Problem med sköldkörteln? Del 10

Det är inte sant att man inte opererar om man "bara" har hypo. Innan jag blev helt utredd så fick jag veta att risken fanns att det blev operation om det visade sig att det skulle behövas. Det är riktigt att de flesta med Hypo inte behöver opereras, men visar det sig att sköldisen inte är stabil (antingen i låg produktion eller avstängd) så kan det behövas ändå. Du ska ju inte behöva gå omkring och ha det på det här viset ju!

Sådana här saker kan ändras över tiden också. Det är inte alla som hittar en dos och sedan är det bra med det. Jag vet att det är många läkare som inte vill ta till sig att sköldkörteln kan pendla men det förekommer faktiskt. Jag har pendlat i åratal tills den slutligen packade ihop butiken och drog till sällare jaktmarker.

Och det klart att han tycker att den skulle lägga av! Den är ju uppenbarligen fladdrig men den lägger ju inte av på kommando bara för att man tycker att den borde. Gör den inte det så finns det ju ingen annan råd än att operera, för då blir du garanterat stabil.

Stå på dig, försök att få en remiss till en specialist så att du får ordning på det här.

*styrkekramar*

Tack snälla!
När du pendlade, hade du det såhär då? Fick du levaxin eller nåt annat? Hur kände du när den la av? Jag äter ju "bara" 50 levaxin (+ en smula lio) så en hel del funktion har jag kvar har jag förstått. Konstigt är ju oxå att förut åt jag 75 i många år men det klarar jag inte nu! Ibland känns det någorlunda ok men bakslagen kommer ALLTID! Svettningar, kryp i armar & ben, illamående & tappad matlust, håglöshet, får inget "ur händerna", suddig syn... Känns det igen?!
Det är SÅ skönt att veta att det finns fler med samma för jag känner mej ganska ensam ibland!!!

Bröderna bus: du är inte ensam. Gör som 3fraimsdotter säger, stå på dig och begär en specialist. Alla är vi ju olika och fukar olika. Behöver du en op ska du ha det. Hoppas verkligen att du mår bättre snart. Till mig har de oxå sagt att man inte opererar vid hypo men är körteln hoppig så bör man må bättre av att bli av med den så man kan få en stabil dos i kroppen. Vi vet ju alla hur man mår när värdena inte är stabila och bra.

Styrkekramar

Ja men snart har jag glömt hur jag egentligen är!!!!!
har haft det såhär i 1,5 år!!!

Jag fick inte min diagnos förrän i vintras men jag trodde ju att det var bara jag som fånade mig och att alla väl har det som jag. I åratal har jag rasat alt klättrat snabbt i vikt utan att jag ändrat min kost eller hur jag rört på mig (har många gånger fått höra att jag inte ska ljuga om min bullemi *himlar med ögonen*), gått från frysa som attans eller svettas som en gris... Listan kan bli hur lång som helst.

Och sedan är det alla MF och MA jag haft oxå. Jag är helt säker på att jag åtminstone varit dålig sedan 1996 men när man inte ens veta att sjukdomen finns så är det inte så lätt att begripa vad som är snett. Sett i backspegeln är det lätt att vara efterklok och se hur dåligt jag mått och hur kroppen flippat ut på grund av att min sköldkörtel inte fungerade som den skulle.

Sedan är det svårt också när man möter läkarkåren för det är många som är väldigt okunniga och som hellre avfärdar en som hypokondriker och att det jag berättar om hur jag mår och har mått inte kan stämma. Och jag har inga bevis heller eftersom jag inte fick diagnos förrän i vintras. För all del, de kan ju inte kunna allt men man kan ju läsa på lite när man får en Hypo- eller Hyperpatient kan man tycka. Och lite skrämmande kan jag tycka att det är också för sköldkörtelstörningar är en hyggligt vanlig åkomma, och trots det så har jag känslan av att intresset för detta problem är milt sagt svagt. Det känns nästan som om veterinärer har bättre koll (eftersom hundar och katter också drabbas).

Jag blev arg och läste på och har pumpat vänner som är läkare på vad de vet och vart jag ska vända mig för att få vettig information för jag har insett att för att vara sjuk och få hjälp att bli bra igen så måste man vara stark och påläst. Det är ju knepigt också när man har en sjukdom vars symptom bl a är handlingsförlamning och depression. Det kräver väldigt mycket av en att orka när allt man vill är att sjunka ner i ett hål och försvinna...

Jag mår fö bättre idag än tidigare i veckan. Kanske är det så att det fria fallet av mitt järnvärde bromsats av allt järn jag petar i mig? Hoppas verkligen det!

Bröderna Bus, tack ska du ha!

Jag tror också på att sköldkörteln kan svaja mycket. Själv hade jag hypo i flera år och åt levaxin. Det var ganska låg dos - 50, och så höjde jag lite under graviditeterna. Mina värden har alltid varit stabila och bra. Nu efter andra barnet fick jag plötsligt hyper (Graves). Så det kan verkligen växla!

Jag håller med om att det är mkt okunnighet och ibland även ointresse och överseende hos läkarkåren. Tror att det kan ha att göra med att sköldkörtelproblem i störst utsträckning drabbar kvinnor...

Har läst om såå många som stångar sej blodiga mot läkare som skyller på psyket mm. Helt otroligt! Men man vinner väl inga nobelpris på att hjälpa skk-patienter heller...

hejhej....vet någon hur länge det tar att få provsvaren på t3 t4 och ths? Förra gången jag skulle få provsvar tog det över 3 veckor pga semester, vilket jag tyckte var oproffessionellt av dem. Nu har jag väntat en vecka...funderar på att ringa dem på måndag.

Det är väl lite olika. Jag får mina svar på några dagar medan andra får vänta i evigheter om de alls hör av sig. Men vill du veta så ring! De proven är snabba att kontrollera så på en vecka brukar de definitivt vara färdiga.