ungkvinna81

Äldre 7 May 12:29

14585 svar

AVA klinik i Riga

Hej!

Jag är 28 år och har efter flera blodprover och undersökningar fått diagnos förtidig Klimakterium. Innan jag fick denna diagnos fick jag prova Pergotime 2 ggr, en gång med 1 tablett och den andra gången två tabletter. Men det gav mig inga resultat ${#lang_emotions_frown}$ . Sen gjorde jag en AMH -test som egentligen visar hur mycket ägg en kvinna har kvar i kroppen och mina resultat var under den normala gränsen. Det innebär att jag inte kan skaffa barn med mina ägg. I sverige fick jag stå i kö för en äggsdonationsbehandling och min tur är räknat till 2012. En jäkla låååång tid att vänta för ett ägg..... Min läkare på St: Göran sjukhus rekommenderade AVA klinik.

Jag och min man valde AVA kliniken i Riga- Lettland eftersom de har INGA köar ${#lang_emotions_laughing}$
Jag åkte med min man till Riga under mars 2010 och träffade en jätte trevlig läkare. Klinken i sig var jätte fräsch och de hade jätte moderna ultraljudsapparater och professionella, hjälpsamma sjuksköterskor så jag fick en jätte bra intryck av de. Behandligen kostar 65 000 sek och de har även en möjlighet att skicka läkemedel till mig om jag vill det med DHL.

Efter bara första mötet fick jag sätta igång med behandligen. Jag har tagit en Zoladex spruta i buken förra veckan "aj aj! ${#lang_emotions_undecided}$ ", progynon tar jag nu och innan min embryo transfer ska jag påbörja intaget av progesteronet. Räknat tid för min embro är 21 maj 2010 så det gick ganska snabbt.

Vi har redan valt en donator, vi fick inte se bild eller veta namn utan vi fick fylla i våra önskemål om hårfärg, ögonfärg, längd, vikt m.m. och vi fick två kandidater sedan fick vi välja en av de. All kommunikation mellan mig och kliniken i AVA sker via mejl och jag tycker att det har funkat bra man kan även riga dit om man vill.

Emma30

Äldre 12 Oct 20:48

#14549

UndrandeSökare skrev 2018-10-12 20:42:18 följande:

Ok, jag visste inte att du hade ett barn redan. Är det batnet via samma samma spermadonator du använder nu?

Ja det är samma donator. Med dottern tog det sig på första insemineringen med den donatorn. Men jag hade gjort 4 insemineringar innan med två andra donatorer.

Så trodde inte det skulle vara såhär svårt att skaffa syskon.

Zwillinge86

Äldre 12 Oct 21:18

#14550

Emma30 skrev 2018-10-12 20:48:40 följande:

Ja det är samma donator. Med dottern tog det sig på första insemineringen med den donatorn. Men jag hade gjort 4 insemineringar innan med två andra donatorer.

Så trodde inte det skulle vara såhär svårt att skaffa syskon.

Känner igen känslan, det tog sig på vårt första ÄD-försök trots att bara ett av de nio befruktade äggen utvecklades normalt (dåliga ägg hos donatorn eller spermafel som inte svenska testar lyckats påvisa, who knows). Nu är jag snart inne på fjärde insättningen för syskonförsök där vi fick 19st ägg och samtliga befruktades och 5st kunde odla vidare och frysas. Fanns inte på min världskarta att jag nästan ett år efter att vi gjorde vårt första syskonförsök fortfarande är lika långt ifrån barn nr.2.

Emma30

Äldre 12 Oct 21:35

#14551

Zwillinge86 skrev 2018-10-12 21:18:04 följande:

Känner igen känslan, det tog sig på vårt första ÄD-försök trots att bara ett av de nio befruktade äggen utvecklades normalt (dåliga ägg hos donatorn eller spermafel som inte svenska testar lyckats påvisa, who knows). Nu är jag snart inne på fjärde insättningen för syskonförsök där vi fick 19st ägg och samtliga befruktades och 5st kunde odla vidare och frysas. Fanns inte på min världskarta att jag nästan ett år efter att vi gjorde vårt första syskonförsök fortfarande är lika långt ifrån barn nr.2.

Man kan väl bara fortsätta hoppas? Jag är dock lite rädd för att jag ska vara för envis. Rädd för att jag lägger alla pengar i onödan..

Zwillinge86

Äldre 12 Oct 21:53

#14552

Emma30 skrev 2018-10-12 21:35:54 följande:

Man kan väl bara fortsätta hoppas? Jag är dock lite rädd för att jag ska vara för envis. Rädd för att jag lägger alla pengar i onödan..

Ja balansgången är svår när man redan har barn. Vill inte ta tid och pengar som jag skulle kunna spendera på det barn jag faktiskt har, särskilt om det aldrig blir nåt syskon.... FET planerat till onsdag och det är vår sista blastocyst så efter denna gång är det stopp för oss. Jag har bokstavligt talat fått snåla ihop till sista insättningen så att börja om från början och därmed hosta upp 70000kr till lär ta oss några år. Kanske hoppar vi aldrig på tåget igen, skulle på ett sätt vara skönt men man vet ju inte hur man reagerar på att sätta punkt.

Emma30

Äldre 12 Oct 22:12

#14553

Zwillinge86 skrev 2018-10-12 21:53:30 följande:

Ja balansgången är svår när man redan har barn. Vill inte ta tid och pengar som jag skulle kunna spendera på det barn jag faktiskt har, särskilt om det aldrig blir nåt syskon.... FET planerat till onsdag och det är vår sista blastocyst så efter denna gång är det stopp för oss. Jag har bokstavligt talat fått snåla ihop till sista insättningen så att börja om från början och därmed hosta upp 70000kr till lär ta oss några år. Kanske hoppar vi aldrig på tåget igen, skulle på ett sätt vara skönt men man vet ju inte hur man reagerar på att sätta punkt.

Oj då håller jag både tummar och tår att det går vägen för er den här gången!

Precis.. hur lever man med saknaden om man slutar försöka? Tycker det är jobbigt redan nu att se endel syskon ihop.. det blir väl inte lättare om man dessutom vet att det aldrig kommer hända en själv..

ahm66

Äldre 13 Oct 00:11

#14554

Epigenetik är mycket interessant och betyder mer än många kan tro. Här kommer en text som förklarar lite, från en amerikansk forskning. Översätt på Google Translate....

"En baby som är född med donorägg har 3 biologiska föräldrar: en far, äggdonatorn och den kvinna som bär graviditeten. Barnet som föds skulle ha varit fysiskt och utan psykiskt annorlunda om en annan kvinna bar det barnet. Med andra ord påverkar födelsemor vad barnet är som på en genetisk nivå - det är hennes barn. Hon har haft ett "säga" i hennes avkomma, liksom det donerade ägget och spermierna som används för befruktning.

I hästavel är det inte ovanligt att implantera ett ponnyembryo i en hästs livmoder. De föl som då föds skiljer sig från nomalponnyer. De är större. Dessa djurs genotyp - deras gener - är samma som en ponnys, men deras fenotyp - vad deras gener faktiskt ser ut i det levande djuret - är annorlunda. Hämtad från ett häfte publicerat av Freedom Pharmacy "Kanske den största myten omger graviditeten. Många tror livmodern är helt enkelt en inkubator. Inget kunde vara längre från sanningen. Den viktigaste aspekten av alla graviditeter - inklusive äggdonationsgraviditeter - är att när fostret växer byggs varje cell i utvecklingsdelen ut ur den gravida moderens kropp. Vävnad från hennes livmoderfoder kommer att bidra till bildandet av placentan, som kommer att knyta henne samman med sitt barn. Fostret använder hennes kropps protein, och ersätter den. Fostret använder hennes sockerarter, kalcium, nitrater och vätskor, och ersätter dem."

Detta förklarar lite varför många som har barn efter äggdonation, ser stora likheter med modern´s sida. Läs gärna mer om detta, absolut jätteintressant.

Men som någon nämnt. När man varit gravid och känt bäbisen och så fött barnet. Så blir allt detta sekundärt!!!!!!

Lycka till alla slitare och ni som fått lycklig utdelning.
Skam den som ger sig.

Mamma till 2 underbara tvillingkillar från IVF Riga. Resultatet på vårt absolut sista och 10 försök
AHM66

BarnLängtan2012

Äldre 4 Nov 11:41

#14555

Grattis Ahm66 till ett lyckligt slut på allt kämpandet!!

Måste kännas fantastiskt med att få tvillingar??

Jag har följt flera av er här som, liksom jag själv, kämpat under flera år för ett barn, eller två.

Själv har jag till slut fått inse det tunga faktum att jag kommer att förbli barnlös????

Vill här dela med mig av min ?barnresa?.

Efter att under 10 år, ha försökt att skaffa ett eget barn, via adoption, insemination samt embryoadoption, så har jag sorgligt nog kommit till slutet och konstaterar att jag nu till slut får lov att acceptera min ofrivilliga barnlöshet då jag nu blivit för gammal även för ET????????????

Efter ha startat denna ?barnresa? med att först försöka adoptera som ensamstående och insett att det var en total ovisshet att stå i en kö där par har företräde och ger oss ensamstående mckt dåliga odds så stängde jag den dörren för att öppna en annan och prova insemination i Köpenhamn, Danmark.

Provade insemination 4 ggr tills prover visade att mina egna ägg tillslut blivit för gamla. Blev inte gravid vid ngn av försöken.

Efter det började jag titta på vilka alternativ som då fanns tillgängliga för oss ensamstående, 40+ som vill ha barn. Via en god vän fick jag tips om Ava Clinic i Riga och bestämde mig för att satsa på Embryoadoption (ET) på denna klinik.

För att göra en mckt lång historia kort så kan jag summera följande;

Under 5 år har jag gjort 7 st försök, varav 2 ET ( med två olika donatorer, både två olika ägg samt spermadonatorer) och frysta ägg för 5 FET. Dessa har resulterat i tre missfall varav två gick till v 8-9 och det längsta gick till v 12.

Kostnaden för detta har varit dryg och kostat på, inte bara ekonomiskt, utan också känslomässigt samt socialt med allt som man avstått under alla år.

Nu har det gått flertalet månader sedan det sista MF och jag har så smått börjat att inse den smärtsamma sanningen, att jag kommer förbli barnlös????????

Vill inte acceptera det men måste lära mig att gå vidare.

Trots allt detta jag gått igenom så vill jag ändå uppmuntra er övriga att kämpa vidare!!

Har själv två nära vänner som fått barn (och syskon) mha AVA Clinic i Riga, så med mycket tur & envishet så funkar det för en del.

Jag har f ö också bara gott att säga om AVA Clinic i Riga.

Haft en mckt bra koordinator och de har varit mckt flexibla.

Om du vill veta mer, så fråga på bara, jag hjälper gärna till med den info jag kan.

ahm66

Äldre 7 Nov 00:01

#14556

Min resa med att bli gravid med hjälp startade i 2010 när jag var 44 år, hade då 1 år på mig på privat klinik i Norge innan jag blev för gammal. På privat klinik får man där behandling året ut man fylt 45. Efter 2 IVF försök med egna ägg, där den ena äggstocken inte gillade alla hormoner, och producerade sedan bara äggcystor. Så gav vi upp IVF.
Surfade då runt på en massa olika kliniker i Europa och deras metoder, prisläge, hur gammal man kunde vara, och enkelheten att komma dit med flyg från min bostad.
Till slut så hamnade vi på AVA i Riga, men som nu har brutit sig ut därifrån och nu heter IVF Riga.
Efter vårat första försök så var jag lite besviken för att jag kände mig som "löpande band" principen. Och mina egna idèer och tankar blev inte tagna på allvar.
Jag kontaktade då Penny hos Serum i Grekland.
Hon däremot var väldigt intresserad av mina tankar och idèer, och det enda STORA minus var att det inte gick några direkt flyg till Grekland från där jag bor, så totalkostnaden hade blivit dubbelt så mycket dit som till Riga.
Diskuterade också detta med Penny som förstod.
Vi mailade fram och tillbaka och hon skickade till slut ett förslag på medicinering och sätt både innan och efter ET/FET.
Så gick vi tillbaka till AVA Riga för ett nytt försök. Då hade jag Penny´s förslag i bakhuvudet för jag var inte så tuff att jag bara slog i bordet och sa: SÅ HÄR VILL JAG GÖRA... Så efter ET med 2 fin fina blastoer så blev det minus.
Nästa FET med också det 2 fina blastoer blev det igen minus.
Varje av dessa försök så blev mina förslag och tankar inte lyssnat på som jag önskade.
Vid sista FET var jag så totalt uppe i mitt 10:e försök. Så då hade jag bestämt mig att köra Pennys förslag!
Så jag insisterade på ett mycket tidigare insätt som mer var ägglossnings dato i min egen manscykel. (Riga hade satt in mycket senare än mitt egna äggfönster vid de andra försökens)
Började med penicillin så snart jeg fick min mens. Och tok mycket starkare kortison än det Riga ordinerat. I tillägg tog jag blodförtunnande sprutor mycket tidigare än Riga ordinerat.
Jag sa ingenting om detta i Riga.
Satte in mina 2 sista FET som också var 2 fina blastoer, och fortsatte med penicillin fram till jag testat PLUSS på Clearblue och tagit blodprov och var 100% säker att jag var gravid. Själva kortisonet trappades ned så som Riga beskrev, men jag hade mycket starkare doser än det de ordinerat. Så jag koordinerade också detta med Penny.
Jag är 110% säker på att detta är orsaken till att jag är tvillingmamma. och hjälpen jag fick av Penny kostade mig bara tid och energi. Hon tjänade ingenting på att hjälpa mig......
Så skulle jag vara i tvivel idag, hade jag definitivt dragit till Grekland och till Serum, även om det varit en tung och dyr resväg.
Kanske det då räckt med 1 försök......
Vem vet?!?
Jag är i alla fall evigt tacksam, också till Riga, som efter allt faktiskt bidragit starkt till att jag blev mamma <3

Du skriver att du nu är för gammal. Hur gammal? Är du ensamstående?
Förstår om du tröttnat på karusellen, det gjorde jag också många gånger. Och till slut måste både ens egna hälsa och ekonomi bestämma vad man gör vidare.

Lycka till alla slutare <3

Ahm66

UndrandeSökare

Äldre 7 Nov 07:39

#14557

Grattis amh66 till att du blev tvillingmamma tillslut !

Mycket ovanligt att Penny hjälpte dig med behandlingsplan fastän du gjorde Donation i Riga och inte hos Serum, det brukar de aldrig hjälpa till med annars.

Jag och min man går hos Avaclinic i Riga men får missfall och frågade Penny om hon kunde hjälpa mig med behandlingsplan eftersom den jag fick från Dr D på Life clinic inte fungerar för mig men Penny svarade att de endast hjäloer med behandlingsplan om man gör ÄD hos Serum.

Gjorde du Mensblodtest och hysto hos Serum innan?

Tyvärr är åldersgränsen max 50år för kvinnor både i Grekland och i Lettland och då får man inte sätta in embryon längre, så vissa hinner bli för gamla innan de lyckas få barn.

Frazze

Äldre 7 Nov 11:10

#14558

ahm66 skrev 2018-11-07 00:01:35 följande:

Min resa med att bli gravid med hjälp startade i 2010 när jag var 44 år, hade då 1 år på mig på privat klinik i Norge innan jag blev för gammal. På privat klinik får man där behandling året ut man fylt 45. Efter 2 IVF försök med egna ägg, där den ena äggstocken inte gillade alla hormoner, och producerade sedan bara äggcystor. Så gav vi upp IVF.

Surfade då runt på en massa olika kliniker i Europa och deras metoder, prisläge, hur gammal man kunde vara, och enkelheten att komma dit med flyg från min bostad.

Till slut så hamnade vi på AVA i Riga, men som nu har brutit sig ut därifrån och nu heter IVF Riga.

Efter vårat första försök så var jag lite besviken för att jag kände mig som "löpande band" principen. Och mina egna idèer och tankar blev inte tagna på allvar.

Jag kontaktade då Penny hos Serum i Grekland.

Hon däremot var väldigt intresserad av mina tankar och idèer, och det enda STORA minus var att det inte gick några direkt flyg till Grekland från där jag bor, så totalkostnaden hade blivit dubbelt så mycket dit som till Riga.

Diskuterade också detta med Penny som förstod.

Vi mailade fram och tillbaka och hon skickade till slut ett förslag på medicinering och sätt både innan och efter ET/FET.

Så gick vi tillbaka till AVA Riga för ett nytt försök. Då hade jag Penny´s förslag i bakhuvudet för jag var inte så tuff att jag bara slog i bordet och sa: SÅ HÄR VILL JAG GÖRA... Så efter ET med 2 fin fina blastoer så blev det minus.

Nästa FET med också det 2 fina blastoer blev det igen minus.

Varje av dessa försök så blev mina förslag och tankar inte lyssnat på som jag önskade.

Vid sista FET var jag så totalt uppe i mitt 10:e försök. Så då hade jag bestämt mig att köra Pennys förslag!

Så jag insisterade på ett mycket tidigare insätt som mer var ägglossnings dato i min egen manscykel. (Riga hade satt in mycket senare än mitt egna äggfönster vid de andra försökens)

Började med penicillin så snart jeg fick min mens. Och tok mycket starkare kortison än det Riga ordinerat. I tillägg tog jag blodförtunnande sprutor mycket tidigare än Riga ordinerat.

Jag sa ingenting om detta i Riga.

Satte in mina 2 sista FET som också var 2 fina blastoer, och fortsatte med penicillin fram till jag testat PLUSS på Clearblue och tagit blodprov och var 100% säker att jag var gravid. Själva kortisonet trappades ned så som Riga beskrev, men jag hade mycket starkare doser än det de ordinerat. Så jag koordinerade också detta med Penny.

Jag är 110% säker på att detta är orsaken till att jag är tvillingmamma. och hjälpen jag fick av Penny kostade mig bara tid och energi. Hon tjänade ingenting på att hjälpa mig......

Så skulle jag vara i tvivel idag, hade jag definitivt dragit till Grekland och till Serum, även om det varit en tung och dyr resväg.

Kanske det då räckt med 1 försök......

Vem vet?!?

Jag är i alla fall evigt tacksam, också till Riga, som efter allt faktiskt bidragit starkt till att jag blev mamma <3

Du skriver att du nu är för gammal. Hur gammal? Är du ensamstående?

Förstår om du tröttnat på karusellen, det gjorde jag också många gånger. Och till slut måste både ens egna hälsa och ekonomi bestämma vad man gör vidare.

Lycka till alla slutare <3

Ahm66

Vad var det för penicillin som du fick ta? Hur länge tog du den och hur stark dos kortison tog du? Behöver alla tips nu när jag ska iväg till riga. Jag går oxå på Ivf Riga och känner lite som du att det faktiskt är löpandeband effekten där. Men jag hoppas på en liten pluttis till eller två

Jag kommer se vad de har för behandlingsplan för mig och sen kolla runt lite av vad som funkat för andra. Mår dåligt av både östrogentabletter och kortisonet, så vi får se vad de kan göra för mig. Jag skulle helst ta östrogenplåster.

AVA klinik i Riga

INNEHÅLL