EL I,
det är svårt att låta bli att fundera, jag vet.
Dock har du ju skrivit att din son varit hur glad som helst i flera veckor emellan alla frivilliga och ofrivilliga provoceringar? Du borde går tillbaks och läsa dina egna inlägg? Eller skriver du matdagbok?
Men av egna erfarenheter, ta det lugnt. Överanalysera inte allt på ett par dagar. Han har ätit "fel" i hela sitt liv. Det tar tid för kroppen, magen, sömnen och allt annat att anpassa sig. Min son var ju vaken större delen av dygnet när han hade ont. Han kunde inte sova, han kunde inte somna om, han vaknade jätte lätt osv. Visst blev han absolut sååå mycket bättre med sömnen efter vi slutat med de han inte tålde. Det var ingen tvekan, men det tog 2 månader innan hans mage läkte och han slutade spy och reagera på saker han egentligen tålde. Sen vet jag inte hur lång tid det tog innan han sov hela nätter för när han vaknade på natten ville han ha välling och vi orkade inte (har ju hur många minustimmar som helst i kroppen och orkade inte ta den kampen också) utan han fick välling och somnade genast om.
Men än idag, och nu är det två år sedan han blev bra. Får han i sig minsta lilla av något så vaknar han på natten oftare än vanligt. Han sover annars hela nätter sedan länge. Ibland somnar han om och ja, då behöver de inte varit något i maten, det är svårt att veta, men att han en natt sover hela och andra natten vaknar 5 gånger.. Nja, stämmer inte alls i mina öron. Sen finns det nätter som han vaknar 2-5 gånger och kan inte somna om. Han ska ha välling (som han slutat med för länge sedan) och han ligger och vänder och vrir på sig och ja, han är 3 år nu och kan prata ordentligt och tydligt sedan länge och frågar man honom har han inte ont eller så. Men vi brukar ju få lite bevis i efterhand, klåda, eksem och diarré, så därav att jag är rätt säker på att det är magen som spökar.
Så, vart vill jag komma. Jo, TA DET LUGNT! Låt det ta några månader nu, MINST och bara skit i att provocera, skit i att ge honom saker som ni är osäkra på. Han åt ju te.x råg häromdagen, den lilla mängden kan orsaka mer än du vet. Hans kinder och mage kanske inte påverkas, men sömn, humör mm, precis som i min sons fall. Du vet inte för han har aldrig varit utan det han inte tål i flera månader. Det tar låååång tid för kroppen att återhämta sig. Bara för att kinderna är ok betyder det inte att magen är läkt och mår bra, det betyder inte att sömnen på en dag återställer sig osv.
Min son är världens pajas, hur glad och rolig som helst i perioder. Men ibland är han jätte jobbig, envis och vill ingenting, precis som många andra barn. Visst märker vi idag skillnad när han får i sig saker, men ibland vet vi inte orsak. Dock är våran son hemsk om han inte får mat "i tid". Precis som sin mor och far. Börjar han bli för jobbig så behöver han något att äta och så får han ny energi. Men det tog låååång tid innan vi förstod det. Det tar tid att lära känna sina barn och när man väl tror man gjort det så har det något nytt de börjar med.
Sen vet ju inte jag exakt vad han äter, men försök att variera nu när ni har semester och är lediga framöver och se om det gör skillnad utan Ricedream, guar osv. Det KAN faktiskt vara där boven är för humöret eftersom ni inte testat utan... Är det inte bättre att veta? (Precis som med vetet?)
Vet även av egen erfarenheter hur sömn funkar. Jag har haft stora sömnproblem och det tog nog ett halvår efter allt började bli bra innan jag kan säga att jag sover "normalt" igen. Och är man trött så orkar man mindre och självklart blir man grinigare, så det är en ond spiral. Din son har kanske många timmar att ta igen i sängen innan han blir "normal" i sömnbehovet.
Lite tankar och funderingar härifrån som blev en hel roman. Kram!