• Hurley

    Till er som inte kan gå ner i vikt

    Jag vet inte hur jag ska skriva det här för att inte låta dryg och få en massa påhopp men jag ska försöka =)


     


    Jag har länge undrat hur man förblir väldigt tjock? Jag ser det runt omkring mig dagligen, hos vänner, släktingar, på jobbet och ute på stan. Människor som dras med massiv övervikt, vissa upp mot 100 kg. Det bantas till höger och vänster med olika metoder, pulver och soppor. En del genomgår till och med kirurgiska ingrepp (!) för att bli av med övervikten. Hur hamnar man där?


     


    Jag har själv varit rätt knubbig. Jag vägde 86 kg till mina 160 cm efter mitt första barn. Under graviditeten struntade jag fullkomligt i vad jag åt och svällde som en ballong. När min son var född slutade jag att äta och gick ned 1,5 kg i veckan till jag nådde min målvikt på 55 kg. När jag skriver slutade att äta menar jag inte att jag drabbades av någon ätstörning utan jag åt typ keso och sallad till frukost, magert kött och grönsaker till lunch och middag. Åt inget socker, inga kolhydrater och drack ingen alkohol. Visst var jag hungrig som en varg vissa dagar men det dör man ju inte av. Det finns människor på vår jord som lever på mycket mindre om dagen än det jag åt under min viktminskning.


     


    Det jag undrar är hur man kan ställa sig på vågen och se att man väger x antal kilo för mycket men trots det fortsätta äta massa skräp? Det är ju bland det enklaste i världen att gå ner i vikt. Alla vet hur man gör. Jag vet att det finns ett fåtal människor som har någon form av sjukdomsbild som gör att de inte kan gå ner men det är ytterst få. De flesta blir tjocka av det de stoppar i munnen.


     


    Ni som har svårt att gå ner, vad händer om ni drar ned på maten och inte äter något onyttigt på låt oss säga ett halvår? Får ni ångest? Mår ni dåligt på något annat sätt som gör att ni måste överäta?


     


    Hoppas jag inte trampar på alltför många tår med inlägget, det är isf inte min mening.


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-02-25 12:23
    Oj vilken respons! Jag vill bara säga ett par saker.

    Jag har fått frågan om jag är man eller kvinna??? Jag skriver om min graviditet och det borde ju vara en liten ledtråd =) Jag är kvinna, 33 år gammal och mamma till två pojkar.

    Jag ser INTE ser på överviktiga!! Jag stirrar inte på överviktiga i badhuset (hur larvigt som helst att påstå det). Det är inte det inlägget handlar om! Var någonstans har jag sagt det? Visst, jag har fått en hel del elaka kommentarer här och det har runnit över och jag har svarat med något drygt. Det var inte min mening och om någon tagit illa vid sig ber jag om ursäkt. Min mamma är gravt överviktig och det är även min allra bästa vän i hela världen. Det jag var ute efter var att få veta hur man kan må så dåligt av att äta nyttig mat att man hellre drar på en massiv övervikt?

    Jag har aldrig skrivit att den som väger 100 kg har övervikt. Det beror på hur lång man är och hur mycket muskler man har. Jag skrev att det finns människor som drar på en övervikt på 100 kg. Förstår ni skillnaden?

    Nästan alla här inne är medicinska under. 98% av er som är kraftigt överviktiga äter sunt, syndar nästan aldrig och motionerar minst en timme om dagen.

    Jag riktar inte detta till er som lider av sjukdomar eller äter medicin som gör att ni går upp och har svårt att gå ned.

    Det är farligt att lida av fetma, det kan ingen säga något mot. Vidare tycker jag mig se en tendens som skrämmer mig. Nu menar jag inte alla så inget ramaskri nu men de flesta barn jag ser som är överviktiga har överviktiga föräldrar. Att tillåta sig själv bli och förbli tjock är en sak, det tar man som vuxen ansvar för själv men att låta sina barn bli det, det är vanvård.
  • Svar på tråden Till er som inte kan gå ner i vikt
  • Nightswimmer
    SaraDee skrev 2010-02-24 19:50:47 följande:
    Ursäkta men nu måste jag sätta ner foten, för att förklara mig, min sambo kan äta precis vad han vill, förr innan barnen kom åt han snabbmat 7 dagar i veckan och en väldig massa godis, han går inte upp ett gram och det ända han gjorde var att han satt vid datorn eller gick till bilen (20 m) för att ta den till pizzerian eller affären som låg mitt emot där han bodde.Jag däremot lever mer eller mindre på grönsaker och tonfisk, jag är ute och går minst 1 timme om dagen är det inte för kallt går jag gärna ännu mer, drar vagn med 2 barn i och har hållt på sedan 1 januari, nu den 24 februari kan jag säga att jag ÄNTLIGEN har gått ner 4 kg. 4 kg på över 1 månad, inget godis, ingen läsk, inget fikabröd...Så... Vad gör jag för fel eftersom jag inte kan gå ner i vikt?
    Jag har inget svar på din fråga, men däremot får ditt inlägg mig att tänka på ett avsnitt av "Du är vad du äter" för några år sen. Killen käkade en massa skräpmat och var ändå superspinkig, medan hans tjej åt åtminstone lite bättre mat, men var riktigt tjock. Han brukade tracka sin tjej en hel del för hennes övervikt, men när de gjorde läkarundersökningen visade det sig att det var hans kropp som var i allra sämst skick! Så bara för att man är snal betyder det inte alltid att kroppen mår bra.

    Och apropå din viktnedgång -- GRATTIS! Det låter ju superbra! Ungefär ett kilo i veckan är väl vad som brukar rekommenderas, för att både kroppen och huvudet ska hänga med
    Man äger icke snille för det att man är galen
  • Ungmamma83
    Hurley skrev 2010-02-24 11:56:45 följande:
    Fast med handen på hjärtat nu. Om man lever ett hälsosamt liv blir man inte fet.
    så du menar att överviktigthet inte har nåt med ämnesomsättningen att göra?
  • Probably the best    in the
    SaraDee skrev 2010-02-24 21:04:17 följande:
    Jag hoppas att de bryr sig. Men man vet ju aldrig...  Men självklart ska jag ta upp det med dom. 4 kg på nästan 2 månader blir det... 1 januari till 24 februari Tror de måste vara ganska noga på de, tror inte de vill lägga in mig på operation om det skulle gå att göra något innan för att se om det löser problemet. Min sambo gör allt han kan men hans nuvarande jobb ger oss problem, han åker kl 5.30 på morgonen och är inte hemma förrän vid 18.00 pga att han har sådan lång resväg. Sedan vet jag inte hur länge till han kommer vara min gubbe för vi har varit nära på att separera ett antal gånger... Senast var nu i helgen. Så stämmningen är fortfarande inte bra men den fungerar iaf.
    Var inte riktigt så jag menade. Men de verkar om vanliga läkare på VC inte har uppfattat att TSH värdet har ändrats ganska mkt på senaste åren, alltså referensvärdet. Fler människor (spec kvinnor) lider troligen av störningar på sin ämnesomsättning än vad läkarna anser.
    Karpaltunnel är ett symtom på hypotyreos, men det behöver inte vara det. Att behandla hypotyreos, om man har det, leder troligen inte till att man slipper operation. Jag är i samma sits, ortopeden vill operera förrän jag har kommit tillrätta med mina myxödem.
    Det behöver inte vara så för dig, men jag vill ändå försöka upplysa om att många trötta, överviktiga, frusna kvinnor troligen skulle må bra av lite Levaxin (lätt förklarat).
  • Ungmamma83
    Hurley skrev 2010-02-24 15:47:14 följande:
    Ett missbruk är inte ett beroende. Du blir kemiskt beroende av droger och får livsfarliga abstinensbesvär när du slutar. Vilka abstinensbesvär får du om du äter ett äpple istället för en bulle? En skiva grovt bröd utan smör med skinka istället för en rostmacka med smör och ost? En näve osaltade nötter istället för chips? En banan istället för tårta?
    jodå missbruk kan vara beroende. jag är beroende av ciggareter (och jag har försökt sluta - går inte!) vilket innebär att jag missbrukar det!
  • Ungmamma83

    En lite fråga TS: Är du tjej eller kille? I pressen står du som kille med du skriver att du "Under graviditeten" vilket kan tolkas som tjej, om du inte är en kille som blivir gravid

  • Ungmamma83

    vissa har svårt att gå ner i vikt medans andra har svårt att gå upp i vikt.

  • linas fina

    De flesta vet nog att det bästa är att äta mindre. Men sen tror jag att en del kan ha svårare att låta bli att äta mycket. Det kan bli som ett missbruk som vilket missbruk som helst. 

  • Emeliie89

    Krävs ju en väldig motivation för att gå ner i vikt. Speciellt om man är väldigt överviktig, då tänker många att det "inte är nån idé för det kommer inte funka ändå".. själv är jag inte överviktig men om jag blev det skulle jag se till att göra nått åt det INNAN det gick för långt. Man ser ju när det håller på att bli för mycket.

  • Kajsaaa

    Hoppas du blir tjock så du blir ödmjuk! 


    Allvarligt nu ska jag berätta, många mår psykiskt dåligt och äter mediciner som gör dem tjocka. Andra har ingen tid till motion även om de äter nyttigt och förblir mulliga/tjocka, hos vissa beror det på näringsbrist. Sjukdomar. Också har vi guppen jag tillhör även om jag är normalviktig nu. Sedan jag var sju år led jag av ätstörningar som nästan tog mitt liv. Nu när jag har barn tänker jag inte utsätta dem för ett återfall. De kanske äter lite skräpmat men i rätt mängd, kanske har de redan tappat tjugo kilo. 
    Man ska akta sig för att döma, det gör ont för de utsatta!
  • Pikapika
    SaraDee skrev 2010-02-24 19:50:47 följande:
    Ursäkta men nu måste jag sätta ner foten, för att förklara mig, min sambo kan äta precis vad han vill, förr innan barnen kom åt han snabbmat 7 dagar i veckan och en väldig massa godis, han går inte upp ett gram och det ända han gjorde var att han satt vid datorn eller gick till bilen (20 m) för att ta den till pizzerian eller affären som låg mitt emot där han bodde.Jag däremot lever mer eller mindre på grönsaker och tonfisk, jag är ute och går minst 1 timme om dagen är det inte för kallt går jag gärna ännu mer, drar vagn med 2 barn i och har hållt på sedan 1 januari, nu den 24 februari kan jag säga att jag ÄNTLIGEN har gått ner 4 kg. 4 kg på över 1 månad, inget godis, ingen läsk, inget fikabröd...Så... Vad gör jag för fel eftersom jag inte kan gå ner i vikt?
    Ät mer fett, tex smör!
Svar på tråden Till er som inte kan gå ner i vikt