• Hurley

    Till er som inte kan gå ner i vikt

    Jag vet inte hur jag ska skriva det här för att inte låta dryg och få en massa påhopp men jag ska försöka =)


     


    Jag har länge undrat hur man förblir väldigt tjock? Jag ser det runt omkring mig dagligen, hos vänner, släktingar, på jobbet och ute på stan. Människor som dras med massiv övervikt, vissa upp mot 100 kg. Det bantas till höger och vänster med olika metoder, pulver och soppor. En del genomgår till och med kirurgiska ingrepp (!) för att bli av med övervikten. Hur hamnar man där?


     


    Jag har själv varit rätt knubbig. Jag vägde 86 kg till mina 160 cm efter mitt första barn. Under graviditeten struntade jag fullkomligt i vad jag åt och svällde som en ballong. När min son var född slutade jag att äta och gick ned 1,5 kg i veckan till jag nådde min målvikt på 55 kg. När jag skriver slutade att äta menar jag inte att jag drabbades av någon ätstörning utan jag åt typ keso och sallad till frukost, magert kött och grönsaker till lunch och middag. Åt inget socker, inga kolhydrater och drack ingen alkohol. Visst var jag hungrig som en varg vissa dagar men det dör man ju inte av. Det finns människor på vår jord som lever på mycket mindre om dagen än det jag åt under min viktminskning.


     


    Det jag undrar är hur man kan ställa sig på vågen och se att man väger x antal kilo för mycket men trots det fortsätta äta massa skräp? Det är ju bland det enklaste i världen att gå ner i vikt. Alla vet hur man gör. Jag vet att det finns ett fåtal människor som har någon form av sjukdomsbild som gör att de inte kan gå ner men det är ytterst få. De flesta blir tjocka av det de stoppar i munnen.


     


    Ni som har svårt att gå ner, vad händer om ni drar ned på maten och inte äter något onyttigt på låt oss säga ett halvår? Får ni ångest? Mår ni dåligt på något annat sätt som gör att ni måste överäta?


     


    Hoppas jag inte trampar på alltför många tår med inlägget, det är isf inte min mening.


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-25 12:23
    Oj vilken respons! Jag vill bara säga ett par saker.

    Jag har fått frågan om jag är man eller kvinna??? Jag skriver om min graviditet och det borde ju vara en liten ledtråd =) Jag är kvinna, 33 år gammal och mamma till två pojkar.

    Jag ser INTE ser på överviktiga!! Jag stirrar inte på överviktiga i badhuset (hur larvigt som helst att påstå det). Det är inte det inlägget handlar om! Var någonstans har jag sagt det? Visst, jag har fått en hel del elaka kommentarer här och det har runnit över och jag har svarat med något drygt. Det var inte min mening och om någon tagit illa vid sig ber jag om ursäkt. Min mamma är gravt överviktig och det är även min allra bästa vän i hela världen. Det jag var ute efter var att få veta hur man kan må så dåligt av att äta nyttig mat att man hellre drar på en massiv övervikt?

    Jag har aldrig skrivit att den som väger 100 kg har övervikt. Det beror på hur lång man är och hur mycket muskler man har. Jag skrev att det finns människor som drar på en övervikt på 100 kg. Förstår ni skillnaden?

    Nästan alla här inne är medicinska under. 98% av er som är kraftigt överviktiga äter sunt, syndar nästan aldrig och motionerar minst en timme om dagen.

    Jag riktar inte detta till er som lider av sjukdomar eller äter medicin som gör att ni går upp och har svårt att gå ned.

    Det är farligt att lida av fetma, det kan ingen säga något mot. Vidare tycker jag mig se en tendens som skrämmer mig. Nu menar jag inte alla så inget ramaskri nu men de flesta barn jag ser som är överviktiga har överviktiga föräldrar. Att tillåta sig själv bli och förbli tjock är en sak, det tar man som vuxen ansvar för själv men att låta sina barn bli det, det är vanvård.
  • Svar på tråden Till er som inte kan gå ner i vikt
  • Lusse
    La Lola skrev 2010-02-24 11:02:49 följande:
    Det är det enklaste i världen för en missbrukare av droger eller alkohol att oxå sluta va?
    fast alla som är tjocka är väl inte beroende av mat.. vissa är väl bara lata (jag tex ^^)
  • Fru X
    Ungmamma83 skrev 2010-02-24 21:10:01 följande:
    så ont i huvudet och trötthet/nedstämdhet är inget abstinensbesvär...?
    abstinens är en impuls - man KAN välja att ignorera den...
  • Ulf Harrys Farsa
    Parniara skrev 2010-02-24 20:06:10 följande:
    Jo men det är helt förödande för att hålla en ny lägre vikt eftersom energibehovet minskar med minskad vikt vilket gör att man måste äta mindre och mindre och träna mer och mer för att lyckas gå ner eller sen hålla vikten. Detta är väldigt svårt för många av oss.
    Speciellt om du käkat t.ex pulver för att rasa i vikt, då har din kropp ställt in sig på att den svälter (eftersom att pulvret är bukfylla med lite vitaminer) så fort du börjar äta normalt igen kommer din kropp att lagra ALLT eftersom att den "svälter" poff så är du uppe i startvikten.

    1. sluta äta skitmat och läsk
    2. ät vällagad mat (spelar ingen roll om det är fett eller kolhydrater)
    3. GÅ EN PROMENAD VARE DAG (3-5km)

    tar länge tid än att svälta, men det funkar fan så mycket bättre.
  • LyckligtSlut

    Hmm, ja, just nu vet jag faktiskt inte varför jag inte går ner i vikt. Gick upp från ca 35 kg till över 80 kg efter anorexi/bulimi jag hade i över 15 år. Har gått fyra, fem år nu. Läkarna sa hela tiden att jag äter normalt så det stabiliseras efter tiden och jag ska få normalvikt igen. Har gått rätt lång tid nu. Ska på någon utredning för det och de säger att jag äter för LITE, 1000-1500 kcal per dag, med tanke på att jag rör mig rätt bra.

    Jaja, får se hur det blir. Men man kan ju inte jämföra med någon som självvalt levt på svält (och här snackar vi riktig svält, inte som det ts skrev om utan ingen mat alls) och förstört sin kropp, än en normaltjock person.

    Jag blir helt tossig av socker och för mycket kolhydrater så undviker det.

    Eftersom jag är skitlång så är det inte SÅ farligt som jag väger, men får se om läkaren har råd. Är mest sur för att ätstörningarna fortfarande verkar sabba min fertilitet.

    Ska ändå försöka gå ner i vikt nu med mer träning. Får ibland ryck att jag ska börja ta någon svältdiet, men nej, då sabbar jag mer. Har idag ätit tre vanliga skivor bröd med kalkonpålägg och bregott. Är sjukt mätt,så nja, jag tror inte jag äter SÅ mycket.

    Men något gör jag ju fortfarande fel.

  • PennyD
    Hurley skrev 2010-02-24 11:00:43 följande:
     Jag vet att det finns ett fåtal människor som har någon form av sjukdomsbild som gör att de inte kan gå ner men det är ytterst få. De flesta blir tjocka av det de stoppar i munnen. 
    Jag tvivlar på att de är ytterst få, min uppfattning är den rakt motsatta, att bortsett från de med somtaiska sjukomar så lider i princip alla med vikt och eller ätproblem av någon form av psykisk störning.

    Att utsätta sig själv för någon form av hälsofara, är självdestruktivt och då förmodligen ett tydligt tecken på psykisk ohälsa.
  • onoff

    Jag måste hålla med TS i ALLT hon skriver!

    Visst ämnesomsättning kanske är nedsatt på vissa. Men på HUR många då? Är det så vanligt förekommande? Känns bara som att vi överviktiga har en massa ursäkter. Själv tycker jag att det inte finns några ursäkter. Det är "bara att börja banta". Har själv jojo-bantat i många år och är överviktig nu och gravid, så jag har många ursäkter till att äta den där pizzan (de gör ju ingenting nu när jag är gravid)..
    Jag har säkert bantat bort över 150 kg sammanlagt (och säkert gått upp detsamma)
    Men visst fan är det skadligt att ha ett högt bmi enligt forskarna (Ja, om det mesta är fett vill säga. En tyngdlyftare har kanske en hög bmi, ja ni fattar)
    Tid till motion finns ALLTID!!! 1 timma i vecka hinner alla med (20 min per dag * 3)

    Så fysiskt möjligt är det för alla att gå ner, ok ska inte skriva alla, finns väl nån stackare på miljonen som inte kan. Det största problemet är motivationen! Finns den där så klarar du allt!! Finns inget som heter KAN INTE....!

    Abstinensbesvären är aldrig så pass allvarliga att du dör av dom. Stå ut, så försvinner dom! I know, I been there!!

    Riktigt peppande första inlägg av TS!! HEJJA HEJJA! VAR STOLT ÖVER DIN VIKTNEDGÅNG!!!

  • LyckligtSlut

    Men vad taskiga många är mot TS. Hon har många bra poänger. Oftast är det väl precis så eller? Man äter nyttigt och tränar och lider, kämpar för att lägga om kosten och så är det bättre.

    Jag lever inte heller perfekt och fortfarande har lite övervikt, trots min sjukdomsbakgrund. Efter mina förutsättningar, då jag själv sabbat fettförbränningen och haft sköldkörtelsinfektioner och ätit massa mediciner, borde jag kämpa mer antagligen. Det ska jag be läkaren hjälpa mig med. Jag gör ju något fel om jag flyger upp i vikt av allt, men det är väl mitt ansvar och beslut att nu ta reda på varför det är fel.

    Alla är såklart olika, men att skylla på socker/matberoende förstår jag inte riktigt. Blir ni nekade hjälp för det gång på gång?

  • Darling1980

    Jag "Överäter" inte och äter inte onyttigt- men jag äter kolhydrater. Tränar och har fin kondition för min ålder. Ändå går jag inte ned mina 20 kilo i övervikt. Kanske jag är sjuk, jag vet inte. För alla tjatar om "det är enkel matematik- lika mycket in- lika mycket ut"
    Märkligt... för just nu är det mer ut än in och ändå går jag inte ner- jag går int eheller upp- men ned går jag fanimej inte!

    Sen finns det bevisligen skillnader mellan folk och folk- hur de gör för att gå ned i vikt. Annars skulle det inte finnas så många som lyckats me dLCHF, Atkins, Gi-metoden, Viktväktarna osv

    Att svälta sig till viktnedgång är knappast en lösning. Även om "de i fattigare lände" klarar sig på mindre.

  • PennyD
    PennyD skrev 2010-02-24 23:52:02 följande:
    Jag tvivlar på att de är ytterst få, min uppfattning är den rakt motsatta, att bortsett från de med somtaiska sjukomar så lider i princip alla med vikt och eller ätproblem av någon form av psykisk störning. Att utsätta sig själv för någon form av hälsofara, är självdestruktivt och då förmodligen ett tydligt tecken på psykisk ohälsa.
    Bra sagt.
  • Darling1980
    onoff skrev 2010-02-24 23:52:55 följande:
    Jag måste hålla med TS i ALLT hon skriver! Visst ämnesomsättning kanske är nedsatt på vissa. Men på HUR många då? Är det så vanligt förekommande? Känns bara som att vi överviktiga har en massa ursäkter. Själv tycker jag att det inte finns några ursäkter. Det är "bara att börja banta". Har själv jojo-bantat i många år och är överviktig nu och gravid, så jag har många ursäkter till att äta den där pizzan (de gör ju ingenting nu när jag är gravid).. Jag har säkert bantat bort över 150 kg sammanlagt (och säkert gått upp detsamma) Men visst fan är det skadligt att ha ett högt bmi enligt forskarna (Ja, om det mesta är fett vill säga. En tyngdlyftare har kanske en hög bmi, ja ni fattar) Tid till motion finns ALLTID!!! 1 timma i vecka hinner alla med (20 min per dag * 3) Så fysiskt möjligt är det för alla att gå ner, ok ska inte skriva alla, finns väl nån stackare på miljonen som inte kan. Det största problemet är motivationen! Finns den där så klarar du allt!! Finns inget som heter KAN INTE....! Abstinensbesvären är aldrig så pass allvarliga att du dör av dom. Stå ut, så försvinner dom! I know, I been there!! Riktigt peppande första inlägg av TS!! HEJJA HEJJA! VAR STOLT ÖVER DIN VIKTNEDGÅNG!!!
    Men... du klarar det ju tydlige inte?
    Du jojobantar, och blir ännu en till statistiken på att jojobantare går upp igen. Alltså gör du ju någonting fel (Att bli gravid är ingen orsak att bli ohälsosamt överviktig). Så det känns märkligt att du säger till andra vad de bör och ska göra för att få det att fungera och bli bra- då du uppenbarligen inte har en susning. Men jag missuppfattade kanske någonting i ditt inlägg.
Svar på tråden Till er som inte kan gå ner i vikt