• Svar på tråden Mola/Druvbörd
  • kasa01
    Anonym (Jag) skrev 2013-06-04 15:30:15 följande:
    kasa01 - Tack för ditt svar!
    Anade att det var så du skriver att det gått så länge men står inte så jättemycket på nätet och känns som det inte finns många som kan något inom detta område.
    Mina problem beror säkert på nåt annat, har varit hos gyn och allt såg bra ut på undersökningen. pco och endomitreos har vi uteslutit. Sköldkörteln är inget jag hört nåt om kanske nåt att kolla upp.
    Tack igen för ditt svar, nu slipper jag fundera på hur det är efter en mola. 
    Du har helt rätt i att vi inte har nån särskilt bra kunskap om detta i Sverige, sorgligt nog.. Jag har läst mig till det mesta på utlänska sidor, bla ett sjukhus som heter Charings Cross i UK som är specialiserat på trofablast sjukdomar. Där kan du läsa en hel del. Ang sköldkörteln är det ett enkelt blod prov som behövs, så ta upp det m din läkare/gynekolog. Men som sagt, en mola kan inte aktiveras utan att ditt hcg påverkas, o det gör det bara i samband med en graviditet. Sen finns det en uppsjö av andra faktorer som påverkar våra cykler, så hittar ni inget fel finns det alternativ att prova. Min kompis har bla uteslutit gluten i sin kost och funkar mycket bättre. Hon har haft problem m knasiga hormonvärden hela sitt liv, haft långa menstruationer och mycket mellanblödningar.. men kolla om du behöver levaxin först.. Hoppas det löser sig!
  • Anonym (Jag)
    kasa01 skrev 2013-06-04 16:29:41 följande:
    Du har helt rätt i att vi inte har nån särskilt bra kunskap om detta i Sverige, sorgligt nog.. Jag har läst mig till det mesta på utlänska sidor, bla ett sjukhus som heter Charings Cross i UK som är specialiserat på trofablast sjukdomar. Där kan du läsa en hel del. Ang sköldkörteln är det ett enkelt blod prov som behövs, så ta upp det m din läkare/gynekolog. Men som sagt, en mola kan inte aktiveras utan att ditt hcg påverkas, o det gör det bara i samband med en graviditet. Sen finns det en uppsjö av andra faktorer som påverkar våra cykler, så hittar ni inget fel finns det alternativ att prova. Min kompis har bla uteslutit gluten i sin kost och funkar mycket bättre. Hon har haft problem m knasiga hormonvärden hela sitt liv, haft långa menstruationer och mycket mellanblödningar.. men kolla om du behöver levaxin först.. Hoppas det löser sig!

    Verkligen inte, vet inte om läkarna kan mer nu än när jag fick min mola men det enda läkaren sa till mig var att jag inte fick bli gravid på 6mån och så skulle jag hem och googla. Helt sjukt.
    Tack för alla dina tips, ska försöka kolla upp det mer! 
  • tängla
    Giraffmamman skrev 2013-05-30 23:34:31 följande:
    Hej alla!  Jag lider så när jag ser att det tillkommit fler i denna grupp. Jag har hållt mig borta, levt i förnekelse, men jag tänkte att jag ville uppdatera er. Jag är nu friskförklarad! Inga mer blodprover!!! Därefter påbörjas kampen med att bli gravid och ärligt så rent mentalt var jag inte där.  En del av mig började räkna dagar en annan del av mig kände att jag klarar inte av fler negativa gravtest, Jag skiter i det!!! Sen helt plötsligt så började jag bli yr om dagarna, jag mådde illa och jag tom kräktes! Jag tänkte att det var någon form av psykisk reaktion. Till sist slog mig tanken att jag ej haft mens på länge! Tid på gyn konstaterade graviditet!!! Fullt normal! Ingen mola!  Är nu i vecka 20. Har varit på 5 ultraljud. Allt ser fint ut och nu har det börjat röra sig i magen! 

    Så jag vill sända styrke kramar och hopp till er där ute som kämpar! Och håll tummarna att inget annat galet händer plutt*en i magen, för då skiter jag verkligen i det här! Undrar om sjukhuset erbjuder samtalsstöd då? För hitills har de inte gjort det,..

    Å vad glad jag blir för din skull :)

    Lycka till!!! 
  • Misslisen

    Hej Alla!

    Efter att ha läst i de gamla trådarna undrar jag såklart om det fortfarande är liv i denna tråd?

    Jag har idag varit på skrapning då de under ett VUL förra veckan (v.10) upptäckte en misstänkt mola. Jag har ju inte fått svar på vad det var än men man kan ju inte hejda sig i sitt googlande och sökande efter information.  
    Jag har inte haft några blödningar eller något illamående eller någonting. Det verkar som att många av er haft det och på så vis upptäckt att något var fel? Detta var min andra graviditet och som tur är har jag en fantastiskt son hemma som håller mitt humör uppe. Syskon får komma när det kommer känner jag, bara jag blir av med det här och får reda på vad det egentligen är samt om den är komplett eller partiell....   

  • avenell

    Hej,

    under några dagar har jag läst igenom tråden och samlat kraft till att skriva. Jag förstår att tråden inte är särskilt aktiv och det får man väl trots allt se som något positivt.

    Jag skulle göra ett första ultraljud förra veckan (10+4) och de kunde inte se något foster utan såg istället en typisk bild för komplett mola. Jag opererades dagen därpå och mår under omständigheterna bra. Ovissheten, förvirringen och oron för framtiden är stor men jag har blivit hjälpt av att läsa allt som har skrivits i den här tråden.

    Jag ska på återbesök på sjukhuset om en vecka för att få höra vad analysen av molan visade och även (antar jag) få lite siffror på vad mina blodprov visade. Det enda de sa till mig när jag var inne för operation var att mina hormonnivåer var väldigt höga.

    Läkaren var såklart noga med att berätta att jag absolut inte får bli gravid och hon skrev ut p-piller som hon tyckte att jag skulle börja med direkt. Jag känner mig inte helt bekväm med att äta p-piller utan skulle gärna vilja låta min kropp återhämta sig utan hormoner. Hur har ni gjort? Har ni ätit p-piller efter er mola? Jag funderar på kondom men kanske tycker inte läkaren att det är tillräckligt säkert?

    Jag hoppas att det kanske finns någon där ute som vill svara på mina funderingar även om tråden verkar lite slö :)

    Kram till er alla och tack för att ni har gett mig lite lugn och lite hopp inför framtiden! 

  • kasa01

    avenell, beklagar det som hänt dig. Var det din första graviditet? Jag satte in en koppar spiral några månader efter ingreppet för att slippa hormoner. Nu har det gått över 3 år sen jag opererades, kan inte fatta att tiden gått så fort.. väntar mitt 2'a barn efter molan, vilket jag aldrig trodde jag skulle få uppleva när allt var som jobbigast. 

    Det som är viktigast för dig nu är att du får uppföljning, de SKA göra en lungröntgen och givetvis svara på om molan var komplett eller partiell. Det går inte att se på UL, utan patolog måste ta prover. Dina hormonvärden ska ner till 2 eller mindre, om detta sker under loppet av 8 veckor bör du få grav förbud på 6 mån från op. Tar det lägre tid blir det förmodligen 1 år förbud. Vill det sig illa kommer du till en platå där HCG värdet inte sjunker längre, då kommer du få cellgifter och gravförbudet blir då ett år från avslutad kur. Absolut värsta scenario är att det du utvecklar cancer av din mola, men det är väldigt ovanligt och inget du ska tänka på just nu. i stort sett alla som får det blir friska, framför allt eftersom man har en sån noggrann uppföljning. 

    Fråga gärna om du undrar något... kram o hoppas det går fort för dig att bli av med detta.  

  • K g
    avenell skrev 2013-07-03 16:02:22 följande:
    Hej,

    under några dagar har jag läst igenom tråden och samlat kraft till att skriva. Jag förstår att tråden inte är särskilt aktiv och det får man väl trots allt se som något positivt.

    Jag skulle göra ett första ultraljud förra veckan (10+4) och de kunde inte se något foster utan såg istället en typisk bild för komplett mola. Jag opererades dagen därpå och mår under omständigheterna bra. Ovissheten, förvirringen och oron för framtiden är stor men jag har blivit hjälpt av att läsa allt som har skrivits i den här tråden.

    Jag ska på återbesök på sjukhuset om en vecka för att få höra vad analysen av molan visade och även (antar jag) få lite siffror på vad mina blodprov visade. Det enda de sa till mig när jag var inne för operation var att mina hormonnivåer var väldigt höga.

    Läkaren var såklart noga med att berätta att jag absolut inte får bli gravid och hon skrev ut p-piller som hon tyckte att jag skulle börja med direkt. Jag känner mig inte helt bekväm med att äta p-piller utan skulle gärna vilja låta min kropp återhämta sig utan hormoner. Hur har ni gjort? Har ni ätit p-piller efter er mola? Jag funderar på kondom men kanske tycker inte läkaren att det är tillräckligt säkert?

    Jag hoppas att det kanske finns någon där ute som vill svara på mina funderingar även om tråden verkar lite slö :)

    Kram till er alla och tack för att ni har gett mig lite lugn och lite hopp inför framtiden! 
    Beklagar det tråkiga beskedet. Angående preventivmedel så blev jag också övertalad att köra med p-piller för att det skulle vara säkrare. Jag åt tre kartor sen gick vi över på kondom. Har väldigt svårt att se hur det skulle vara osäkrare om man är noggrann, men de verkar ju tycka det på kvinnokliniken. Gör det som känns bäst för er, bara du kan känna dig säker. Kanske kan du ha lite koll på ägglossning och undvika sex under de fertila perioderna. Hoppas allt går bra för dig. Kram!
  • tängla

    Nu i Aug är det ett år sedan jag opererade bort min mola och det har varit en lång väntan på att få bli gravid igen. Nu är jag där igen att jag har plussat för tre veckor sedan och är så nervös att det ska vara mola igen och ingen bebis.
    På tis den 9/7 ska jag på vul och får då reda på hur det ser ut i magen..Är så himla nervös!!!!

    Om allt är som det ska så är jag i V.7+4 idag 

  • avenell
    kasa01 skrev 2013-07-03 17:11:15 följande:
    avenell, beklagar det som hänt dig. Var det din första graviditet? Jag satte in en koppar spiral några månader efter ingreppet för att slippa hormoner. Nu har det gått över 3 år sen jag opererades, kan inte fatta att tiden gått så fort.. väntar mitt 2'a barn efter molan, vilket jag aldrig trodde jag skulle få uppleva när allt var som jobbigast. 

    Det som är viktigast för dig nu är att du får uppföljning, de SKA göra en lungröntgen och givetvis svara på om molan var komplett eller partiell. Det går inte att se på UL, utan patolog måste ta prover. Dina hormonvärden ska ner till 2 eller mindre, om detta sker under loppet av 8 veckor bör du få grav förbud på 6 mån från op. Tar det lägre tid blir det förmodligen 1 år förbud. Vill det sig illa kommer du till en platå där HCG värdet inte sjunker längre, då kommer du få cellgifter och gravförbudet blir då ett år från avslutad kur. Absolut värsta scenario är att det du utvecklar cancer av din mola, men det är väldigt ovanligt och inget du ska tänka på just nu. i stort sett alla som får det blir friska, framför allt eftersom man har en sån noggrann uppföljning. 

    Fråga gärna om du undrar något... kram o hoppas det går fort för dig att bli av med detta.  
    Tack snälla du för ditt svar. Det känns så skönt att ha "kontakt" med någon som förstår allt det här, allt det här som verkar så svårt att förklara för de som inte har upplevt det. Jag har läst på så mycket jag har kunnat på Internet, på engelska sidor finns det trots allt en hel del att hämta. Jag känner att jag börjar förbereda mig mentalt på olika typer av besked och konsekvenserna som kommer med dem. Om knappt en vecka ska jag träffa läkaren och få min första dom.

    Det var min första graviditet. Vi hade bestämt oss för att sluta med p-piller och sen fick det bli som det blir. Jag blev gravid direkt och vi blev så himla förvånade och glada båda två. Vi hade räknat med att det skulle ta längre tid. På något sätt lutar jag mig lite mot det, att vi i våra planer hade tänkt oss att kanske bli gravida i slutet av 2013. Nu kommer ett helvetiskt graviditetsförbud men jag tröstar mig med den ursprungliga tidsplanen. Jag tröstar mig också med att försöka göra sånt som vi inte hade kunnat göra om jag var gravid. Till exempel resa långt bort i vinter, när bebisen egentligen skulle ha kommit. Jag tröstar mig med att kunna njuta av vin när jag ska åka till Frankrike om en vecka. I samma veva är jag livrädd att beskeden på torsdag ska vara dåliga och att jag behöver en till skrapning och missar resan till Frankrike på lördag. Jag skulle egentligen ha varit i Skottland på en av mina bästa vänners bröllop igår men det satte den förbannade molan stopp för.

    Men! Fysiskt mår jag så himla bra. Jag har mensvärk som kommer och går men det kan jag stå ut med. Jag har ork, jag har lust till livet och jag har matlust. Innan skrapningen var jag som en zombie i nästan två månader. Jag orkade inte bry mig om någonting. Nu mår jag bra och det är så himla skönt!

    Jag blir så glad av att läsa att du väntar ditt andra barn. Grattis! Det måste kännas alldeles underbart att du har tagit dig igenom molan och skapat ett litet underverk och du har dessutom ett till underverk på väg. Dina barn har en mamma som är lite extra stark efter vad hon har gått igenom!
    K g skrev 2013-07-03 18:29:25 följande:
    Beklagar det tråkiga beskedet. Angående preventivmedel så blev jag också övertalad att köra med p-piller för att det skulle vara säkrare. Jag åt tre kartor sen gick vi över på kondom. Har väldigt svårt att se hur det skulle vara osäkrare om man är noggrann, men de verkar ju tycka det på kvinnokliniken. Gör det som känns bäst för er, bara du kan känna dig säker. Kanske kan du ha lite koll på ägglossning och undvika sex under de fertila perioderna. Hoppas allt går bra för dig. Kram!
    Tack för ditt svar! Jag funderar fortfarande över p-piller och alternativa preventivmedel. Jag ska diskutera med läkaren nästa vecka och se vad hon säger. Jag skulle nog känna mig säkrare med p-piller men samtidigt tar det emot. Hmmm. Vi får se vad det blir nästa vecka. Kram!
  • avenell

    Förresten... Är det normalt att blöda ut konstiga klumpar efter operationen? Klumparna ser ut typ som ruttna vindruvor och är ganska fasta och hårda till konsistensen, de är typ brunlila. Det är alltså inte blodklumpar.

    Jag antar att det är cystorna men är det normalt att de kommer ut efter skrapning? Det är en vecka sedan min operation idag och en "druva" kom ut för ett par dagar sedan och ytterligare två stycken kom idag. Mina blödningar kommer och går men det är alltid mycket sparsamt. 

    Jag ringde upp till sjukhuset för att fråga om detta men kvinnan som jag pratade med sa att det nog inte är något fara men ärligt talat så verkade hon inte ha en aning om någonting och jag fick känslan av att hon knappt visste vad mola är.

    Är det någon annan som har upplevt att "druvorna" kommer ut? 

Svar på tråden Mola/Druvbörd