Överallt skriver människor om sina mardrömslika förlossningar, sällan hör man om någon förlossning som inte varit ett helvete. Är det alltid så? jag blir helt livrädd ju. Hjälper inte bedövning ett skit eller?
Närå, gör gärna om det 25 gånger till, men vem tar hand om ungarna?
Jag tycker det är den häftigaste uppleversena jag varit med om. Jag har fött 3 barn och skulle vilja göra om det men jag ska inte ha fler barn så det kommer inte att ske.
Jag var jätterädd för förlossning pga allt jag hade hört om saker som gått snett. Jag gick på Aurora som hjälpte mycket och är glad att jag gjorde det.
Mina värkar började 4 dagar innan vår son föddes. Men jag mådde så bra och var så positiv trots min rädsla. Det var som om jag hade fått adrenalin och energitillskott!!
På förlossningen var det så rörigt och fullt med folk som skulle föda samtidigt. Jag var trött efter 4 dagars värkar men jag har aldrig mått så bra som då. När det var dags att krysta tyckte jag inte jag hade särskilt mycket ont alls faktiskt. Jag hade fått sån energi och tröttheten var som bortblåst.
Jag fick ryggbedövning men för sent pga belastningen på förlossningen och lustgas kunde jag inte tåla. Så egentligen fick jag ingen smärtlindring.
Nu är jag gravid med vårt andra barn och är inte rädd längre för jag vet att man grejar det och man får sån energikick av det hela att inget känns skrämmande och omöjligt när man är väl där.
Lycka till! 
Jag hade en underbar förlossning fast jag inte hade pappan där! Jag skrek inte ens, fokuserade mest på min kropp. Hade ryggbedövning men den gjorde att värkarna avtog lite. Den gjorde ont att sätta in i ryggen men gjorde att jag fick hämta andan lite och slappna av! Jag sprack inte heller, så jag hade en underbar förlossning! Jag var skräckslagen över kejsarsnitt. Vill absolut inte göra kejsarsnitt, men fanns ju inte någon risk att jag skulle behöva men jag var rädd för det!
Min förslossning var mitt livs häftigaste upplevelse, skulle inte velat missat den för något i världen, och det resulterade i världens vackraste bebis! Jag gick en profylaxkurs innan som jag (egentligen vi, både maken och jag) kände oss väldigt hjälpta av. Kom in och var 5 cm öppen, efter värkar hemma under natten som jag kunde sova mig över till största delen, fick värkstimulerande dropp som jag inte alls upplevde som hemskt, använde mig endast av lustgas och var uppe och knatade som vanligt efter förlossningen. Alla skräckhistorier om att inte kunna gå på toa stämde inte heller, sprack inget och kände ingen sveda eller något obehag direkt efter förlossningen. Kunde inte direkt efter förlossningen påstå att det hade gjort ONT, kan det fortfarande inte. Gjorde ondare när maken nöp mig på låren under profylaxkursen. :P
Jag skulle inte beskriva min förlossning som ett helvete. Visst gjorde det mer ont än vad jag någonsin upplevt innan eller efter och visst grät jag och kände mig uppgiven under vissa stunder. Men i det stora hela så tycker jag såhär efteråt att det var en häftig och positiv upplevelse. Jag kände mig så mäktig efteråt. En smärtfri förlossning går nog inte att få men det är ju faktiskt så att kvinnor gjort detta i alla tider och väljer att göra det igen. Det är nog som de allra flesta kvinnors kroppar klarar av att göra. Skulle tro att om man är väldigt besviken och missnöjd efteråt så handlar det nog kanske inte så mycket om smärta i sig utan mer om att det inte blivit som man tänkt sig, att man fått vad man upplever som ett dåligt bemötande osv. Jag tror på att förberedelse är bra, att man sätter sig in i olika saker som kan hända osv. Men man kanske inte ska bestämma sig för att det ska vara si och det ska vara så för då är det så många saker som kan gå snett som man sedan kan känna besvikelse över.
Jag säger som de andra har sagt, att föda vaginalt är det häftigaste jag någonsin har gjort i hela mitt liv. Visst, till och från så gjorde det skitont och krystvärkarna var riktigt svåra tyckte jag men barnmorskan hjälpte mig genom dem på ett toppensätt. Jag använde lustgas och sen epidural i slutet av öppningsvärkarna. Jag längtar till nästa förlossning då jag vet precis vad jag ska försöka ändra och det ska bli jätteroligt att få genomgå det en gång till... Så skönt också efteråt när man slipper helvetesgraviditeten :)