Ta i örat eller knäppa på fingrarna, vad är okej?

Nu får du väl ta och ge dig. För det första tog jag inte upp om olagligheterna angående aga. Jag tycker att man kan använda sitt sunda förnuft att räkna ut att aga inte bör tillämpas.

Sen höll jag med en annan skribent, som hade skrivit klockrent. Hackade hon på dig också?
Jag var inte fundersam över dina metoder, utan du tog upp exempel som jag sedan bemötte.

Du behöver inte försvara dina tilltag inför mig, men kom inte på påstå att jag hackar på dig och drar in lagen för att jag inte köper ditt reonemang.

Inget av dem är ok som uppfostringsmetod.

inget av dem, bägge är kränkande.

Inget av dem. Never, never.

Inget är okej tycker jag.
Visst har jag bänt upp både sonens och dotterns fingrar när de krampaktigt tagit tag i något de inte ska ha (papper som äts, saker som är vassa /farliga på annat sätt) men inte skulle jag smälla till dem på fingrarna efteråt eller dra till i örat, varför liksom?
Jag behöver inte ta till med lite smärta på slutet för att de ska förstå tids nog...

Om vi tar det här som exempel...
Den lille knodden har tagit tag i en sax eller i sin mammas hår.
Du kan få barnet att släppa taget genom att knäppa/slå/picka/snärta på fingrarna. Kanske. Det är möjligtDu kan också milt ta tag i barnets hand och lirka loss saxen/håret. Samtisddigt som du bestämt upprepar att så gör man inte och varför.
Om du knäpper/slår/pickar osv är risken att släppandet bara är en reflex. barnet förstår inte varför det gör som det gör. Konsekvensen kan också bli så att barnet kopplar t ex mammas hår med smärta - men vet inte att det är fel eller varför det är fel att dra i mammas hår. Lirkar du istället loss fingrarna vänligt men bestämt och upprepar att så gör man inte, mamma vill ha sitt hår ifred - då har du skapat ett sammanhang, en tydlighet för barnet.

Alla sladdar är inte möjliga att ta bort i ett hem... Eller hos andra när man är borta... Naturligvis har jag tagit bort det mesta som barnen kan göra illa sig på, men allt går inte att ta bort...

Och lyfta bort barnet - ja, fast när jag håller i det ena barnet så springer det andra dit (jag har tvillingar)

Och om du läste vad jag skrev så har det hänt någon enstaka gång, när det varit panik. Inget jag gjort till vardags precis.

För mig är det fullständigt självklart att inget av detta är okej!

Precis vad jag tänker också.
Men du kanske inte skrev inlägget för att informera mig utan de som inte fattar att kroppsbestraffningar är helt vansinnigt? 

Det har jag också funderat över.