hej hej!
cilla67 skrev 2011-05-28 22:22:43 följande:
Nyligen var det svordomar här - vi hade en sån igår... A lekte med några tågvagnar, en av dem går på batteri.
"Satan - inte funka!!!"
Pappan lämnade rummet hastigt med skammens rodnad och ett växande skratt! Vi får skärpa oss, det är inte mer med det.
Somna - jag har inte fattat grejen med LinkedIn, men vore jag i IT-branschen och konsult skulle jag se till att ha ett gigantiskt kontaktnät där. I min bransch är det inte så centralt.
asap skrev 2011-05-30 20:32:55 följande:
Och under hela tiden satt förstås Ida i sin säng: "Jag kommer och kollar! Vad gjorde Gustav? Mamma, vad sade du till Gustav nu? Får jag se? Vad hände?"
Anna - det lät som en fin helg, minus halsondet.
Pysslig - sekatör, det är fina grejer det! Jag gillar verktyg ...
Sen undrar jag om ni kloka människor har tips - jag har en snart tvååring som inte pratar (eller nu har han utökat ordförrådet med "tåg" och "cykel" och lastbil heter "biBIIIIIL". Så fordon kan vi ju snacka om). Men han har ju åsikter om tillvaron, och blir så in i bängen frustrerad när världen inte är som han önskar, eller när hans kära föräldrar sätter gränser för honom. Igår fick han exempelvis inte klättra upp på en hushållspappersrulle och greja med de heta kastrullerna på spisen - mycket upprörande.
Hur kan man kanalisera all sin tvåårsfrustration på ett vettigt sätt? Jag har all förståelse i världen för att han blir skitförbannad, men nu känns det bara som att jag säger åt honom allt han inte får göra när han blir arg. Han får inte kasta saker, han får inte rycka i spisluckan, han får inte smälla i dörrar ... men vad FÅR man göra när man blir arg?
Tips tack!! Och "prata om det" funkar alltså inte, såvida han inte skulle bli arg på bilar, flygplan, cyklar eller lastbilar.