• Ain

    Häng på tjattråd för oss som vill snacka om mer än bara bebisar;-)

    Förkyld förkyld... och just da Markus är borta med jobbet i södra Franrkike. Men det har gatt ok idag iaf. Men jag har inte riktigt orkat läsa igenom vad ni skrivit ännu. Dock har jag hört pa radioprogrammet Kul! 

    Och sa kollade jag in shoppingen ocksa. FInt set! Roligt att fa nagot som är sa dyrt till halva priset.Reima ska ju vara väldigt bra ocksa.

    Nej, nu blir det snart i säng...

  • Ain

    usch vad hemskt med attackerna i Norge... Jag jobbade ju pa Norska Missionen (typ ambassad), sa jag känner endel som jobbar i regeringsbyggnaderna, och jag kan ju bara tänka vilka stressiga dagar de kommer att ha. Men framförallt sorgsna

  • Ain

    Nej men vad trakigt Sa de varför? Vad konstigt att de fragade efter sadana saker om det ända inte var aktuellt? Kanske det stod mellan er och en annan familj eller nat.

  • Ain

    Nej, vara barn har inte vaccinerats mot hepatit (tror jag iaf). Men man kan vaccineras mot det senare, absolut. Jag vaccinerades mot det som vuxen.

  • Ain

    Ja, vad jobbigt Sandra. Men du har ju rätt i det du skriver; han verkar ju inte första faktiskt. När han skriver att du har för höga krav och att han inte gör nagot gott nog, visar ju att han inte förstar problemet. Att det inte är att du har höga krav, utan helt enkelt har en gräns - att du kan göra stora delar av familjefixet själv, men det finns ju gränser da du inte orkar och vill längre. Och om du alltid maste tjata och tjata och Dan ända bara har känslan att du gnäller och faktiskt inte förstar att du praktiskt taget har 3 barn, och inte vill försöka bättra sig, sa är det ju att han lägger ansvaret pa dig. Och det är nagot du faktiskt inte ska behöva ta pa dig. Dina barn har du ansvar för, men inte för honom. Stötta och göra ditt bästa ja, men när du börjar ga under av det hela, är det ditt ansvar för dig själv och era barn att fundera över vad du vill göra at det.Jobbigt, men du verkar ju ha kommit sa pass langt i ditt jobb med dig själv att du ser ganska klart vad som är problemet och kan definiera dina behov. Nu säger jag ju inte att lösningen absolut är att lämna Dan,det kan ju bara du veta, men det är faktiskt skönt att se att du verkar sta upp för dig själv!

    Eva: ah, Riga som är sa fint! Det var ett par ar sedan jag var där sist, men jag älskar den stan! Första gangen jag var där var typ 20 ar sedan - da hade de just fat Lat istället för Rubel. I Estland var det fortfarande Rubel som gällde... Det har förändrats saa mycket sedan dess...

    Men vad konstig person barbamamma... Hoppas att hon inte vinneroch sedan inte vill betala...

    Vad roligt med Kolmarden Pilea! Hur var det? Jag kommer ihag att vi var där när jag var liten, men är det inte där de har nagon slags linbana nu?  

    Xgirl: ibland kan det ju bli sa att barnen vänjer sig vid att äta vid en viss tid, sa da vaknar de och är hungriga, trots att de egentligen inte skulle behöva vara det. Kommer ihag att Miriam alltid vaknade klockan 5 och ville ha mjölk. Och vi var sa trötta att vi gav henne det för att hon skulle somna om, och för att vi tänkte att hon kanske var hungrig. Men sa en dag bestämde sig Markus för att det var nog, sa han gav henne vatten istället och det funkade!

    Idag har jag varit och kollat pa parkett till nya huset. Kul. Fast svindyrt... Shoppade ocksa en ansiktskräm till mig själv för att lyxa till det lite       

  • Ain

    Ja, Miriam var nog ocksa hungrig - det var ju därför hon vaknade... Men hungern var nog mest inövad, typ pa samma sätt som man kanske blir hungrig kl. 12:00 pa dagen om man är van att äta lunch da. Och visst fick man ju insistera lite med vattnet, men sedan funkade det.

  • Ain

    Zandra: vad skönt att du tyckte det var bra att jag skrev. Jag ville ju inte skriva för mycket och liksom lägga ord i din mun...

    Jo, jag kan tänka mig att det inte var sa bra för Noah. Om han nu är inom autismspektrat, sa behöver han ju veta vad som händer. Ha klara instruktioner om vad som händer och sadär. Snabba ändringar är ju inte för dem precis...  

    evanor: vad trakigt att det är sadär med din exman. Det är ju faktiskt mest barnen som blir lidande, det borde han väl ocksa första...

    Spännande att se vad det blir för en sort da Jag har aldrig haft nagon aning vad för sort det blir, fast vi har ju kollat efter med UL saklart, sa da har vi ju vetat  

    barbamamma: vad jobbigt med jour sadär. Markus har ocksa jour ibland, och vissa nätter har de ringt flera ganger... Suck, det gar ju ut över mig ocksa liksom. Och ibland har barnen vaknat ocksa. Sa du har mina sympatier...

    Nej, vi har inte börjat bygga ännu.Vi har just börjat att kontakta olika firmor. Ska bli spännande när vi väl sätter igang!         

    Idag var jag och barnen och grannarna vid poolen. Miriam har nu börjat ha simpuffar och klarar sig riktigt bra i vattnet, sa da funkar det ju att vara ensam med tva barn. Men sedan sa kom Markus och överraskade oss, sa da kunde jag simma nagra längder och det var ocksa skönt!   

  • Ain

    Idag sa hände nagot läskigt da vi var pa en lekgrupp pa CERN (Markus jobb. Tänk typ öppna förskolan, fast föräldralett). Där har de en trärutschkana med en trappa upp. Benjamin stod nästan högst upp och sa puttade ett annat litet barn ned honom för trappan. Jag ser ju hur barnet puttar och kastar mig emot honom, men satt för langt borta. Sa stackarn faller handlöst bakat i trappan och rullar runt bakat nedför hela trappan. Saa läskigt. Jag blev verkligen chockad och Benjamin jätteledsen saklart. Men han verkar ha klarat sig bra tack och lov. Han hade ju kunnat bryta nacken eller skada ryggen eller nat. Min mamma trillade i en trappa och fick diskbrack som hon än idag nästan 20 ar senare har problem med...

    Men jag är ganska nöjd ocksa, för jag fick med mig en hel lada med tygblöjor, en pase med vanliga blöjor, en babyvakt, och ett par simpuffar. Det var ett par familjer som flyttar fran Schweiz som hade lämnat kvar en massa saker som man kunde ta med sig.   

      barbamamman: det där känns igen. I natt ringde de till Markus ocksa och han fick aka iväg till jobbet. Han hade heller inte jour, men trasslar det med hans system sa ringer de honom... och da vaknar ju även jag och har svart att somna om sedan. Och sa vaknar ungarna kl. 06:00 sedan. Suck...

    Kul att se er i tidningen. Att du var sa ung da du fick första Flyttade ni ihop da, eller hur gjorde ni?

    Zandra: du har ju jättefin kropp!

    Xgirl: det där med längden kan jag inte svara pa. Men det är säkert bra att ni kollar upp det...  

    Ang. resten. Tja, det är ju svart att säga när man inte ser helheten liksom. Men eftersom du nämner de tre sakerna ihop, later det nästan som att du tror att de kan höra ihop?

    Det kan ju vara sa att Selma kanske hör daligt, eller att hon tex har för kort tungband, sa att hon inte kan prata tydligare? Och att hon helt enkelt är blyg med andra barn och däremot känner sig trygg med vuxna.

    A andra sidan kan allt vara tecken pa nagot inom autismspektrat (där ju även aspergers ingar). Barn med autism kan antingen vara väldigt distansierade och inte vilja ha kroppskontakt, men de kan ocksa vara tvärtom och vilja krama alla de ser nästan och inte riktigt "första" vilka som man brukar krama. För dem kan det dessutom vara lättare att ty sig till vuxna för de är lättare att första sig pa, lättare att förutse.

    Just att inte prata sa bra kan även vara tecken pa autism. Jag TROR att barn med autism oftare pratar daligt - dvs att det de säger inte alltid har mening. Att de inte säger riktiga meningar, eller att de säger riktiga meningar, men de passar inte riktigt in i sammanhanget, medan barn med aspergers mer har problem med tonhöjd, eller att de pratar för starkt eller för tyst. De kan däremot ibland prata mycket bra, nästan lite lillgammalt. Min systerson tex pratar bra, men han kan ibland vara svar att första pga uttal. Dessutom nästan skriker han ibland, han har svart att fa en normal niva pa pratet.

    Hur leker Selma da hon leker med barnen? är det bara att hon inte pratar, eller har hon problem med själva leken? Barn  med autismspektrat har ofta problem med typ fantasilekar. De kan leka "bredvidlekar", de kanske bygger klossar ihop, eller springer tillsammans, eller bygger pussel. Eller later andra barn styra hur de leker i tex mamma pappa barn (Da sa jag att lillan maste kissa och da säger du...). Däremot att själva fantisera fritt, att kunna "ändra" leken och inte halla sig till regler - improvisera osv kan ge problem.

    Nu säger jag alltsa inte att Selma har problem, men eftersom du undrade, sa tänkte jag att du kanske funderat i dessa banor redan? Men jag tycker iof inte att du nämnt andra saker ang. Selma som du kanske skulle ha noterat om hon vore at autismhallet. Tex ögonkontakt, om hon har nagra speciella ritualer för sig, eller kanske inte tycker om snabba förändringar. Om ni tex sagt att du lämnar pa dagis och sa  maste pappa göra det helt plötsligt - klarar hon av det? osv.

    Sa jag tänker att det troligast inte är nagot jätteallvarligt. Kanske ni kan prata med en logoped som kan ge er tips. Typ stödtecken kanske kan hjälpa? Dock kan det ju vara bra att ända ha i bakhuvudet att det ev. skulle kunna vara nagot annat. Men som sagt var, jag vill INTE pasta att Selma skulle vara autistisk eller ha asperger, jag har ju inte sett henne in real life, och av det du tidigare skrivit sa verkar hon vara pa en normal niva...

    (för övrigt sa kan Miriam ocksa bli helt upprörd över saker som att avskedet pa morgonen inte blev som hon tänkt sig)  
      

  • Ain

    Jo, relativt hög var den faktiskt. Nagon meter iaf. Läskigt var det...

    Det är ju svart det där,  med diagnoser och sa. Min systerson märkte man ju var lite annorlunda med vissa saker, men det är ju svart att säga om sadana saker bara är hans personlighet, eller kanske trots eller nagot annat, eller om det är tecken pa aspergers. Han pratar ju bra (fast som sagt ocksa i falsett och pratar väldigt starkt ibland nästan skriker), är väldigt smart, kan leka med andra barn - fast det gick inte alltid sa bra osv Det var inte förrän relativt sent som hans föräldrar började sätta olika tecken i samband och misstänka aspergers. När det är ens första barn är det ju svart att säga vad som är "normalt". Sedan är ju aspergersbarn faktiskt ganska normala, i vissa hänseenden ibland intelligentare än andra barn, det är ju mest i vissa hänseenden som de är annorlunda. Det är ju lättare med barn som vädligt tydligt har problem.

    Samma sak med ett annat barn som jag misstänker har (lätt)autism. Hon är ocksa som ett helt vanligt barn, men vissa saker gör att jag misstänker att det är nagot (talar nästan inget, och när hon gör det har inte alltid meningarna sammanhang, tittar inte i ögonen, dalig kontakt med andra barn osv). Hennes föräldrar har märkt det daliga talet men inget annat. Och det är svart för mig att säga nagot, jag vill ju inte förstöra var relation. Sa jag pratade med fröknarna i deras klass och de har ocksa misstänkt nagot...

    Hur som helst, sa tycker inte heller jag att Selma verkar ha aspergers/högfunktionerande autism, speciellt det du skriver passar bra in pa Miriam ocksa  Men det är ju alltid bra att ha i bakhuvudet om det kanske utvecklas mer med tiden osv. Det är ju aldrig fel att vara lite extra vaksam (sa länge man inte typ behandlar barnet annorlunda) tycker jag!

Svar på tråden Häng på tjattråd för oss som vill snacka om mer än bara bebisar;-)