Bor du i Göteborgsområdet och funderar på att donera ditt barns navelsträngsblod ? Läs det här först!!!

Jaha, då var det visst dags att puffa här igen då   -  PUFF!

Den mycket kloke, erfarne och ödmjuke (iag har själv träffat honom)  förlossningsläkaren Michel Odents syn på  insamling av navelsträngsblod :

“Then a practitioner arrives with clamps and scissors to collect a sufficient amount of blood from the cord. What a dangerous distraction! The risk is a difficult and bloody delivery of the placenta. Furthermore the baby will be deprived of a certain amount of precious blood. Well-informed women would not take such risks, while the odds that the average baby without risk factors will ever use his banked cord blood are negligible. “
http://www.waysofthewisewoman.com/dr-michel-odent-notes-obgyn-studies.html

Odent har nästan 60 års erfarenhet av förlossningar. Han  är fortfarande fullt verksam, både som författare, föreläsare och förlossningsläkare, men numera bara vid hemfödslar.

Hej Josefin! Förstår verkligen att du blir upprörd. Det blir nämligen jag också när jag läser din berättelse. 

Anledningen till att det blir bråttom att klippa navlesträngen när barnet är medtaget (men det är förstås ändå det allra sämsta man kan göra) är att barnet snabbt måste tas till akutbordet. Men hon rusade ju inte iväg med honom, utan du  fick ju upp honom till dig ganska snabbt.  Och där borde han naturligtvis legat med intakt navelsträng och tagit emot syre och blod från moderkakan så att han haft  chans att kvickna till och få fin färg. Först  om han INTE skulle kvicknat till av placentatransfusien  borde  han navlats av,  om inte barnläkaren hade kunnat komma och behandla honom på plats..  Fanns det inte ens ett neonatalteam där?? Och tillkallades inte de med en gång??? Inte ens barnläkaren?

Undrar om den där barnmorskan verkligen hade  begripit VARFÖR det ska vara  bråttom  att navla av om barnet mår dåligt ? För att  moderkaksblodet är farigt kanske???    Det här var faktiskt bland det DUMMASTE jag hört!!

Och när de dessutom HAR ett akutbord inne på förlossningsrummet kan de ju se till att sänka det lite och ordna så att det går att ställa bredvid mamman och lägga barnet på det, alternativt låta det ligga mellan  mammans ben,  så att barnet kan ta emot placentatransfusionen samtidigt som de  CPAPar och har sig. 

Om du vill ha mer "upprörande " läsning att plöja igenom rekommenderar  jag min andra tråd också
 
Länk finns i trådpresentationen här uppe.

Så det kom en läkare insläntrande  efter 20 minuter !?! Nu blir jag ännu argare på den där totalt korkade  avnavlingen

Ja det är helt sanslöst att man inte ska kunna lita på att de  respekterar ens önskemål  eller på att de kan sin sak, utan att man måste vara vaksam hela tiden . 

Om barnet har problem med andningsvägarna, som det kan få vid meconiumaspiration,  och då alltså har svårighet att andas med lungorna,  så är det ju JÄTTEVIKTIGT att det får ha navelsträngen intakt så länge som möjligt och få syre därifrån. Hur tänker de egentligen??? Det här borde ju vara basic knowledge. Men det är det tyvärr inte ens för neonatologer.

Förstod allt att du inte hade fått info om avnavling på mvc

Min andra tråd handlar nu inte bara om avnavling, utan även om andra viktiga saker man inte får info om på mvc eller förlossningen.   Sånt man bör känna till för att kunna avsäga sig det,  och därmed  minska riskerna för onödiga komplikationer.  

Ja visst blir man arg!! 

Men det känns  väldigt bra när någon förstår det här och känner precis som jag.
Tack    För skrämmande nog är det alldeles för få som har förmåga att inse  allvaret i detta, och det är förstås därför media är så dåliga på att ta upp det, för det finns tydligen inte så många ljushuvuden där heller, precis som bland de ansvariga inom och över förlossnings- och neonatalvården. 

Den senaste av alla dumma ursäkter jag hört från  förlossnings- och neonatalpersonal ,  som svar på varför de inte kan göra HLR med intakt navelsträng, kom från en neonatolog härom dan, var att barnet skulle bli för kallt om det låg hos mamman istället för under värmelampan på akutbordet.
Har ännu inte fått något svar från denna läkare  på varför man inte kan lösa det genom att sätta en värmelampa ovanför mamman. 

Men ponera att de skulle börja göra HLR  med navelsträngen intakt, och det då skulle visa sig att i princip inga barn längre fick förlossningsskador.

Ja, det går nog inte ens att föreställa sig.....  tänk bara vilka reaktioner det skulle bli från föräldrar till förlossningsskadade barn............  Kanske de ansvariga neonatologerna  och obstetrikerna innerst inne har förstått vad det skulle få för konsekvenser, och därför så envist tjurskalligt vägrar ta till sig det här ??? 

Det här la jag just in i ett inlägg i den andra tråden, men lägger in det här också eftersom det verkligen gäller den här tråden :

”Förlust av detta blod initierar en inflammatorisk reaktion som leder till kramper, hypoxisk-ischemisk encefalopati (HIE) och hjärnskador eller dödsfall.
Djurstudier har visat att när humana stamceller från navelsträngsblod injiceras i   buken på råtta  efter inducerad hjärnskada, kan råttans hjärna skyddas från att utveckla bestående skador.

För att förhindra skador på nyfödda barn måste barnet få sin hela blodvolym och de stamceller  som går förlorade vid tidig avnavling.

Rekommenderade motåtgärder för forskning är:

(1) återupplivning med intakt navelsträng mellan mammans ben , eller (2) mjölkning av navelsträngen innan klampning, eller (3)  transfusion av barnets eget moderkaksblod efter förlossningen, eller (4)  snar transfusion av O negativt blod efter födseln,  innan kramper har infunnit sig. ”

Detta är en översättning som jag nyss gjort av det här stycket (om någon kan förbättra översättningen är jag tacksam):

"Loss of this blood initiates an inflammatory response leading to seizures, hypoxic-ischemic encephalopathy, and brain damage or death.
Animal studies have shown that human umbilical stem cells injected into a rat’s
abdomen after induced brain damage, can protect the rat’s brain from developing permanent injury.

To prevent damage to newborns, the infant must receive the blood volume and stem cells lost at the time of descent and immediate cord clamping. Recommended countermeasures for research include: (1)
resuscitation at the perineum with intact cord; or (2) milking the cord before clamping; or (3) autologous
transfusion of placenta blood after the birth; or (4) rapid transfusion of O negative blood after birth and before seizures begin."
http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=21267955

(mitt nu 8-åriga barnbarn , som föddes med  katastrofsnitt p.g.a. att  en  stressad läkare hade sönder navelsträngen  i samband med amniotomi/hinnsprängning, fick omedelbar blodtransfusion (från vuxen donator) , och det var säkerligen denna snabba blodtransfusion som gjorde att han klarade sig helt utan några men, utan är istället en ovanligt intelligent kille....om mormorn får säga det ) 

Hon var riktigt hårdhänt och gjorde illa min dotter odentligt, och trots att både min dotter och jag talade om att vattnet redan hade gått så fortsatte hon. Hon lyssnade alltså inte på oss     Navelsträngen lossnade från sitt fäste i moderkakan , men jag förstår inte hur det gick till, och det förstår ingen annan heller som jag pratat med. Läkarna där på SÖS skyllde på att  det var en missblidning vid navelsträngsfästet, och att det säkert hade gått sönder redan innan    Skulle antagligen vara väldigt svårt att bevisa att det var läkaren som hade sönder det.

När läkaren hade gjort den här hinnsprängningen gick hon hem. Och strax därefter började min dotter blöda. Eftersom jag själv jobbat på förlossningen kände jag igen färgen på blodet  - moderkaksblod!! - och larmade genast på klockan. När första personen som kom in trodde att vi bara behövde hjälp med att byta binda (!!!)  rusade jag ut till expeditionen och fick tag på en läkare som genast fattade vad det var fråga om, och bara några minuter senare var min dotter inne på operation, redo att katastrofsnittas. 

Apropå hinnsprängning, läs det här!!  Det publicerades redan 2001 men hinnsprängning praktiseras ju fortfarande hej vilt på våra svenska sjukhus.

http://www.9manader.nu/artiklar/kejsa00014

Ja det är säkrast att vara noga med förlossningsplanen och skriva ner allt viktigt. Har du tittat på förlossningsbreven på första sidan i den här tråden ? www.familjeliv.se/Forum-2-13/m47483576-1.html

Vad bra att du tänker göra en insats där, med att utveckla hjälpmedel inom sjukvården. Något som jag efterlyser (om det inte redan finns bra material för det ?) är något som gör att det snabbt och enkelt går att dra upp blod från moderkakan till en blodpåse,  så att  barn vars moderkaka/navelsträng gått sönder,  blivit tidigt avnavlat, eller saknar pulsation i navelsträngen vid födseln kan få sitt eget moderkaksblod transfuerat meddetsamma (jag önskar att mitt barnbarn hade fått sitt eget blod istället för från en vuxen donator) 

Det här inlägget som kom i november 08 från sign. Jembe i Göteborg, visar hur viktigt det är att säga till alla som sticker in näsan i förlossningsrummet att det ska vara sen avnavling, och att medföljaren verkligen vaktar som en hök över navelsträngen och inte ens vänder sig om för en sekund :

”Har nu en liten dotter som kom i söndags. Födde på östra i göteborg. Hann bara vara inne på förlossningen i 18 minuter men min man påminde om avnavlingen till bm och hon han ju läsa journalen innan oxå (kanske inte hela?). När jag fött fram henne, stod på knä i sängen, och skulle lyfta upp henne kom det helt plötsligt en hand och lyfte upp navelsträngen och jag såg en peang. Min man hade vänt sig om för att flytta undan brickbordet och såg inte sköterskan som kom. Jag började smälla henne på fingrarna och sa lite hysteriskt -ingen klampning, ingen klampning!!! Hon släppte  navelsträngen och bad om ursäkt flera gånger. BM hade inte meddelat henne. Det gick ju så fort allting så det var lite rörigt runtomkring. La upp henne på bröstet och de väntade med klampning tills det hade pulserat färdigt, vilket gick rätt fort. Hon hade lite avdrag på hudfärg första minuten men sen fick hon apgar 10. Var pigg och sög nästan direkt vilket var en lättnad för det gjorde aldrig min son. Inget ph-prov togs.
Vi mår bra och spenderar hela dagarna med amning."

Babblis, som skrivit det första förlossningsbrevet som jag länkade till, föreslog att man skulle skriva det på magen  med stora bokstäver: "INGEN KLAMPING!"

Hon fick förresten i samtal med förlossningsläkaren innan bf  beviljat att barnet skulle hållas lågt i 30 sekunder och få navelsträngen mjölkad om barnet skulle vara medtaget. Detta var på KSS i Skövde.

Hon behövde alltså aldrig skriva det på magen