En tråd för oss som genomgår en vårdnadstvist att ventilera i!

Gokväll!
Jag vet egentligen inte om detta är rätt tråd att posta detta men jag försöker och hoppas ni kan hjälpa mig.

För 15år sedan hade jag en relation till en kvinna som var ganska kort men oerhört intensiv, jag var oerhört omogen på den här tiden och levde verkligen för dagen och betedde mig som ett stort jävla egoistiskt svin.
Ca 4 månader efter att vår romans tagit slut ringer hon och berättar att jag skall bli far till hennes barn och i den situationen jag befann mig i då så kändes det som om hela livet rasade på några få minuter och jag bad henne att göra abort och förklarade för henne att jag inte på några villkor vill bli pappa, efter detta samtalet blev det tyst och åren har gått tills för ett tag sedan då jag började fundera lite på det här igen.

Jag kollade upp var den här kvinnan bor idag och tog reda på att hon har en dotter som precis motsvarar i ålder, jag åkte för att se tjejen (dottern)och den chock jag fick när jag fick se henne går inte att beskriva, hon var verkligen lik mig och som jag ser det går det inte att ta miste på att detta faktiskt är min dotter.

Jag står nu inför ett helvetiskt dilemma, jag är äldre idag och har verkligen mognat, skaffat mej familj och en mycket god ekonomi och vill verkligen försöka göra rätt för mej i efterhand, jag vet att man inte kan reparera det jag har förstört men kanske kan något göras och kanske förtjänar hon att veta sanningen? eller bör jag  kanske försöka glömma även om det är så oerhört svårt på så många sätt.

Jag vet att jag själv har satt mig i den här skiten och jag förtjänar nada, men vad tycker ni? skall jag kontakta, har jag några rättigheter trots mitt svineri ?

Mvh And........

Glömde bort att FL är mammornas forum, där man alltid ser saker ur mammans perspektiv och tar mammans parti... ber om ursäkt

Anonym Linda, ja det är jobbigt med MUF, vi har nu medling och han träffar barnet dagtid en dag i veckan...i juni blir det en till MUF. Hur fick ni det?

h8him Tycker inte du ger bra respons till Mupp. Ärligt talat så kan man inte skriva hela historian här, då den i många fall är föööööööööör lång. Döm inte ge kritik (bra och dålig) på ett vänligt sätt.

Jag är sambo med en pappa som snart ska in i en vårdnadstvist. Det har varit fruktansvärt många turer gm åren och min sambo är konflikträdd och har valt att sticka huvudet i sanden alldeles för länge. Men nu, efter att vi träffade familjerättens representant, bara jag, min sambo, sambons bror, min och vår granne, så äntligen (får man säga så) ska det vidare till advokat. Familjerätten frågade min sambo rakt ut vad han väntar på! ...i den situation vi har med hans ex, barn som far illa mm så sa FR att det finns bara en lösning, vårdnadstvist. Trodde aldrig att FR kunde säga så, men där står vi nu!
Hans ex har fördärvat umgänget helt mellan oss och den minsta sonen. Hon har vid 2 tillfällen gått under jorden med barnen, senast sommaren 2010 då hon höll undan barnen i 6v. Hon ljuger för barnen, både om min sambo och mig, säger åt dem att de ska inte lyssna på mig, jag är inte deras mamma osv. Som familjerätten sa, sätter hon barnen i lojalitetskonflikt. Sen finns det ett par andra punkter som är ännu värre, som jag dock inte vill skriva om här.

TIPS TACK!!! Vi har haft ett rent helvete m denna mamma i snart 6 år och det finns nog inte stora chanser för henne iaf i en vårdnadstvist men för att komma på det viktigaste som inte varit oki gm åren som kan visa tingsrätten att detta gör att man inte heller kan lita på henne i framtiden! Vilka bitar ska man ta upp, förutom umgängessabotage och svårigheter m papper osv.