Billabong; jag har alltid tyckt att det låter så fjantigt, "små barn små problem, stora barn, stora problem" - men jag börjar fatta att det nog stämmer... 
Och till Stockholm hittar man väl alltid en orsak att göra en utflykt, eller? Om inte annat får vi ordna en STOR FL-träff :) Så tar vi en fotografering då :) Är det Kristianstad som är "din stad", eller minns jag fel?
Kaz, tänker pa dig, hoppas allt ser fint ut. KRAM!
Grattis Kaz! Spiralen är visserligen liten, men jag halle rmed, man borde ju märka om den trillar ut? Hoppas allt gar vägen nu!! KRAM!
Så blir jag också nervös och hoppas spiralen håller sig på plats Jag e inte redo för en nummer tre...... etvå känns som ett bra tal :)
GHP, trådarna sitter ju låååååångt upp, svårt att känna själv, eller?
Jag har ett dilemma. Elvira har varit hemma sen i tisdags, med snuva, hosta (som hon i princip alltid har) och lätt feber (upp till 38.0, sen igår upp till 37.6) Enl läkare som vi träffade i förrgår smittar hon inte mer nu än vad hon skulle gjort innan febern, snarare mindre och med "vanlig snuva/hosta" är ju många barn på dagis. Hon är pigg och glad och rastlös, och idag är det pyjamasparty på dagis......... som hon har sett fram emot såååå länge! De ska i eftermiddag till ett lekland och sen skattjakt och sen sova på dagis. Och det är bara de barn som sovit över som sen får följa med på tre-dagarsutflykten i oktober..... Har pratat med dagis som säger att det är ok om jag lämnar henne i eftermiddag, till leklandet, så länge hon inte har feber och hon är pigg.Och jag kan ju hämta henne snabbt från dagis om det skulle vara något. Men hon HAR ju trots allt feber NU, eller i alla fall förhöjd temperatur, egentligen ska de ju vara fria ett dygn. Jag har förklarat för henne att det kanske inte går och att vi då gör en skattjakt här hemma, men hon frågar ändå hela tiden när vi ska till dagis och vill inte acceptera att hon kanske inte får vara med. Hon VILL! Hur skulle ni gjort??? En vanlig dag hade jag inte funderat över det utan det hade varit självklart att ha henne hemma.... men det får såååå trista konsekvenser i och med gruppresan! Vill inte skicka ett sjukt barn till dagis, samtidigt är hon pigg och vill dit...... Jag vet ju vad det mest ansvarsfulla är att göra, men ni förstår mitt dilemma..?
Tack hörrni för stöd, så känner man sig inte som en sååå dålig mamma Meeeen, hennes allmäntillstånd har blivit värre trots att inte febern stigit, och hon ser helt färdig ut :( Vi ska ut nu och se om hon fortfarande får plats i vagnen så hon kanske kan sova lite, men snoret rinner, ögonen är glansiga. Vi gör en skattjagkt hemma, och de sa på dagis att vi får prata om det där med gruppresan, kanske kan hon få följa med ändå <3
Nu har hon sovit ute i (den alldeles för lilla) vagnen, febern är fortfarande kvar dock. Men det finns kanske en liten möjlighet att hon får följa med på resan sen ändå - det lät som att de var öppna för diskussion. Jag påpekade att det ju trots allt funkade förra året, som du säger PW, och att det ju är sista chansen för henne, som en slags avslutning med kompisarna innan vi flyttar.... Håll tummarna! Men för ikväll har jag inhandlat en varsin tidning till barnen som får bli det de hittar på skattjakten här hemma, och i morgon bitti går vi och äter frulle med hennes kompisar om hon är ok i alla fall!
GHP förresten, kom på att T faktiskt känt av mina trådar en gång, dock inte med handen
Mini, ska testa att känna efter mens nästa gång! Och ja, Thorsten blev minst sagt lite förskräckt - och avskräckt - där ett tag
Jag har förberett små lappar med ledtrådar till skattjakten och Elvira är på gott humör och 38 grader på pannan :)
Tack, E mår bättre idag, vi var och åt frukost med hennes kompisar och det ser ut som att hon ändå får följa med på tredagars turen sen! Och skattjakten blev uppskattad :)
Kaz, jag har nog heller aldrig kollat trådarna..... ett stort grattis igen!!!!!
Och jag och Thorsten ska till Aten på tu man hand i slutet av oktober, 4 dagar, tjoho!!! Han har vunnit ett pris som ska hämtas ut och det ska bli så himla kul att komma dit. Lite historiska platser, vackra utsikter (har jag hört, har aldrig varit där) god mat, sömn och förhoppningsvis sex utan tidspress :)
asap, hahaha, du får gärna berätta nu, vi åker ju ändå 
Jag har helt ärligt aldrig haft en längtan till Aten - eller andra storstäder för den delen (förutom Barcelona då :)) - sen jag bott i London har jag liksom blivit mätt.... Men under några dagar ska vi förhoppningsvis lyckas se akropolis och andra historiska platser, och så har jag letat fram områden i Aten som är mindre turistiska, där man kan hitta lokala restauranger och slippa fällorna Och så är ju resan i princip betald av grekerna själva
Elvira blev bättre även om hon fortfarande snorar och hostar, vi var på flygklubben hela helgen på öppet hus och de har hoppat hoppborg och ätit kakor hela helgen Men hon frågade i morse om hon fick ha pyjamasparty idag på dagis eftersom hon missade den förra veckan... inte lätt att förstå :(
Sterilisering kan jag faktiskt också tänka mig, jag vet att jag inte vill ha fler bebisar. Men vi får se! Har haft spiral sen jag var 16.......
Kaz; vi har pratat mycket med Alfred om det där också - att han måste försöka hitta någon i skolan som han gillar och litar på, som han kan prata med. Han har ju själv insett att vi inte är där. Det går också bättre, men vi balanserar fortfarande mycket mellan att säga ifrån själv, be om hjälp, och "släppa taget". Det känns lite som att Alfred ältar det som hänt (de som skrattade åt honom), särskilt när han är trött, och vi vet inte hur vi ska få honom att komma vidare utan att för den sakens skull ge fel budskap, att han inte ska prata med oss om saker. Tips?? Igår morse var han jätte trött och ville inte till skolan, allt var fel, han var ledsen.....Och igår efter skolan var han jätteglad och när jag frågade hur det gått var allt prima. Frågade också specifikt om de två pojkarna, han sa att det inte varit något. Imorse vid frukosten sa han dock att de hade retats i går, men han kunde inte svara på vad de sagt/gjort. Så vad ska man tro? försöker säga att vi gärna vill hjälpa honom men att då måste han säga som det är, och svara ärligt när vi frågar. Så nedrans svårt! Vill hitta några tips på roll-lekar eller så där man kan öva sig på att själv ta itu med problem när de uppstår - det är ju målet att han ska kunna lösa de små knutarna själv i alla fall.