Ta reda på kön eller inte
Ska på RUL imorgon och jag velar mellan att ta reda på om det är en flicka eller en pojke i magen. Hur gjorde ni och varför?
Ska på RUL imorgon och jag velar mellan att ta reda på om det är en flicka eller en pojke i magen. Hur gjorde ni och varför?
Vi fick inte veta på RUL, eller de kunde inte se könet då för bebisen låg och knep ihop benen så fasligt. Så jag och min sambo gjorde privat köns-ul i Sthlm förra fredagen och fick veta att det bor en liten pojke i magen! Däremot så är det vår egna lilla hemlighet så vi har inte berättat för någon närstående och tänker inte göra det heller. Själva höll vi på att spricka av nyfikenhet så det var enda anledningen till att vi så gärna ville veta
Inget kön är bättre eller sämre än det andra, så på det sättet spelar det ju ingen roll. Men när jag var gravid ville jag veta ALLT om mitt barn! Ingen kunde säga ett dyft om ögonfärg eller musikalitet eller om någonting annat, som ju inte heller är viktigt, men som gör mitt barn till just MITT BARN, en unik person som jag längtade efter och ville lära känna! (Hoppas ni förstår vad jag menar!)
Vi tog reda på könet med dottern, och kommer göra det denna gången med
Upp till var och en. För oss var det otänkbart att inte veta. Dottern föddes för 3 år sedan och nu är jag i v36 och det är en pojke den här gången.
VI valde att ta reda på för att kunna förbereda oss psykiskt. Jag skulle haft svårare att knyta an till bebin om jag hela tiden varit tvungen att tänka H*N... Men alla är vi olika
Vi ville inte veta när vi väntade första barnet. Denna gång ville vi veta. Med första så var jag tvärsäker på att det var en kille och det var det. Bebis nr 2 var jag tvärsäker på att det var en tjej och ville få en förvarning om det inte skulle vara det. Hade helt fel för det ligger en kille till i magen och jag är jätteglad för att vi tog reda på det så att jag har haft en chans att kunna landa i det. Tror att jag skulle haft stora problem att knyta an till honom om jag hela tiden trott att det var en tjej och det sen visat sig vara en kille. Drömmen om en dotter lever vidare...
Vi kollade. Lever i s k stjärnfamilj med massor av småkillar omkring oss. Äldsta grabben har längtat hela livet efter en lillasyster. Vi ville veta om han kunde få lite förskottsglädje... eller om vi skulle rusta oss med mutor...
Jag ångrar inte att jag vet, men jag ångrar lite att vi inte ljugit för omgivningen utan talat om att det är en tjej. För folk blir så infernaliskt glada när de hör det, och där står jag mitt i ett hav av småkillar och liksom... jamen var det något fel på dem, eller? Jag skulle gladeligen fått en kille till om det hade vart så!
men varför ta reda på något innan som syns väldigt tydligt när bebis är ute??
hälsan är det viktigaste för mig och jag vet redan nu att det kommer bli 4 UL till för mig denna gången så möjlighet att se det har jag, men jag MÅSTE inte veta innan.