• Jimmyh

    16 år, blivande pappa, varför soc?

    hejsan. min flickvän var på VUL idag. barnmorskan sa att hon och jag tillsammans ska till henne igen på torsdag för att prata bara allmänt. om pengar, skola och allt som rör detta. jag var inte med hos barnmoskan idag men ska dit på torsdag. barnmoskan sa till min flickvän att ringa soc innan torsdag för att be om hjälp.

    då undrar jag vad ska vi säga till soc och vad ska dom hjälpa oss med? vi är ju inte myndiga men jag håller på att söka jobb. så pengar kommer vi att ha kanske inte någon värsting lön men tillräckligt för att klara sig. så vad vill dom prata om ? och framförallt avd ska vi säga när vi ringer? vad ska vi be om ?

    finns det någon annan här som fick barn innan dom var 18 år som har någon erfarenhet om vad man ska prata med soc om?

    tack på förhand


  • Svar på tråden 16 år, blivande pappa, varför soc?
  • vittra

    Undrar varför man ens blir förvånad, det är ju givetvis en risksituation att få barn innan man ens är vuxen själv, och ekonomin är ju bara den absolut mest uppenbara delen. Soc kan hjälpa med väldigt mycket, precis som framkommit i tråden, och detta trots att dina föräldrar är försörjningsskyldiga för dig (inte din familj).

    Tonårsgraviditet är väl något som allmänt ses som en riskfaktor, och det är nog bara att vänja sig med att både soc och bvc kommer erbjuda insatser som hjälp och stöd, att ni sedan kanske skulle klara er osedvanligt bra även utan andras inblandning är ju kanon, men inget man förutsätter från någon instans idag.

  • vittra

    Eller tonårsföräldraskap kanske man ska säga.

  • Ungmamma83

    Jag tycker att det är jättebra om ni får en kontakt med soc redan nu, även om ni inte just nu behöver hjälp. Kan vara bra att ha i framtiden. Jag hade det själv när ajg belv mamma till två som 15-åring. Behövde inte någon ekonomiskt hjälp, men soc kan hjälpa till och vara stöd i mycket annat.

  • vittra
    AnnaT skrev 2010-02-22 14:22:11 följande:
    ring bara till soc om ni behöver pengar alltså till den enheten, annars inte, soc är störda i huvudet, dom tvingade mig och min man bo på ett utredningshem i tre månader bara för att vi var unga föräldrar. Dessutom hotade dom med att sätta LVU på våran nyfödde son utan någon som helst anledning.
    Om ni fick bo på ett utredningshem så fanns det anledning till det. Din ilska och aggression över att behöva stå till svars för era egna val ska inte behöva färga andras val, soc är inte "störda i huvudet" även om det finns idioter där precis som vilket annanstans i världen. LVU är en absolut sista nödlösning och inget man på soc tar till i onödan, både pga brist på ekonomiska resurser och pga att man vet att det är bättre att lösa problemen inom familjen istället för att splittra familjer.

    Det enda ditt inlägg visar är tyvärr hur ni själva var som föräldrar, inte hur "dåliga" soc är.

    Sedan kan det vara så att vissa på soc gärna undviker att erbjuda hjälp (särskilt ekonomisk) pga att de vill spara på budgeten, och bortser då mer än gärna från vissa lagstadgade rättigheter som man har som medborgare. Därför kan det vara väldigt bra, när och om man nu behöver hjälp, att ta reda på vilka rättigheter man egentligen har.

    Många här tar upp egna erfarenheter och utgår ifrån det som att det därmed är så det är, överallt och för alla. Så enkelt är det inte. Hur soc hanterar ärenden skiljer sig från kommun till kommun, och deras prioriteringar skiljer sig ännu mer. Därför, om man nu vill ha hjälp, ta reda på innan vad du har rätt till!

    Nekar du däremot hjälp, och soc ser behov av det, så kan de nödgas att i värsta fall ta till tvångsåtgärder, just så som LVU tex, även om det är en oerhört kostsam åtgärd. Detta sker dock i princip aldrig om man faktiskt tar emot deras hjälp.
  • BlommyNess12

    Jag hörde aldrig talas om något sådant, jag fick sonen när jag var 17 år. Fick aldrig någon "extra" hjälp eller stöd från bvc eller någon annanstans heller. Fast det kanske är skillnad för jag var redan sambo och hade ordnad stabil ekonomi innan jag blev gravid, jag vet inte.


  • Ungmamma83
    BlommyNess12 skrev 2010-02-24 17:22:13 följande:
    Jag hörde aldrig talas om något sådant, jag fick sonen när jag var 17 år. Fick aldrig någon "extra" hjälp eller stöd från bvc eller någon annanstans heller. Fast det kanske är skillnad för jag var redan sambo och hade ordnad stabil ekonomi innan jag blev gravid, jag vet inte.
    det var nog därför. jag fick extra stöd även om jag hade hyfsat ekonomi och ordnade familjeförhållanden.
  • Jimmyh

    idag har jag börjat på en ny praktik plats. och jagär nästan helt säker på att det här kommer leda till ett jobb. man kan aldrig vara helt säker men jag är så säker man kan bli. vd:en e riktigt shysst. mina "koleger" intygade för vd:en att jag jobbade riktigt snabbt och var trevlig. sen så var alla riktigt trevliga och dom hinner inte med allt som måste göras så vd:en sa att dom absolut behövde mig just nu och jag tror att dom kommer anställa mig i juni när praktiken tar slut.


  • vittra
    Jimmyh skrev 2010-02-24 19:12:39 följande:
    idag har jag börjat på en ny praktik plats. och jagär nästan helt säker på att det här kommer leda till ett jobb. man kan aldrig vara helt säker men jag är så säker man kan bli. vd:en e riktigt shysst. mina "koleger" intygade för vd:en att jag jobbade riktigt snabbt och var trevlig. sen så var alla riktigt trevliga och dom hinner inte med allt som måste göras så vd:en sa att dom absolut behövde mig just nu och jag tror att dom kommer anställa mig i juni när praktiken tar slut.
    Du vet att man som praktikant egentligen inte får utföra de anställdas arbete? Då måste de i så fall anställa dig direkt. Vid praktik måste du hela tiden ha en handledare med, och huvudsyftet är inte att du ska arbeta utan att du ska få en inblick i hur arbetet ter sig. Så fungerar det givetvis inte alltid i verkligheten, men vill du gärna ha en anställning skulle jag ju råda dig till att påpeka det och att de i så fall anställer dig direkt. Annars gör du lönearbete utan lön = slavgöra. Ska de ändå anställa, jamen vad är problemet att göra det nu i så fall?
  • Jimmyh
    vittra skrev 2010-02-24 20:13:44 följande:
    Du vet att man som praktikant egentligen inte får utföra de anställdas arbete? Då måste de i så fall anställa dig direkt. Vid praktik måste du hela tiden ha en handledare med, och huvudsyftet är inte att du ska arbeta utan att du ska få en inblick i hur arbetet ter sig. Så fungerar det givetvis inte alltid i verkligheten, men vill du gärna ha en anställning skulle jag ju råda dig till att påpeka det och att de i så fall anställer dig direkt. Annars gör du lönearbete utan lön = slavgöra. Ska de ändå anställa, jamen vad är problemet att göra det nu i så fall?
    eftersom jag inte har utbildning så vill dom gärna se att jag kan jobba och att jag inte bara sköter mig i en vecka innan dom ska anställa mig. handledare och hadledare, jag jobbar ju inte ensam utan utför jobbet med en anna person. det jag menar med slavgöra är att jag inte går runt och städar upp andras skit. jag är glad om jag får en anställning i juni och kanske kan få jobba på påsklovet och få betalt för det. vi får se hur allt går :) dom kanske tycker jag jobbar så bra att dom vill ha mig 8 timmar per dag istället för 6 praktik timmar så dom anställer mig tidigare. men det är inget jag kan avgöra :)
  • AnnaT
    vittra skrev 2010-02-24 17:20:19 följande:
    Om ni fick bo på ett utredningshem så fanns det anledning till det. Din ilska och aggression över att behöva stå till svars för era egna val ska inte behöva färga andras val, soc är inte "störda i huvudet" även om det finns idioter där precis som vilket annanstans i världen. LVU är en absolut sista nödlösning och inget man på soc tar till i onödan, både pga brist på ekonomiska resurser och pga att man vet att det är bättre att lösa problemen inom familjen istället för att splittra familjer. Det enda ditt inlägg visar är tyvärr hur ni själva var som föräldrar, inte hur "dåliga" soc är.Sedan kan det vara så att vissa på soc gärna undviker att erbjuda hjälp (särskilt ekonomisk) pga att de vill spara på budgeten, och bortser då mer än gärna från vissa lagstadgade rättigheter som man har som medborgare. Därför kan det vara väldigt bra, när och om man nu behöver hjälp, att ta reda på vilka rättigheter man egentligen har. Många här tar upp egna erfarenheter och utgår ifrån det som att det därmed är så det är, överallt och för alla. Så enkelt är det inte. Hur soc hanterar ärenden skiljer sig från kommun till kommun, och deras prioriteringar skiljer sig ännu mer. Därför, om man nu vill ha hjälp, ta reda på innan vad du har rätt till! Nekar du däremot hjälp, och soc ser behov av det, så kan de nödgas att i värsta fall ta till tvångsåtgärder, just så som LVU tex, även om det är en oerhört kostsam åtgärd. Detta sker dock i princip aldrig om man faktiskt tar emot deras hjälp.
    Deras anledning var att vi var unga föräldrar inget annat.
    Dom hotade med LVU bara för att vi inte ville bo kvar där fär att dom behandlade oss som skit.
    Vi är och har aldrig varit dåliga föräldrar på något sätt just därför anser jag att soc visst är störda i huvudet.
    Visst att alla inte är så som tur är men
    jag varnar bara för vad som kan hända det som vi var med om ska ingen behöva vara med om specigellt inte bara för att man är unga föräldrar.
Svar på tråden 16 år, blivande pappa, varför soc?