• Ingrid 801

    Mitt barnbarn förvägras mig.

    Jag är en mormor till en liten tjej som jag har haft förmånen att få träffa och ha hand om när föräldrarna behövde avlastning. Efter det att jag blev sjuk och inte kunde komma de femtio milen till den lilla familjen fick jag sms om att jag inte längre är önskvärd. Min dotter som fått diagnosen ADHD hotar med att anmäla mig om jag inte låter familjen vara i fred. Jag får inte skicka presenter eller något annat till den lilla. jag älskar detta barnbarn lika mycket som de andra och jag har haft henne så mycket och varit glad för det. Jag har inga missbruksbroplem.aldrig skadat mina barn eller barnbarn och har god kontakt med mina andra barn och barnbarn. Jag förstår ingenting och har inte fått någon förklaring då jag har frågat varför. Så nu står jag här sorgsen och undrande med massa saker som är nyköpta för att vi skulle få gladjen att låna henne någon vecka i sommar.Så blev det inte.
    Ledsen mormor

  • Svar på tråden Mitt barnbarn förvägras mig.
  • astro
    7879 skrev 2011-06-12 11:26:18 följande:
    Tycker att det är tråkigt att tråden verkar ha tagits över av den manipulerande dottern som i mina ögon verkar vara den som är sjuk och vill ge sin mamma en dålig påhittad bild. Varför inte prata med henne eller öppet berätta för oss vad det är för fel din mamma har gjort ?
    Notera att ts inte ens försöker försvara sig. Jag misstänker att tråden inte alls gick som ts ville. Eller också är hon nöjd med att ha lockat in sin dotter i debatten.
    Njut av livet ta inget för givet skrev 2011-06-12 03:45:15 följande:
    Men hon dög alltså när det vankades avlastning och då var hon inte farlig ? Om hon skulle ha misshandlat dig som liten måste du ju ha vetat det sen länge men ändå gick det alldeles utmärkt att få pasning till dottern av mormor ? Tyvärr men jag köper inte detta, nånting annat har hänt på vägen som gör att du helt plötsligt hindrar dom från att umgås och träffas !!
     Du kommer inte från en problemfamilj, antar jag.
    Det är mycket möjligt att ts valde att misshandla ETT barn, just denna dotter, men inte sina andra barn. I så fall har ju dottern växt upp med "det drabbar bara mig, det är mig det är fel på". Och då är dotterns logiska förstahandsuppfattning kanske att mamman är ofarlig - mot andra.

    Jag har erfarenhet av fenomenet, en familj jag inte vill peka ut här, där ALLT var det ena barnets fel och INGET det andra barnets fel oavsett vad som hade hänt. Om det mobbade barnet kom hem med bra betyg hette det: "Jaha - tänk vad du hade kunnat få för betyg om du hade ansträngt dig lite!" och om syskonet kom hem med samma betyg hette det: "OJ vad du är duktig! Med sådana fina betyg kommer du att gå långt!".
    I just det här fallet handlade det enbart om psykisk misshandel men det är illa nog.
    När mamman är den pådrivande parten är det ofta ETT barn som singlas ut. 
  • Anonym (men för fan)
    7879 skrev 2011-06-12 11:26:18 följande:
    Tycker att det är tråkigt att tråden verkar ha tagits över av den manipulerande dottern som i mina ögon verkar vara den som är sjuk och vill ge sin mamma en dålig påhittad bild. Varför inte prata med henne eller öppet berätta för oss vad det är för fel din mamma har gjort ?
    Men herregud, VAD har vi andra med det att göra??
    Du har ingen aning om vad som ligger bakom.
    Min mamma kommer fö inte få ha mina barn själv heller, för hon tror på aga och har noll tålamod. Hon har agat mig och mina syskon hela vår uppväxt, så det är väl synd om mina barn med gissar jag.
  • Anonym (hmm)

    Jeeez!
    Igen har FL trollen lyckats hitta en tråd var de kan anonymt (JA du är anonym även om du visar ditt påhittade namn) tracka ner på människor.
    Det är ju högst personligt och tragiskt allt detta. Sluta attackera TS dotter som endast gick ut i försvar mot TS! Herregud - sitta där o moralisera över en situation mellan 2 människor ni inte känner ett dugg! Gissa hit och dit hur NI tror det ligger till... Kan ni väl aldrig få vet ändå. Och SKA inte det heller. *SUCK!* 

  • 7879
    Anonym (men för fan) skrev 2011-06-12 14:11:03 följande:
    Men herregud, VAD har vi andra med det att göra??
    Du har ingen aning om vad som ligger bakom.
    Min mamma kommer fö inte få ha mina barn själv heller, för hon tror på aga och har noll tålamod. Hon har agat mig och mina syskon hela vår uppväxt, så det är väl synd om mina barn med gissar jag.
    Nej det handlar inte om att det behöver vara så i alla fall. Det såklart jag inte vet vad som ligger bakom, men det är tråkigt om den ena sidan- den som blir avböjd kontakt inte ens får förklarat varför och få en chans att bli bättre, ändra på sig om det är något som går att ändra på. Det kanske inte går med tålamod och aga.
  • 7879
    Anonym (förbannad) skrev 2011-06-12 11:29:51 följande:
    Du tror inte att jag har gjort det? Det har jag försökt, i många omgånger. Jag har gett henne otroligt många chanser. Jag har vridit och vänt på mig för att passa den här människan. Men jag kommer aldrig göra det mer, och jag kommer inte låta min dotter växa upp med en sådan mormor.

    Min mor är sjuk. Väldigt sjuk. Jag blir förbannad när hon lägger upp en tråd här, där hon vet att jag ska läsa den. Jag blir förbannad när hon försöker utmåla sig som ett helgon, när hon är så lång ifrån det man kan komma.
    Ja om du har pratat med henne så har jag inte så mycket mer att invända, men det beror såklartpå hur man har pratat- i vilket tillstånd, med en utomstående part, i terapi? Vet inte vad hon har gjort-har hon slagit dig, visat tecken på att slå ditt barn?
  • Anonym

    Ibland hjälper det inte att förklara varför eftersom den andra inte förstår ändå och bara tycker synd om sig själv och att det är fel på alla andra hela tiden. Man förklarar inte för det finns ingen mening med det. Jag vet hur det är, har en totalt disfunktionell familj där det egentligen bara är mamman som är knäpp. Mina barn kommer heller aldrig få träffa sin mormor och den dära mormoren kommer aldrig få veta varför, den enda skillnaden här är väl att mormoren vill veta varför, men jag ser det som överflödig information. Man väljer vilka man själv och ens barn ska umgås med och det gäller även diverse släktingar. Man skapar sig ett nytt liv med ny "familj" där de som bara förstör ens liv inte ingår, vilket jag anser vara mycket klokt.

  • mia83
    7879 skrev 2011-06-12 19:46:50 följande:
    Nej det handlar inte om att det behöver vara så i alla fall. Det såklart jag inte vet vad som ligger bakom, men det är tråkigt om den ena sidan- den som blir avböjd kontakt inte ens får förklarat varför och få en chans att bli bättre, ändra på sig om det är något som går att ändra på. Det kanske inte går med tålamod och aga.
    Men som sagt, det har ju ts dotter redan förklarat att mormor fått jättemånga chanser. Vad det är som ligger bakom har vi på föräldraliv egentligen inte med att göra, om inte ts eller hennes dolter vill dela det med oss.
  • Mariohn

    Jag fattar inte varför folk envisas med att påstå att man är skyldig att ge någon chans på chans på chans. Det är man inte. Om någon gång på gång gör en illa är man i sin fulla rätt att bryta kontakten. 


  • Anonym (.-.-.)

    Bra gjort av Anonym(förbannad). Låt dig inte manipuleras. Släpp henne. Glöm och gå vidare och var lycklig med ditt.

  • Njut av livet ta inget för givet
    Anonym (förbannad) skrev 2011-06-12 11:29:51 följande:
    Du tror inte att jag har gjort det? Det har jag försökt, i många omgånger. Jag har gett henne otroligt många chanser. Jag har vridit och vänt på mig för att passa den här människan. Men jag kommer aldrig göra det mer, och jag kommer inte låta min dotter växa upp med en sådan mormor.

    Min mor är sjuk. Väldigt sjuk. Jag blir förbannad när hon lägger upp en tråd här, där hon vet att jag ska läsa den. Jag blir förbannad när hon försöker utmåla sig som ett helgon, när hon är så lång ifrån det man kan komma.
    Det finns 2 sidor av sånt här läge och vad du gjort och inte, kan jag ej svara på men skulle hon verkligen ha misshandlat dig som liten så skulle hon inte ens fått se sitt barnbarn från början. Om du vet att hon är så sjuk, se till att hon får hjälp då istället. nej man kan inte tvinga någon att ta emot hjälp men det finns alltid arguemnt om man vill att det ska fungera. Är mormor sjuk så är hon inte elak/dum på ett medvetet sätt.
    astro skrev 2011-06-12 13:56:27 följande:
    Notera att ts inte ens försöker försvara sig. Jag misstänker att tråden inte alls gick som ts ville. Eller också är hon nöjd med att ha lockat in sin dotter i debatten.
    Njut av livet ta inget för givet skrev 2011-06-12 03:45:15 följande:
    Men hon dög alltså när det vankades avlastning och då var hon inte farlig ? Om hon skulle ha misshandlat dig som liten måste du ju ha vetat det sen länge men ändå gick det alldeles utmärkt att få pasning till dottern av mormor ? Tyvärr men jag köper inte detta, nånting annat har hänt på vägen som gör att du helt plötsligt hindrar dom från att umgås och träffas !!
     Du kommer inte från en problemfamilj, antar jag.
    Det är mycket möjligt att ts valde att misshandla ETT barn, just denna dotter, men inte sina andra barn. I så fall har ju dottern växt upp med "det drabbar bara mig, det är mig det är fel på". Och då är dotterns logiska förstahandsuppfattning kanske att mamman är ofarlig - mot andra.

    Jag har erfarenhet av fenomenet, en familj jag inte vill peka ut här, där ALLT var det ena barnets fel och INGET det andra barnets fel oavsett vad som hade hänt. Om det mobbade barnet kom hem med bra betyg hette det: "Jaha - tänk vad du hade kunnat få för betyg om du hade ansträngt dig lite!" och om syskonet kom hem med samma betyg hette det: "OJ vad du är duktig! Med sådana fina betyg kommer du att gå långt!".
    I just det här fallet handlade det enbart om psykisk misshandel men det är illa nog.
    När mamman är den pådrivande parten är det ofta ETT barn som singlas ut. 
    Nu handlar inte tråden om mig så att antyda vad jag varit med om och inte hör sig inte hit, jag kan ha samma uppfattning om dottern här ändå förstår du. Att antyda att mormor har misshandlat dottern är inget man säkert vet och även om mormor vill sätta dottern i dåligt läge så är det ingen ursäkt, då borde dottern redan från start hatat henne samma dag hon kröp ur boet! Har det verkligen skett misshandel så är det inget som kommer och går, det lever hos en varje dag även om man vill förtränga detta, får man i vuxen ålder sen egna barn, då vet man vad man ska och inte ska göra, alltså man låter inte ens barn få träffa denna människa som behandlat en illa !
Svar på tråden Mitt barnbarn förvägras mig.