Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2
3 månader har snart gått igen.Tiden rusar fram
-
-
Svar på tråden Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2
-
gumman då livet är inte lätt. o att din sambo reagerar som han gör tycker jag är lite elakt. att vilja lämna dig bara för att han inser att du är sjuk. du är väl samma person som innan han insåg det. men sen är det inte lätt att leva med en bipolär person det förstår jag ju. ge inte upp. psyks sätt att behandla dig då du ringer o talar om att du har självmordstankar etc är helt fel. de får inte svara dig som de gör utan de måste be dig komma dit så de kan bedömma dig o se hur dåligt du mår. ring igen eller åk bara dit om du får allt för mörka tankar. blev själv behandlad så en gång då jag ringde akut att hon tyckte att jag skulle vända mig till vårdcentralen.Cherrybaby skrev 2010-02-27 05:54:21 följande:Är helt slutkörd. Självskadetankarna och självmordstankarna växer i huvudet på mig. Min sambo insåg igår att jag var sjuk påriktigt och övervägde att lämna mig pågrund av min sjukdom. Det känns inte som att någon vill ha mig, veta av mig. Jag vill egentligen bara dö just nu, ringt till psyket och dom säger att "ja men sånt där brukar gå över".. sånt här går inte över! Jag fattar ingenting. Ville bara skriva av mig lite grann, vet inte vem jag ska prata med den här tiden på dygnet.
men jag gav mig inte så jag fick komma dit o blev då akut inlagd sen då de bedömde att jag mådde så pass dåligt o ville skada mig själv. då jag berättade på avdelningen hur jag blivit bemött i telefonen så blev de helt vansinniga. säger en person att den vill skada sig själv eller ta livet av sig så måste de få komma dit akut. ge dig inte utan se till att få hjälp innan du gör nått dumt. styrkekramar
-
Cherrybaby, ring psyk igen om du mår jättedåligt. Jag har anmält en idiotläkare där faktiskt och väntar på att se vad som kommer hända. I vissa fall kan en läkare tycka att det kommer gå över, medan en annan tycker att du ABSOLUT borde bli inlagd. Stå på dig!! Det är skitjobbigt, och det går inte över bara sådär :( men det blir nog bättre snart.. vet inte vad mer jag kan säga.
-
Hej alla, gamla som nya.
Det var länge sen jag var in här. (tror jag) Jag har för mig att jag använde det anonyma namnet "halv" förut men bryr mig inte om att vara anonym längre.Hur är det med er?-09 var ett helvetes år för mig och min familj. Jag har varit inlagd på psyk från slutet av januari till början av november. Både låsta avd. och öppna avdelningar. Min sambo har själv fått ta hand om våran son och jag missade hela hans i stort sett första år.Jag gjorde under året som var, de ggr jag var utskriven, tre su-försök. Var väldigt själdestruktiv.Nu har jag diagnoserna bipolär och borderline. Har som en läkare påpekade gått igenom halva fass vad gäller mediciner och det har varit extremt jobbigt.Går nu på Lamotrigin och Tryptizol och stesolid. Försöker fasa ut stesoliden och det är ingen höjdare.Det går ff upp och ner men jag kan hantera det. Har inga dumma tankar kvar och det känns jätteskönt. Försöker ta mig ut i livet igen och ska snart börja med nån slags arbetsaktivitet.Min sambo har varit helt underbar och har skött allt på hemmaplan. Min mamma har också varit under och har sagt att hon aldrig gav upp, hon kunde inte acceptera att jag inte skulle bli bättre och fanns vid min sida hela tiden.Jag kommer inte ihåg mycket från det gångna året och det är kanske lika bra det.Jag försöker se ljust på framtiden och har t o m framtidsplaner.Vad jag vill med detta inlägg är väl att ge er lite hopp. Vad jag tagit mig genom var fruktansvärt men det gick till slut och jag är nu tacksam för det och att jag kan njuta av livet och min son.Jag är för tillfället i en nedåtperiod men det enda som är är att jag känner mig lite orkeslös. Det är som sagt hanterbart.Ska sluta svamla nu. Hoppas ni har det bra. -
Maia: underbart att höra att det har vänt o att du nu kan njuta av din lille son.hHar tänkt så mycket på dig o på hur det har gått för dig.
-
Fan, har hamnat i en svacka sedan ett par veckor tillbaka.. :( jag kommer inte ur den!! Jag orkar inte må såhär, vill egentligen bara dö.. har börjat med medicin (Lamictal) igen men det har inte hjälpt. Jag vill må bra så jag kan ta hand om min son.. som det är nu vill jag bara ligga i sängen och gråta men nu måste jag lämna på dagis.. usch.. vill inte bli inlagd igen :(
-
Jag har skitont i magen också och behöver mina smärtstillande men min sambo har tagit alla mina mediciner.. :'(
-
MariaKsk88 skrev 2010-03-01 07:43:54 följande:Jag har skitont i magen också och behöver mina smärtstillande men min sambo har tagit alla mina mediciner.. :'(Min sambo låter mig inte ha mediciner hemma heller. Jag får åka till psykmottagningen en gång per vecka för att hämta medicin. Kan du inte få åtminstone EN smärtstillande som du kan ta vid behov? Det kan ju inte skada dig.
-
Jag hämtade också på psykmottagningen, sen fick jag APO-doser som jag hämtade på apoteket. Men jag slutade ju ta medicin :( Dessutom hade jag en massa smärtstillande (morfinpreparat) hemma som jag fått för fysisk smärta.. nu har min sambo tagit dem och han är inte hemma och han har inte lämnat några tabletter framme :( Men nu när jag har fått Lamictal igen har jag fått hela paketet.. jag vågade inte säga till min läkare att jag har självmordstankar :$ Fan också.. jag vill inte behöva hämta en gång (eller TVÅ gånger) i veckan igen :(
-
MariaKsk88 skrev 2010-03-01 10:44:28 följande:Jag hämtade också på psykmottagningen, sen fick jag APO-doser som jag hämtade på apoteket. Men jag slutade ju ta medicin :( Dessutom hade jag en massa smärtstillande (morfinpreparat) hemma som jag fått för fysisk smärta.. nu har min sambo tagit dem och han är inte hemma och han har inte lämnat några tabletter framme :( Men nu när jag har fått Lamictal igen har jag fått hela paketet.. jag vågade inte säga till min läkare att jag har självmordstankar :$ Fan också.. jag vill inte behöva hämta en gång (eller TVÅ gånger) i veckan igen :(Det är jätte viktigt att du talar om att du har su-tankar. Det är värt att åka och hämta medicinen. Du är viktig och måste kämpa emot detta.
-
Jag vet. :( Men jag fyllde i ett depressionsformulär o var faktiskt helt ärlig.. fyllde i 5 eller 6 (max poäng per fråga var 6) på varje fråga, inklusive den om självmordstankar.. så nu vet dem. Måste väl ta tag i det på nåt sätt.. har inte gjort något självskadande på flera månader men det är svårt att stå emot när man börjar se fler fördelar än nackdelar med det..