Ela, Annaloo skrev på FB häromdagen hur imponerad hon var av K som kan använda iPad. Hon var osäker på om det var K eller Apples användarvänlighet hon egentligen skulle vara imponerad av, men roligt var det! K är väl 2,5, så det ska nog funka för er också!
Johanna, ja det finns en hemlig FB-30+-grupp, inboxa Annaloo om det, hon är en av administratörerna!
Somna, om inte Annaloo svarar kan man tjoa på Persefone också, och några till som jag inte känner så bra, Tjet och Mae tror jag, t ex.
Somna, jag tror att det är där själva vinkeln spelar in. Misstanke föreligger att herr S bara skulle se din bena fortsättningsvis om du hade en padda, och jag tror att han är lite förtjust i även andra delar!
Äntligen hemma! TACK underbara vänner för alla grattis!
Lillebror heter ännu mest lillebror, men vi jobbar på det. Allt gick fantastiskt bra och oväntat lätt tack vare en guld-bm av det äldre slaget. Sedan segade det sig på hemvägen med "njaa... han ÄR lite gul, vi tar ett nytt prov i natt halv tolv" och det rackarns PKU-testet. Annars hade jag velat åka hem igår.
Underbara A är så här långt en helt fantastisk storebror som bara vill klappa och pussa, fast helst också sitta i mitt knä när lillebror äter.
Wow Johlinn, vilken lycka! Duktiga fina E! Jag tror som Sara att han kommer glädja och överraska åtskilliga gånger, men man ska absolut glädjas åt varje steg, varje sak! Njut av stoltheten!
Assar, vilken underbar historia!
Här har A nyss petat in en femkrona i laserskrivaren... vi får se om den går att få ut igen.
juni, nej fem spänn kan man både ha och mista, vilket man nu gjort, tycks det. Men skrivaren funkar, femman ligger nämligen under ett utdragbart pappersmatningsställ.
Stackars N, hoppas åtminstone det var gott igår!
Hej alla, vad ni är rara som undrar hur vi har det!
Idag kom vi hem från sjukhuset. Vi var ju på BB helt vanligt i två dagar, sedan hemma lördag-tisdag. Vi åkte till sjukhuset på någon slags efterkontroll på tisdagen, där man skulle väga och så. Liten hade tappat ca 400 g och var rätt gul och trött, vilket vi hade ringt och frågat om dagen innan men fått lugnande svar. Väl på kontrollen sydde de in oss bums, eftersom lilleman inte vaknade av sig själv eller åt ordentligt, och var så gul.
Vi fick komma tillbaka till bb och var där i nästan en vecka innan vi flyttades till neonatal istället. På bb ägnade de sig huvudsakligen åt att tvångsmata stackaren, med kopp, flaska och slutligen sond. Däremellan skulle jag amma.
Efter en dag på bb ringde de med resultat från PKU-testet. Gustav, som det så småningom blev, har en ovanlig sjukdom, medfödd hypotyreos. Det är en sköldkörtelsjukdom, han kan inte producera sköldkörtelhormoner som han ska, men fick snabbt medicin mot detta. Utan medicin hade han blivit synnerligen kort och gravt utvecklingsstörd, fick vi veta...
Det tog ett tag för medicinen att kicka in, men nu är han bebisrosa i huden, vaknar själv och säger till att han är hungrig. Bara sedan vi kom hem vid ett-tiden idag har han tuttat nästan oavbrutet mellan fyra och åtta!
Det låter ju lite fånigt att vara så glad över det, men efter att ha oroat sig i två veckor över en gosse som bara sover och sover och sover, och måste sondmatas, så är det ju ett himmelrike av normalitet och sundhet med en bebis som skriker och som ligger och visar upp sina sugreflexer och inte kan sluta tutta. Jäklar vilken mening, sorry!
Det har varit ett par gräsliga veckor, eller snarare tio dagar, men det vände samtidigt som vi kom till neo i måndags och det blev lättare att slappna av och trappa ner på oron. Veckan på neo med A poppade ju upp som ett brev på posten i samband med den här historien och jag inser att den veckans oro och ångest legat undanstoppad i två år och bara jäst. Nu fick den lite gödning och vällde över kanterna så det som redan var oroligt och eländigt blev ännu värre.
Vi får se hur lång tid det tar för mig att bli människa igen, jag var jättenöjd med att jag iddes sätta på lite mascara idag i alla fall. Det har inte varit lönt på ett tag, när jag mest haft den rödgråtna looken. Jag tog i alla fall kontakt med kuratorn på bb, så jag fick lasta av mig lite.
Ni hade förstås fått ta det, om nu vårt mobila bredband hade behagat fungera, eller om man fått ha dator eller mobil på neo, men så var det inte.
Å vad jag har saknat er!
Somna, vi har samma Pingu-rulle. Jag har samma problem som du med det första avsnittet, så jag brukar klicka förbi det när vi sätter igång filmen. As favorit är den när Pingu dricker för mycket och kissar bredvid. Den sista med valrossen är skum också, men A orkar heller inte titta mycket längre än tio minuter.
Lycklig, fy vad otäckt med brödet, vilken tur att det gick bra!
Persefone, Olimpia: Ja, det blir livslång medicinering. Det är en helt vanlig tablett, vi krossar den och löser i lite vatten/ersättning/bröstmjölk. Får den skvimpa omkring en stund så löser den sig bra och kan ges med sked. Det har hittills gått jättebra!
Ja, vilken himla tur att det var så enkelt som ett piller, och vilken tur att PKU finns!