, en gång försökte hon strypa mig ... och ingen trodde på mig. Bara DU vet vad som hände och vad som inte hände, så du måste fatta dina beslut själv. 


  • Anonym (förbannad)

    Exakt. Jag vet att det här inlägget är riktat till mig. Hon har snokat upp att jag har en alias här, och skriver ett martyrinlägg. Som hon brukar göra. De andra gångerna brukar jag bara ignorera, den här gången blev jag riktigt förbannad.

    Jag kommer aldrig göra om misstaget att låta min mor träffa min dotter. Aldrig.

  • Anonym (förbannad)
    krillelkpg skrev 2011-06-11 10:11:28 följande:
    Stackars barn och mormor
    Mormor är det inget synd om.
  • Dr Mupp
    krillelkpg skrev 2011-06-11 10:11:28 följande:
    Stackars barn och mormor
    Är det synd om min mamma också eftersom hon inte får träffa mina barn? Är det synd om mina barn som inte får träffa sin mormor.
    Never Underestimate the Power of Stupid People in Large Groups
  • Anonym

    Jag blir förundrad över alla som tycker att en mormor ska få ha kontakt med sitt barnbarn helt oavsett vad hon gjort mot sitt eget barn. Nu är hela min egna familj helt underbar så jag har ju inte det problemet. Men jag kan ändå inte förstå varför en del anser att blodsband och dess relationer är så viktiga att en psykisk och fysisk misshandlad mamma minsann ska ta sitt barn till den person som misshandlade henne "för barnets skull" bara för att den personen råkar vara mamma/mormor. Det är ju fasen ännu värre än om det varit tex grannen. En förälder ska inte göra illa sitt barn!

    För mina barns skull hade jag hållt mig långt därifrån. Jag hade inte riskerat något alls. Stå på dig ts. Du bestämmer själv över ditt barn, och det är ju tydligt att det inte har något med konstiga idéer från din sida bara, eftersom barnet får ha kontakt med alla andra släktingar.

Svar på tråden Mitt barnbarn förvägras mig.