Resande: Grattis till lyckat RUL! Jossan: Fy vad hemskt att bli hemskickad så. Jag skulle också fruktat för mitt barns liv, att de vågar ta såna risker! Kaz: Vilken bra tajming av din mamma 
Räknade hon med att du skulle gå över tiden när hon planerade den resan kanske 
Jossanjo: Men vad i! Förstår att du blev förbannad! Oproffsigt är ju bara förnamnet och sen att ha mage och sitta och överpröva resultaten från Huddinge, hur objektiv hon var igår kan ju starkt ifrågasättas om det handlade om prestige för henne vilket det låter som. KLAGA!
Uppi: Grattis på födelsedagen i efterskott! Vad mkt som händer just nu. Man kan ju må illa längre än v 12 vet du - det gjorde jag (andra gången kräktes jag flera gånger om dagen till jag var i 6 månaden eller så). Det är pest att må illa, förlamande. Kram till dig, hoppas det snart går över. Känner du att du kan ta dig tid att sörja dottern samtidigt som du kan vara glad (men orolig) för det nya livet i magen? Kram igen
Uppi: Lycka till idag!
Jag har nog inga bra knep mot illamående och kräkningar, hade jag det hade jag väl inte mått så som jag gjorde så länge För min del var det en balans mellan att hålla mig sysselsatt så jag slapp känna efter för mkt men samtidigt inte anstränga mig för mkt för trötthet triggade det också. I början gick jag ner i vikt men sen gick det sakta men säkert uppåt när jag började kunna äta ordentligt igen och sen kräktes jag inte upp så mkt varje gång. Jag kände liksom när det var dags så jag gick till toan och väntade (även på jobbet). Känns väldigt avlägset nu när jag skriver om det trots att det ju var förra året...hm kan nog vara så att jag snart glömt så pass att planerna på en trea kan tas uoo igen 
Jo kallt vatten med citron kunde hjälpa ibland tycker jag. Sippa lite på det liksom
Hemulen: Inte långt kvar nu säger jag men när jag själv var inne i det så sniglade sig tiden fram ju närmare man kom. Lite som när man ska på semester på jobbet, Oj vad sista veckan går långsamt... Spännande att du känner ngt med tappen, de kan ju kika ut innan igångsättning vet du 
Inget ont ska ske 2 maj detta år *bestämmer*
Nej alla föräldrar är inte så och det är ju bra att du har som mål att inte bli sådan. Själv har jag turen att ha toppenföräldrar som ställer upp på alla sätt och vis och de ta egna initiativ och är inte handfallna med vad som ska göras någon av dem.
Vi4: Stor varm kram! Måste vara så kämpigt att vara ensam i tre(!) veckor. Instämmer med Stramalj i det hon skrev (som vanligt ) Min man fick ta i princip allt hemma under den tiden jag mådde illa och det var ju ett tag. Prio var att han iaf fick komma iväg till gymmet några gånger i veckan men jobbkonferens på andra sidan Atlanten OMG nej! (inte för att det var aktuellt för oss). Det är nog svårt för honom att förstå hur förlamande det där illamåendet är men jag förstår att du blev less när han hade det jobbigt med allt trevligt runtomkring. Hoppas din mamma kan avlasta lite iaf trots allt
Kaz: Min yngsta sov visserligen inte hela nätterna men jag tyckte att hon åt så kort stund (jämfört med stora) och var rädd att hon inte fick i sig tillräckligt, men det släppte när man fick kvitto på att hon gick upp som hon skulle. Har hört om barn som sover hela nätter från början så du har nog fått en sån och det är ju inte fel när man kommer som nr tre (överlevnadsstrategi kanske )
Jossanjo: Hur går det för dig?
Stramalj: Hoppas maken har rätt och du fel denna gång
Vi4: Vad skönt att dagen gått så bra både på jobbfront och hemmafront! Imorgon är en annan dag
Snowgirl: Spännande
Uppi: Stort grattis! Vad underbart!
Snow: Låter bra det
kaz: Bra jobbat! Jossan: Där är du ju Oj, vad säger man...skönt att du fick en bra kontakt sen till slut. Angående järn så har jag fått injektioner båda gångerna. 92 är ju väldigt lågt så förstår att du är trött!. Järntabletter provade jag första gången men de fick mig att må än mer illa och nu andra gången mådde jag ju så in i Norden illa ändå så jag ville inte ens prova. Injektioner är det effektivaste men det kostar en del (man får köpa järnet själv på recept), fast det fick jag tillbaka sen från min arbetsgivare.
Jossan: Ja man kan få det antingen via dropp eller injicerat med spruta (i mkt långsamt tempo). Om du har sådana problem med magen redan så tycker jag att du ska begära att få injektion. Jag mådde som sagt (mer) illa av järntabletterna och sa ifrån att jag inte såg det som ett alternativ när det finns bättre sätt (injektion). Kolla med din bm direkt för du måste få det utskrivet av läkare tror jag så lika bra att boka tid. Förra gången fick jag fem injektioner men den andra graviditeten så hade det kommit en ny sort där det räckte med ett tillfälle för samma effekt, men den kostade mer.
Apropå andfåddhet trots bra hb så är det ju även så att när man blir gravid så ökar blodvolymen i kroppen, men de röda blodkropparna hinner inte riktigt med i början, så de blir färre per liter blod så att säga. Och det är ju de som transporterar syre, så då blir förmågan sämre. Kanske inte så bra förklarat men hoppas ni är med på vad jag menar.
Vi4: 5 kg är väl inte så mycket, du är ju nästan halvvägs Skönt att du tycker dig känna pyret nu. Att du inte känt tidigare kan ju faktiskt ha en direkt koppling till dina blödningar om moderkakan suttit lågt/i framkant. Få se vad de säger på rul men det kan ju faktiskt vara förklaringen till båda dessa saker. När är RUL för övrigt? *nyfiken*
Jossan: Jag har lite koll också inbillar jag mig Vet inte riktigt om jag förstår hur du menar, men har ni inte tagit några fp-dagar i år så är det ju 0 dagar som räknats in. Numera får man pengarna direkt (månadsvis 50 kr till vardera förälder per uttagen dag) när dagar som ger bonusen tas ut. I ert fall innebär det att ni får bonus när den som tagit 140 dagar tar nästa 6 dagar. Innan 2012 fick man tillbaka på skatten men bara om man hade gjort en ansökan.