Vad har ni fått för knäppa komentarer?

Följande är inte knäppt egentligen, för jag förstår hur han tänkte, men det är ändå lite typiskt hur en del kan tänka...

När Edvin var kanske omkring 7 veckor gammal så kom hans farmor och farfar och såg honom för första gången (olika omständigheter gjorde att de inte kunnat komma tidigare). Farfar var ganska avvaktande och sa ingenting överhuvudtaget under besöket. Edvin låg i värmesäng och farfar vågade inte ens komma och ställa sig bredvid sängen, utan stod någon meter ifrån och liksom sträckte på huvudet för att se sitt barnbarn.

När vi några dagar senare besökte dem (Edvin var kvar på sjukhuset) så undrar min svärfar om det kommer att bli "nåt fel" på Edvin. Jag fick förklara för honom om vad Edvin riskerade i framtiden, men svärfar frågade igen i lite andra ordalag om det skulle bli "nåt fel" på Edvin. Jag förstod så småningom att han var rädd att det skulle bli något fysiskt handikapp, ungefär som om han skulle bli utan öron eller bara ha en arm

Han kunde inte föreställa sig de risker som vi som föräldrar såg framför oss, bara kroppsliga defekter. Han var nog chockad över att Edvin överlevde.

Numera tror jag att Edvin är favoritbarnbarn med speciella band både till sina mor- och farföräldrar. Detta beror nog på den annorlunda start i livet som han fick.

neo är född i v 24+3 . får fick ofta höra för jämnan va liten han är. ja kommer de bli nått fel på honom osv. sen när man säger att han är född förtidigt säger alla oj de va tidigt men sen antar dom flesta att allt är bra. inte månge som vet alla komplikationer de kan bli vid förtidig födsel . och sen jaha men då kan han krypa å gå så säger man nej och så tittar dom på en helt oförstående..

En grej som irriterat mig är när vårt andra barn höll på att komma i v.22+2, när jag var i v.23+0 skrev jag av mig lite av all oro på ett forum (har sedan tidigare en dotter född i v.24+1) och fick höra att det minsann räddades jättemånga barn i v.23 nuförtiden och det var inget att oroa sig för. Såklart skriven av en person som inte har ett prematurt barn.
Även om alltfler barn överlever i de veckorna hade ju jag stor erfarenhet och visste vilka komplikationer som kunde tillstöta, det kändes så jävligt att någon annan skulle säga åt mig att inte oroa mig, även om hon säkert försökte vara snäll.

men hur fasen kan denna person uttala sig över huvudtaget om en sån grejer som inte har de minsta aning om hur de är att få ett prematurt barn jösses...

hon kanske bara ville peppa lite och morotsstavar tog det på fel sätt, eller sa hon det på ett elakt sätt? som att det skulle vara dagens i-landsproblem ungefär. isf ska hon ha spö ;)

Alltså, hon ville säkert gott, på något vis. Men jag blev bara så jäkla irriterad. För hon trodde att de var själva överlevnaden som var grejen, och jag VET hur min dotter mådde i v.24+1, hon hade troligen inte klarat sig en vecka tidigare.
Om han skulle ha fötts då (vilket alla läkare var inställda på) och klarat sig, så kan det ju fortfarande tillstöta så himla mycket komplikationer.
Just det, att folk tror att det inte är någon big deal att få ett extremt tidigt fött barn, för "de klarar sig ju", den inställningen kändes så sjuk.

mm, det förstår jag.
de som inte fått prematurbarn (eller vet hur det är på riktigt) vet ju faktiskt inte vilka komplikationer de kan få. både tidigt OCH sent i livet.
många tror ju att så fort man kommer hem från sjukhuset så är det lugnt..

Har också fått kommentar om vilket datum de ska firas... Har förklarat att deras pers. nr är dagen de kom ut, inte när de skulle kommit! Berättade för en vän om att de låg i kuvös och var uppkopplade "till max" och berättade att vi "tog ut dom" 2 timmar om dagen. Hennes kommentar blev: förstår att frisk luft är bra, men kan du va ute och promenera så länge med ditt bäcken?

haha :D

Ja jösses...
Det där med födelsedag - när jag fick den frågan en gång sa jag att jag inte brukade fira mina äldre barn på deras BF-dag, i vår familj brukar vi fira den dagen de faktiskt föds. Hon som frågade vart rätt tyst.