Ta reda på kön eller inte
Ska på RUL imorgon och jag velar mellan att ta reda på om det är en flicka eller en pojke i magen. Hur gjorde ni och varför?
-
Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
-
Svar på tråden Ta reda på kön eller inte
-
Vi har tagit reda på könet genom UL (litar dock inte till 100% på resultatet). Jag väntar mitt första barn och tycker det känns så himla overkligt att vi ska få en bebis! Inte för att könet kanske spelar så stor roll men då vet jag iaf lite mer om mitt ofödda barn, det gör att jag tycker det blir lite verkligare. Har inte tagit reda på könet för att förbereda på något sätt, vi har köpt färgglada kläder där även blått och rosa ingår (men mest tex rött och grönt), och jag skulle aldrig få för mig att tapetsera i blått eller rosa ändå (om vi hade haft ett bebisrum, bor i en 2a). Blir det en pojke trots allt kommer den få använda en och annan rosa body, och blir det en flicka som vi ju tror så kommer hon få massor av blå saker!
Vi fick reda på att det skulle bli en flicka med 75% säkerhet på rul, och sedan gjorde vi ett specifikt könsultraljud i v 29, där var bm väldigt säker på sin sak. Jag vet (och har upptäckt) att många tycker det är "tråkigt" att ta reda på könet, och att det ska vara en överraskning vid födseln etc, och just för att vi inte orkar diskutera vårt val eller har lust att försvara oss har vi inte berättat för särskilt många att vi har gjort ett specifikt könsultraljud, utan säger att de trodde det skulle vara en flicka på rul.
Jag är jättenöjd med att vi tagit reda på könet!
-
För att man vill?mia1980 skrev 2011-02-10 12:33:34 följande:men varför ta reda på något innan som syns väldigt tydligt när bebis är ute??
hälsan är det viktigaste för mig och jag vet redan nu att det kommer bli 4 UL till för mig denna gången så möjlighet att se det har jag, men jag MÅSTE inte veta innan.
Måste, måste man ju inte men man kan ju verkligen tycka om att kunna benämna barnet "han" eller "hon", kanske använda ett namn och dessutom reflektera över hur det kommer vara att ha en son resp. en dotter redan innan. -
Men jag har inte sagt att andra inte SKA göra det men JAG har inte det behovet. För MIG kvittar det.Danitra skrev 2011-02-10 13:50:53 följande:För att man vill?
Måste, måste man ju inte men man kan ju verkligen tycka om att kunna benämna barnet "han" eller "hon", kanske använda ett namn och dessutom reflektera över hur det kommer vara att ha en son resp. en dotter redan innan.
DU eller andra får göra precis hur NI själva vill. I don´t care...
För MIG kvittar det om det är en han eller hon där inne, det är min Bebis. Sonen var en Plutt och jag tog inte reda på könet då heller. Jag tycker att det är spännande att jag ska få lära känna allt om min Bebis när den väl kommer och innan dess bryr jag mig bara om att Bebis mår bra och gör allt i min makt för att den ska det. -
Jag ville veta, men fick inte.
-
Vi vill inte veta. Jag tycker det är en så stor del av förlossningen att få veta då. Och att få gå och fundera och gissa innan :) Men jag är väldigt nyfiken! Har två killar redan så det blir väldigt spännande att se om det blir en tjej. Men blir det en kille kommer det bli jättebra också :)
-
Jag ville veta, första gången fick vi det inte av den BM som undersökte och andra gången gjorde en annan BM ett försök men bebisen låg med benen i kors och vägrade visa med lite buffande. Såg det nästan som ett tecken och nu har vi bestämt att inte veta innan. Blir lite mer spännande för oss vid förlossningen även om jag är sån där planerare och ville köpa allt innan hehe =)
-
Jag fòrstàr och hàller helt med!Augustiblomman skrev 2011-02-10 11:28:56 följande:Inget kön är bättre eller sämre än det andra, så på det sättet spelar det ju ingen roll. Men när jag var gravid ville jag veta ALLT om mitt barn! Ingen kunde säga ett dyft om ögonfärg eller musikalitet eller om någonting annat, som ju inte heller är viktigt, men som gör mitt barn till just MITT BARN, en unik person som jag längtade efter och ville lära känna! (Hoppas ni förstår vad jag menar!)
-
Jag såg vad det var på RUL men jag ville vara säker så jag frågade BM om det verkligen var bäckenet och det var det!
-
Oj, men vad händer om det visar sig vara en tjej som kommer ut? Eller har ni kanske gjort fostervattenprov?saltflingan skrev 2011-02-10 12:16:28 följande:Vi ville inte veta när vi väntade första barnet. Denna gång ville vi veta. Med första så var jag tvärsäker på att det var en kille och det var det. Bebis nr 2 var jag tvärsäker på att det var en tjej och ville få en förvarning om det inte skulle vara det. Hade helt fel för det ligger en kille till i magen och jag är jätteglad för att vi tog reda på det så att jag har haft en chans att kunna landa i det. Tror att jag skulle haft stora problem att knyta an till honom om jag hela tiden trott att det var en tjej och det sen visat sig vara en kille. Drömmen om en dotter lever vidare...
Själv "vågar" jag inte ta reda på kön, eftersom det inte är 100% - såvida man inte gjort fostervattenprov. Det spelar ingen roll vad det är för kön, så skulle jag vilja veta skulle det vara för att det skulle kännas som det är lättare att "förstå" (första barnet), men jag vet inte hur det skulle gå om "det andra" kom ut om man ställt in sig på det ena s a s... Allt är ändå lika välkommet :) -
Vi har inte tagit reda på kön, även om det nu börjar vara lite lurigt för barnen är stora och jag gör ultraljud ganska ofta.
I grund och botten handar det om att vi inte tycker att könet är så viktigt. Barnen har de kön de har och vi kommer inte förbereda oss på något annorlunda sätt, handla annorlunda eller göra något annat beroende på o mdet är en av varje, pojkar eller flickor. Dessutom tycker jag att det är roligt och spännande att gissa och spekulera kring vad de har för kön, vilka de är, hur de ser ut, vad de kan passa att heta, om de är lika storasyster och alt sånt som man inte vet innan de kommer ut.
Det enda jag nog verkligen hade tyckt var svårt hade varit om vi fick veta könet, började tänkta på barnen som ett bestämt kön och om det sen hade visat sig inte stämma. Det hade rört till det i skallen på mig. Så vi väntar.